Det här är det värsta blogginlägget jag har skrivit. Det känns vemodigt. Konstigt. En saknad. Men det känns också rätt. Jag ska fatta mig kort.

Det kan inte ha undgått någon att inläggen här på bloggen har minskat i kvantitet och kvalitet. Förklaringen är enkel: tiden. De senaste månaderna har jag kämpat med ett annat heltidsjobb, och även om jag har följt den tyska fotbollen med samma brinnande passion så har jag inte haft tid eller ork att skriva initierat om det här.

Efter mycket funderande kom jag fram till att det är dags att säga adjö. Det går inte längre.

Jag har älskat att driva den här bloggen. Jag vill tacka Sportbladet som gav mig chansen att skriva om tysk fotboll för dem. Jag vill tacka er läsare. Vissa av er har varit med från början, andra har kanske just hittat hit. Oavsett har det alltid varit för er som jag har skrivit. Det är ni som har gjort det här jobbet så roligt. Tillsammans har vi diskuterat och funderat över allt som har med tysk fotboll att göra. Vi har haft meningsskiljaktigheter. Vi har delat stora glädjestunder. Vi har fördjupat oss i Tasmania Berlin och vi har undrat vad fasen Joachim Löw håller på med. Tillsammans har vi satt den tyska fotbollen på den svenska fotbollskartan.

Det har varit en ära. Tack till er som har följt den här bloggen och gjort den till vad den har varit.

Nu är det över. Efter tre somrar med maffiga säsongsgenomgångar, en heltysk Champions League-final, en fotbollssaga signerad Jürgen Klopp och ett ständigt struligt HSV är det nu över.

Tysk fotboll fyller fortfarande mitt fotbollshjärta. Därför kommer jag att synas här och var i mån av tid. Här, som i spontana bloggkrönikor, dokument i tidningen eller artiklar om något speciellt. Allt i mån av tid.
Var, som i Euro Talk, Twitter och på andra ställen.

Jag kommer att saknar er,
Pierre Wingren, 2013-11-30.

***

I går spelade Hamburger SV och VfL Wolfsburg 1-1, som vanligt. Av de fem senaste matcherna har fyra slutat just 1-1 mellan lagen. Schalkes inlånade ytterback, Dennis Aogo, missar resten av säsongen då han slet av korsbandet på en träning. Tungt.
Fortuna Düsseldorf meddelade nyligen att Mike Büskens sparkas med omedelbar verkan efter 0-2-förlusten mot Karlsruher SC i går.

Så här spelas resten av Bundesliga omgång 14:

Lördag 15:30
Bayern München – Eintracht Braunschweig
Bayer Leverkusen – 1. FC Nürnberg
TSG Hoffenheim – Werder Bremen
1. FSV Mainz 05 – Borussia Dortmund
Hertha Berlin – FC Augsburg

Lördag 18:30
Schalke 04 – VfB Stuttgart

Söndag 15:30
Hannover 96 – Eintracht Frankfurt

Söndag 17:30
Borussia Mönchengladbach – SC Freiburg

Eftersom något tar slut i dag tänkte jag avsluta det sista riktiga blogginlägget med en kort berättelse: hur något annat började. Det passar i dag.

Den 27 februari 2001. Sportchefen i Mainz, Christian Heidel, mår inte bra. Han kan inte sova, inte slappna av. FSV Mainz 05 har nyss förlorat med 1-3 mot Greuther Fürth i 2. Bundesliga och nedflyttningen till 3. Liga närmar sig. Ingenting har gått som Heidel hade tänkt sig. Relativt profilstarke tränaren René Vandereycken hade tagit över klubben i somras. Efter blott tre segrar på tolv matcher fick belgaren se sig om efter ett nytt jobb.

Eckart Krauzun tar över Mainz. Det ser lite bättre ut, men vändningen kommer aldrig. Nedflyttningsplats. Elva omgångar kvar.

”Jag var tvungen att göra något”, minns Christian Heidel. ”Jag tänkte på en kille i de egna leden. Jag tänkte att det inte kan gå mycket sämre med en sån kille jämfört med någon utifrån”, säger Heidel.

Han tänkte på Jürgen Klopp. Samma kväll funderar Klopp på om han ska förlänga sitt proffskontrakt med ytterligare ett år. Han börjar bli gammal, har flyttat ned i backlinjen och nickar bort de flesta bollarna. 235 matcher i 2. Bundesliga, fler än någon annan spelare i Mainz någonsin. Hänga skorna på hyllan, eller fortsätta ett år till?

Då ringer Christian Heidel. Han kommer med ett förslag. En halvtimme senare är det klart. Klopp förlänger inte sitt kontrakt – han blir tränare i stället. Ett klokt val, skulle det visa sig. Mainz tar sig ur krisen och slipper 3. Liga.

Hösten 2001 sätter han ett nytt startrekord i 2. Bundesliga. FSV Mainz 05 toppar tabellen med 31 poäng efter tolv omgångar. Jürgen Klopp och Zeljko Buvac (ja, de har alltid följts åt) har funderat ut en fotboll de vill att laget spelar. Och de nöter, nöter och nöter. Unga spelare förädlas. En av dem är Manuel Friedrich. Mittbacken stannar kvar i Mainz trots anbud från Manchester City. Han förstår att Jürgen Klopp har något stort på gång. Han förstår att han utvecklas bra i Mainz under Klopp.

Efter två snöpliga missar lyckas så FSV Mainz 05 ta sig upp i Bundesliga våren 2004. En av Tysklands största tränare tar sitt första stora steg.

Om några timmar återvänder Jürgen Klopp och Manuel Friedrich till Mainz. Platsen där allting började för de båda.

/Wingren