Abstinens. Ett enormt sug efter helgen. Endlich wieder fußball, endlich wieder Bundesliga. Men vi är inte där ännu. Landslagsuppehåll är något smärtsamt men nödvändigt. Tyskland är som sagt klart för EM i Polen och Ukraina 2012. Och i kväll spelas en vänskapsmatch i just Polen. I Danzig, förlåt Gdansk. Mot Tyskland. En vacker stad med mycket historia och en alldeles nybyggd arena som är misstänkt lik fotbollsstadion i München.
Kvällens landskamp blir ett test för de båda nationerna, för den nya arenan samt för säkerhetsarbetet. Även om jag för all del hoppas att säkerhetsvakterna ska kunna dricka en kaffe och mest njuta av matchen.

För Miroslav Klose blir det här första matchen han spelar på polsk mark. Någonsin. En stor kväll för den sympatiske och alldeles fantastiske anfallaren som föddes den 9:e juni 1978 i Opale. Med största sannolikhet lär väl även Lukas Podolski spela från start – även han har polska rötter. Lagen har givetvis mötts förr, bland annat i VM 2006 samt under EM 2008. Då slutade matcherna med tyska vinster. 2008 vann Tyskland med 2-0 efter två mål från Podolski, som vägrade att fira. Klose, han assisterade till de två målen. Per Mertesacker kommer att spela från start, men Joachim Löw har ännu inte bestämt sig för vem som ska stå vid hans sida. Blir det Mats Hummels eller kanske Jerome Boateng? Vi vet att Mario Götze kommer att spela från start i stället för Mesut Özil. Kommer han att kunna stå för ännu en oförglömlig insats? Eller är det dags att landa snart kanske? Och hur blir det med Andre Schürrle? Är det så att han får spela i stället för Thomas Müller till höger, eller får Podolski sätta sig på bänken trots allt? Toni Kroos och Simon Rolfes tillsammans centralt, kan det bli bra?

Frågorna är många men i ärlighetens namn behöver Löw inte göra mycket annat än att luta sig tillbaka och njuta. Hur jobbigt är det för honom ifall breddspelarna visar en sån klass att han måste tänka om? Det är ett välkommet lyxproblem. För övrigt har DFB redan bestämt sig för en vistelseort under EM – nämligen på ett fint hotell i Gdansk.
Vi kommer förstås att få se några spelare från Bundesliga i det polska landslaget. Bland annat Kölns Slawomir Peszko och Dortmunds Robert Lewandowski samt Jakub Blaszczykowski.

Några små rubriker från den tyska fotbollsvärlden då:

– Hannovers reservmålvakt går vemodigt nog i Robert Enkes fotspår. Men han har haft styrka nog att gå ut öppet med sin depression och kommer nu att få all den hjälp han behöver. Vi hoppas alla på det bästa.

– Werder Bremens Thomas Schaaf är positiv efter ligainledningen. Men backlinjen är fortsatt bedrövlig och nu saknas Per Mertesacker. Naldo gjorde comeback i en vänskapsmatch mot Union Berlin men till och med Schaaf sågade honom. Han kommer att behöva tid efter 14 månaders skadefrånvaro. Men har Bremen den tiden?

– Felix Magath är i farten igen. Stackars Helmes har gått från att vara en pålitlig målskytt till isolerad träning och böter. Varför? Jo, för att Magath ska, enligt Bild, ha sagt att ”den som tappar bollen och inte springer hemåt får böta 10 000 euro”. Inte lätt att vara anfallare där inte. Även Mario Mandzukic ska ha bötfällts av järnmannen Magath.

– Enligt schweiziska CIES Football Observatory kommer Bayern München att vinna Bundesliga. Dortmund kommer sluta tvåa. Det statistiska underlaget är avancerat och inget jag går in på nu. Den som vill tro på det får göra det. Hur var det nu? Lögn, förbannad lögn och statistik? Hur som haver, CIES prickade in Manchester United, OSC Lille och Barcelona förra året. Men som ni vet vann vare sig Bayern München eller Inter sina respektive ligor.

I går var jag och besökte redaktionen i Stockholm – vilket var precis lika trevligt som vanligt. Jag hann även gästa Eurotalk. Även det trevligt, som vanligt.

Och så avslutar vi med en liten tankenöt. Om ni vore Joachim Löw, vilken startelva hade ni tagit ut i EM? Japp, redan nu måste ni bestämma er…

/Wingren

Som första lag blev det tyska landslaget i går klart för EM 2012 i Polen och Ukraina. För elfte gången i rad kommer Tyskland att delta i mästerskapen. Och efter gårdagens uppvisning kan vi konstatera att tyskarna är ruggigt bra. Helt otroligt bra.
Och jag har varit inne på det förr: Tyskland har för tillfället så många bra spelare att deras C-lag troligen hade vunnit matchen. Kanske inte med 6-2, men nog tusan hade de vunnit. Det är helt jävla otroligt.

Mesut Özil x 2, Miroslav Klose, Lukas Podolski, André Schürrle och Mario Götze stod för tyskarnas mål. Och även om Thomas Müller inte gjorde något mål själv, så förtjänar han att nämnas tillsammans med målskyttarna. Müller är som en härlig blandning mellan Dortmunds ånglok Kevin Großkreutz och Münchens finkänslige spelare Arjen Robben. Det är en sann fröjd att se Müller slita som ett djur i 90 minuter och ändå ständigt leverera gudomliga framspelningar. Och Tyskland är riktigt häftigt just nu. Det finns så mycket talang, rutin, hjärta, kreativitet och beslutsamhet.

Ta Mario Götze som exempel. Efter galan mot Brasilien fick han nöja sig med att sitta på bänken igen, eftersom att Real Madrids Mesut Özil tog hand om den centrala positionen bakom härlige Miroslav Klose. Han blir sedan inbytt när drygt fem minuter återstår, tre minuter senare tar han en lång båglöpning in i straffområdet, Müller lyfter in den och Götze bara hoppar upp och stöter in bollen vid bortre stolpen. Ett mönsteranfall, riktigt fotbollsgodis. Och det av en spelare som alltså inte ens får en plats i startelvan. Så hård är konkurrensen om samtliga platser förutom högerbacken kanske. Det finns väldigt, väldigt många bra spelare i Tyskland. Och ungdomsakademierna fortsätter att spotta fram dem.

I går var det tungt att se Sverige förlora mot Ungern. Det sved, det gjorde det. Men det var lika oundvikligt att dra på smilbanden igen efter att ha sett Tysklands uppvisning mot grannen Österrike. Två baklängesmål blev det, men som Lahm och Löw säger så är det inte hela världen när man gör sex mål framåt. Visst finns det lite att gnälla över, bland annat ser Mats Hummels ut att ha ångest i landslaget, och det är en farlig fiende för en mittback, inte för att han gjorde några misstag men han ser inte ut som ligans bästa mittback. Holger Badstuber går bort sig för enkelt ibland och Toni Kroos tillsammans med Bastian Schweinsteiger släpper till för mycket ytor. Men varför ens fokusera på det här en dag som denna. Tyskland är för jävla bra helt enkelt. Vi nöjer oss med det.

Nu är Joachim Löws landslag ohotad gruppetta efter åtta raka segrar. Fem mål (två av dem i går) har man släppt till, framåt har man gjort 28 stycken. Och då ska det nämnas att Kazakstan och Azerbajdzjan är enligt mig svårare bottenlag än exempelvis San Marino eller Färöarna. Miroslav Klose tillskrevs i går ett mål, han nuddade Özils avslut en liten aning och fick målet. Men varken Özil eller Klose tycker det är viktigt, det kvittar vem som gjorde det. Men för historieböckerna har det betydelse. Om jag inte är ute och cyklar nu så har Klose gjort 62 landslagsmål på 111 matcher. Rekordmålskytten Gerd Müller gjorde 68 strutar under sin karriär.

På tisdag väntar en träningsmatch mot Polen.

/Wingren

I kväll öppnas portarna till stadion i Gelsenkirchen upp. Publiken kommer att välla in för att få se det heta mötet mellan Tyskland och Österrike. Visst är Tyskland en mer överlägsen storebror än vad exempelvis Sverige är för Danmark, men det är ändå en speciell match. Det är landsderby. Och inte bara det – Tyskland kan bli helt klara för EM 2012. En vinst och det är klart. Över. Slut. Sedan är det bara för Joachim Löw att arbeta vidare med detaljer, spela in några nya spännande namn och boka in ett riktigt skönt hotell i Polen eller Ukraina.

För Österrike handlar det om att gripa tag i det där sista halmstrået. Belgien, den nuvarande grupptvåan, spelar mot Azerbajdzjan och Turkiet spelar mot Kazakstan. Det ser alltså ut att vara klart tuffast för killarna från Österrike. Inget snack om det.

Jag kan även förstå varför det viskas om att Didi Constantini kan komma att få sparken ifall Österrike förlorar i kväll. Inte på grund av den här förlusten förstås, utan på grund av stress. Österrike har något av en gyllene generation just nu – och det var ett bra tag sedan. Det är klart att man vill ta sig till ett mästerskap då. Kanske inte nu, men åtminstone till VM. Men om det är rätt att sparka Didi? Det vet jag fan inte. Men vad jag vet är att det var hela 80 (!) år sedan som Österrike vann en match mot Tyskland i Tyskland. Närmare bestämt i maj 1931, då ÖFB vann med hela 0-6. Så om Didi och Österrike löser uppgiften i kväll blir det historiska, och legendariska, surt nog betyder det inte alls att EM är inom räckhåll. Men de kommer att kunna knacka på dörren åtminstone.

Didi gör allt han kan för att fixa det omöjliga. Han har tagit tillbaka skandalspelaren Marko Arnautovic efter att ha sparkat ut honom i mars. Givetvis har Marko och Didi kommit överens om en mängd olika regler – och om Marko bryter mot en enda så skickas han hem direkt. Men ändå, han är med och han är i form. Han är lite som en mini-Zlatan för Österrike. Det är klart att han behövs. För det här är trots allt inte en lika omöjlig uppgift för Österrike som det hade varit för San Marino. Eller som den tyske tränarikonen Christoph Daum så korrekt uttrycker det:

– Varför skulle ni inte ha en chans? Senast var insats bra, det var endast resultatet som inte stämde, säger han till Österreich och syftar på 1-2-matchen i Österrike.

Men så på tal om Marko Arnautovic igen. De uppsatta reglerna hemlighålls givetvis, men några saker vet vi: Marko sover ensam i ett rum och får inte prata med media.
– För journalisterna är det inte bra, då ni får mindre att skriva om. Men för oss är det säkerligen ingen nackdel, säger lagkapten Marc Janko när en journalist undrar ifall Arnautovics munkorg är något positivt.
Skön inställning det där.

Vad menar du med rubriken då, tänker ni som har orkat läsa så här långt. Jo, i Österrikes startelva återfinns det hela sju stycken spelare från Bundesliga. Och snacka om att de kommer att ha med sig ett flertal käppar ut på planen – bara för att kunna sätta dem i de tyska hjulen, som annars bara snurrar och snurrar. Vi har redan nämnde Arnautovic från Werder Bremen, Pogatetz och Royer från Hannover, Harnik från Stuttgart, Baumgartlinger från Mainz, David Alaba från München samt Fuchs från Schalke.

Just för ytterbacken Christian Fuchs blir det speciellt. Matchen äger rum i Gelsenkirchen, hans hemstad och fotbollshem. Fuchs är en mycket duktig spelare och det skulle inte förvåna mig alls om han sänker ett festsuget Tyskland med en frisparkskanon – på ”hemmaplan” dessutom.

Tyskland då? Ja, dels kan ni läsa min artikel här. I övrigt tycker jag att det ska bli väldigt kul att se om Mats Hummels och Per Mertesacker kan harmonisera i mittlåset, om Kroos och Schweinsteiger verkligen kan ta hand om det viktiga defensiva arbetet tillsammans samt om André Schürrle spinner vidare på sin landslagssuccé och petar Lukas Podolski för gott kanske. Joachim Löw har satt Mario Götze på bänken, då Mesut Özil har företräde. Philipp Lahm har som bekant flyttat över till vänster igen och kampen om högerbacksplatsen är ganska öppen. I kväll kommer Schalke-sonen Benedikt Höwedes att ta hand om den – inför sin egna fans. Och jag tror att han kommer att göra det bra, åtminstone defensivt.
Och just det, Manuel Neuer återvänder till sin gamla stadion, sin gamla publik.

Avslutningsvis: Visste ni att Mesut Özil och Thomas Müller tillsammans värderas till ungefär 60 miljoner euro? Det vill säga samma summa som hela Österrikes startelva…

/Wingren

Som vanligt snurrade spelarkarusellen i gång ordentligt några dagar innan transferfönstret stängde. Per Mertesacker gick till Arsenal, Rasmus Jönsson och Alexander Hleb skrev på för Wolfsburg, Hamburgs Eljero Elia gick till Juventus och ersattes av Kaiserslauterns Ivo Ilicevic och Änis Ben-Hatira skrev på för Hertha Berlin. Bara för att nämna några övergångar.

Men den häftigaste övergången stod ett annat lag för. En 21 år gammal anfallare hämtades in för uppskattningsvis 1,3 miljoner euro. Han har spelat fotboll i Sevilla – visserligen en mindre lyckad sejour. Framför allt har han redan gjort tre mål på sitt nya lag. Jag menar förstås Teemu Pukki.
21-åringen mötte Schalke med sin tidigare klubb HJK Helsingfors i kvalet till Europa League. Och den unge anfallaren ställde till med stora problem för Ruhr-klubben. I Finland stod han för de båda målen i 2-0-vinsten och i Tyskland kvitterade han till 1-1 innan Schalke tog tag i det hela och vann med 6-1. Men ändå – Teemu Pukki var spektakulär och var på god väg att sänka Schalke.
Schalkes värsta rivaler Borussia Dortmund har inte uppgetts vara intresserat av ”Schalke-dödaren”, men många supportrar har föreslagit och drömt om Pukki. Bara för att kunna slänga in honom i derbyt.

Så blev det förstås inte. Men det är fasiken nästan lika häftigt av sportchef Horst Heldt att avrunda övergångsperioden på detta sätt. Tala om att karriären tog oväntat mycket fart för finländaren. Samtidigt som Pukki plockades in (kontraktet sträcker sig till 2014) lånade man ut den schweiziske anfallaren Mario Gavranovic till Mainz – med en köpoption. Pukki är alltså inte bara en spexig värvning, utan han kommer verkligen att få chansen. Supportrar, lagkamrater och klubbledning vet ju vad han går för. De har ju till och med drömt mardrömmar om Pukki. Men nu är han i Gelsenkirchen för att bredda anfallsbesättningen. En häftig historia.

– Teemu Pukki är en väldigt ung och väldigt intressant spelare med stor potential. Vi hoppas att han blir en förstärkning för vårt lag, säger Horst Heldt till Schalkes hemsida.

Men det är som sagt inte bara Schalke som var aktiva under fönstrets sista dag. Det har hänt en hel del och de största affärerna torde vara Per Mertesackers växel från Werder Bremen till Arsenal samt Eljero Elias övergång till Juventus. Bremen, som uppges få omkring 12 miljoner euro för mittbacken vars kontrakt hade gått ut i sommar, kan vara nöjda med övergångssumman. Det tycker jag. Jag tror dock att det här ger tränare Thomas Schaaf en hel del huvudbry. Ett redan skakigt försvar tappar nu den givne ledaren, lagkaptenen, jätten. Det är en tung förlust och det ska bli intressant att se vad det får för effekt på Werder Bremens spel. Och hur reagerar lagkamraterna?

Om Juventus kan få Elia att spela lite jämnare, och bli en lite lugnare människa, så har de gjort en mycket bra affär. Jag kommer ihåg när Elia debuterade för HSV – han såg för fasen bra mycket vassare ut än storstjärnan Arjen Robben. Match efter match blev han dock blekare och blekare, blixtrade till ibland, men mycket mer var det inte. För HSV är det nog skönt att bli av med Elias lönepost och hans ibland kluriga ego. Och de cirka tio miljoner euro man ska ha fått klirrar nog gott i skattkistan. Ivo Ilicevic, som hämtades in från Kaiserslautern, är en alldeles utmärkt ersättare – han ska bara avtjäna sin avstängning. Efter det röda kortet senast mot Bayern München bestämdes det att kroaten får sitta på läktaren under fyra matcher.

På tal om Bayern München förresten; de var nöjda med sin trupp och låg lågt under transferfönstrets sista dagar. Precis som huvudkonkurrenterna (åtminstone från förra året) Bayer Leverkusen och Borussia Dortmund. Ingen ut och ingen in där.

Men åter till Ilicevic och HSV då. Det kan ju tyckas vara lustigt att en 24 år gammal spelare, som är eftertraktad, väljer att skriva på för laget som ligger hopplöst sist. Den gode Ivo har dock ett enkelt svar på det:
– HSV är och förblir en jätteförening med stor tradition. Sportsligt går det bara inte så bra just nu, säger han.

Även Felix Magath var väldigt aktiv med sitt VfL Wolfsburg. Rasmus Jönsson, Alexander Hleb och kontraktslöse Chris hämtades in. Ut skickades Diego, Simon Kjaer, Peter Pekarik samt Florian Hartherz. Den gode Magath har gjort det igen. Med en enorm omsättning av spelare får han oss alla att höja på ögonbrynen och försiktigt undra ifall han är lite trög kanske. Även om Jönsson, Hleb och Chris känns som osäkra kort är det dock inget fel på de övergångarna. Och lånedealen han fixade med Diego till Atletico Madrid, Simon Kjaer till Roma och Pekarik till Kayserispor är faktiskt bra gjort. Mycket bra. Det behövdes helt enkelt. Men om det hjälper laget framåt nu, det återstår att se.

Det här hände på slutet, från första plats ned till sista plats:

1. Bayern München, -39,1 miljoner euro: Inget.
2. Schalke 04, +18,45 miljoner euro: In: Teemu Pukki (HJK Helsingfors). Ut: Mario Gavranovic (Mainz).
3. Werder Bremen, +5,15 miljoner euro: In: Florian Hartherz (Wolfsburg). Ut: Per Mertesacker (Arsenal).
4. Hannover 96, -2,4 miljoner euro: In: Daniel Royer (SV Ried). Ut: Ingen.
5. Borussia Mönchengladbach, +0,1 miljoner euro: In: Ingen. Ut: Mo Idrissou (Eintracht Frankfurt), Miachael Bradley (Chievo Verona), Tobias Levels (Fortuna Düsseldorf).
6. Borussia Dortmund, +1,65 miljoner euro: Inget.
7. Mainz 05, +0,8 miljoner euro: In: Loris Karius (Manchester City), Mario Gavranovic (Schalke). Ut: Petar Sliskovic (St. Pauli).
8. Bayer Leverkusen, +2,27 miljoner euro: Inget.
9. TSG Hoffenheim, -3,18 miljoner euro: In: Daniel Williams (SC Freiburg). Ut: Josip Simunic (Dinamo Zagreb).
10. 1. FC Nürnberg, +0,85 miljoner euro: Inget.
11. Hertha Berlin, -0,55 miljoner euro: In: Änis Ben-Hatira (Hamburg). Ut: Daniel Beichler (SV Ried), Rob Friend (Eintracht Frankfurt), Kaka (APOEL Nikosia).
12. VfB Stuttgart, +3,7 miljoner euro: Inget.
13. SC Freiburg, +0,8 miljoner euro: In: Ingen. Ut: Daniel Williams (Hoffenheim).
14. 1. FC Köln, -3,95 miljoner euro: In: Jemal (Young Boys). Ut: Schorch (Energie Cottbus), Sanou (kontraktslös).
15. VfL Wolfsburg, -10,95 miljoner euro: In: Rasmus Jönsson (Helsingborg), Alexander Hleb (Barcelona), Chris (kontraktslös, senast i Eintracht Frankfurt). Ut: Simon Kjaer (Roma), Florian Hartherz (Werder Bremen), Diego (Atletico Madrid), Peter Pekarik (Kayserispor).
16. FC Augsburg, -0,47 miljoner euro: In: Dawda Bah (HJK Helsingfors). Ut: Dominic Peitz (Hansa Rostock).
17. 1. FC Kaiserslautern, +0,12 miljoner euro: In: Ingen. Ut: Ivo Ilicevic (Hamburg).
18. Hamburger SV, +7,2 miljoner euro: In: Ivo Ilicevic (Kaiserslautern). Ut: Eljero Elia (Juventus), Änis Ben-Hatira (Hertha Berlin), Guy Demel (West Ham).

Summan efter lagets namn syftar inte på de senaste dagarnas aktiviteter, utan den sammanlagda balansen efter sommarens samtliga inköp och försäljningar. Källa: transfermarkt.de.

Vad tror ni, har någon klubb gjort det särskilt bra eller särskilt dåligt?

/Wingren

Så var det då klart. Rasmus Jönsson har skrivit på för VfL Wolfsburg. Det har viskats om det ett bra tag och nu är äntligen alla detaljer klara. Tidigare har jag skrivit här att det finns roligare klubbar att gå till än just Wolfsburg. Men å andra sidan, varför inte? Det jag ser som ett stort frågetecken är Rasmus Jönssons fysik, eller kanske snarare förmåga att hantera motståndarnas fysik. Vi såg i matcherna mot Standard Liege hur osynlig Jönsson blev. Vad vi dock vet är att Rasmus är en spelare med stor talang och ett härligt spelsinne.

Men har han ork nog att slå sig in i stenhårde Felix Magaths trupp? Hur mycket tålamod har Magath med Jönssons acklimatiseringstid? Förhoppningsvis mycket då han uppges ha varit en av Magaths önskespelare. Så jag hoppas att sagan om Jönsson och Wolfsburg får ett lyckligt slut.

Du är i varje fall varmt välkommen Rasmus. Välkommen till den spelgladaste, publikrikaste, målrikaste och mest korvälskande ligan.

Felix Magath själv uppger att han är på jakt efter mer kreativitet, och det kan Jönsson stå för. I skrivande stund uppges Wolfsburg dock vara överens med Alexander Hleb. Hur som helst är det väldigt kul med ytterligare en svensk spelare i Bundesliga och jag hoppas på många roliga äventyr med Jönsson.
Magath säger så här till Wolfsburgs hemsida: ”Jag njuter av att vi värvat en väldigt talangfull offensiv spelare. Rasmus Jönsson kan göra mål, och även assistera till mål, han kommer att vara till hjälp”.

Rasmus Jönsson flög direkt till U21-landslagets samling efter att ha skrivit på i Tyskland. Och på tal om landslag så kommer jag osökt att tänka på den härliga match som väntar på fredag: Tyskland mot Österrike i EM-kvalet.

Förbundskapten Joachim Löw dras med skadeproblem inför matchen som kommer att spelas i Gelsenkirchen. Mario Gomez, Sven Bender, Marco Reus samt Sami Khedira har tvingats att kasta in handduken. Löw har valt att endast plocka in en ersättare – Stuttgarts anfallare Cacau får göra en efterlängtad comeback i truppen, precis som Per Mertesacker.

Det är spelare av yppersta klass som Löw nu måste klara sig utan. Fast vem försöker vi lura? Det finns ett löjligt överflöd av bra spelare i Tyskland. Österrike kommer att få en tuff uppgift, även om de stod upp mycket bra senast lagen möttes.

Nu under sorgens tid (landslagsuppehåll) får vi helt enkelt se fram emot lite internationellt fotbollsgodis. Så här slutade förresten omgång fyra av Bundesliga:

Hertha – Stuttgart: 1-0
Hamburg – Köln: 3-4
Nürnberg – Augsburg: 1-0
Freiburg – Wolfsburg: 3-0
Kaiserslautern – Bayern München: 0-3
Hoffenheim – Werder Bremen: 1-2
Bayer Leverkusen – Borussia Dortmund: 0-0
Hannover 96 – Mainz 05: 1-1
Schalke 04 – Mönchengladbach: 1-0

Lite snabbt kan vi komma fram till att: Hertha kan vara mycket glada över denna starka och viktiga vinst, Köln kan jubla högre än någon annan även om försvaret ser fortsatt rörigt ut, Nürnberg kan vara nöjda med den nivå de håller, Freiburg kan dra på ett glädjeskrik som nästan överröstar Köln – segern mot Wolfsburg var mycket stark och Sorg behöver inte känns någon sorg, Bayern är fortsatt överlägsna och har dessutom flyt igen, Bremen är kanske att räkna med, Dortmund och Leverkusen spelade bra i en halvlek var men domaren tappade matchen totalt, Hannover och Mainz är stabila lagbyggen samt att Schalke verkar ha startat en trend av kontinuitet. Puh.

Vi kan även komma fram till att: Stuttgart är mycket upp och ner, Hamburg är i en djup kris men bör kunna lösa den, dock lär Michael Oenning sitta löst, Augsburg väntar på en första vinst i i Bundesliga i klubbhistorien, Magaths Wolfsburg är nästan lika ojämna som Schalke, Kaiserslautern hade en tung dag med två straffar emot sig och sedan försvann moralen, Hoffenheim ser fortsatt pigga ut, Dortmund måste höja sig, Mönchengladbach behöver inte vara allt för oroliga. Så.

/Wingren

Jag tänkte bjuda på några statistiska godsaker samt tre riktiga läckerbitar. Vi kan väl börja med de tre målen.

Hamburg har det fortsatt riktigt tungt, en seger var i lördags nära när laget tog sig an ett annat krislag – 1. FC Köln. Stjärnskottet Heung-Min Son visar verkligen sin klass när han gör 3-2 för Hamburg. Den här killen har verkligen en näsa för mål och dessutom en teknik som hjälper honom att skapa farliga lägen. Dessvärre för honom och hans Hamburg gick faktiskt Köln segrande ur striden efter att ha gjort 3-4 i en makalös match. En match som kan betecknas som Bundesligas själ.

Freiburgs Cedric Makiadis stjärna lyser klarare och starkare än den störste profilen Demba Cissés. I lördags sänkte han VfL Wolfsburg när han med en volleyträff satte spiken i kistan – 3-0 och god natt Felix Magath. Vad händer egentligen med Wolfsburg? Det känns som om att spelarna känner av oron på transfermarknaden. Det gäller för Magath att ta kontroll över händelserna snart.
Freiburg fortsätter även den här säsongen att överbevisa de flesta – och helgens resultat är lite av ett utropstecken.

Och så Markus Rosenberg då. Svensken håller sig framme när ett inlägg dimper ned i straffområdet – och han trycker till. Bollen tar en studs i gräset och flyger sedan förbi Tom Starke i mål. Än en gång räddas Werder Bremen av jokern Markus Rosenberg. Tre mål hittills och det kan bli en riktigt kul säsong för svensken. Lika starkt var det av hela laget som inte gav upp och fixade tre poäng mot svårspelade TSG Hoffenheim. Starkt.

Utbudet av klipp på Youtube är alltid dåligt. Men för en gångs skull finns målen med här. Det är inte ofta jag har sådan tur. Leta upp rätt namn på målskytten och klicka i gång videon bara.

Och avslutningsvis lite statistik:

– Matchen mellan Leverkusen och Dortmund slutade 0-0. Det var den första mållösa matchen i Bundesliga den här säsongen.

– Rosenbergs mål var hans tredje så kallade jokermål, alltså ett mål som görs av en inbytt spelare. Med det är han den bäste ”jokern” i ligan.

– Mario Gomez gjorde tre mål mot Kaiserslautern. Men han var verkligen på anfallshumör. De åtta skott på mål han stod för är ett personligt rekord för Gomez.

/Wingren

Nu är mitt resande genom landet över. Jag håller på att installera mig i Sundsvall och ber än en gång om ursäkt över att bloggen är dåligt uppdaterad. Men det kommer att bli ändring nu – bättre tider är i sikte.
Dock blir det först i kväll som jag kommer att bjuda er på något riktigt att läsa, jag har en del finlir kvar som måste fixas i lägenheten. Men en kort tanke kan jag bjuda på:

Fyra omgångar är spelade. Fyra omgångar med mängder av mål, spelglädje, publik, rubriker, glädje och kaos. Visste ni till exempel att matchen mellan Bayer Leverkusen och Borussia Dortmund i lördags var ligans första 0-0-match? Fyra omgångar är alltså spelade – och inte ett enda lag har full pott. Bayern München, Schalke 04 och Werder Bremen toppar dock Bundesliga med nio poäng vardera.

Det är starkt gjort. Framför allt av Bremen (Rosenberg blev matchhjälte mot Hoffenheim) som jag trodde skulle vara för trötta i år. Men hittills har Thomas Schaafs gäng satt mig på plats. Även Schalke har gjort det väldigt bra med tanke på den turbulenta inledningen, som verkligen var en berg- och dalbana. Nu verkar Ralf Rangnick ha hittat ett vinnande recept, ett outtröttligt gnagande.

Och så Bayern då. Jag vill fortfarande sätta ett frågetecken bakom backlinjen, det är där svagheten finns. Men trots det har Bayern bara släppt in ett enda mål – och det var i första matchen mot Mönchengladbach när Manuel Neuer klantade till det. Sedan har det gått som på räls, och det finns dessutom mycket att förbättra. Ändå är München det lag som verkligen har satt nivån för de andra lagen. Mästarna Borussia Dortmund och fjolårstvåan Bayer Leverkusen har exempelvis mycket att bevisa – och mycket att korrigera för att hänga med det expresståg som är Bayern München.

3-0-matchen mot FC Kaiserslautern var inte deras bästa. Men de hade trycket mer eller mindre hela matchen. Det allra viktigaste dock är att Bayern har fått tillbaka det där ”mästarflytet”. Två dåligt slagna straffar blev 2-0 och sedan var det ingen konst att även göra 3-0. Just nu rullar det bara på för Bayern, och har man väl nått detta flyt i spel och resultat så kan det rulla på hur länge som helst.

I kväll bjuder jag bland annat på några läckra mål från fjärde omgången, lite tankar kring stormatchen mellan Leverkusen och Dortmund samt några andra funderingar. Vi hörs.

/Wingren

På lördag smäller det i Leverkusen! Det kommer att bli en riktig jäkla kraftmätning mellan två av ligans giganter. Fjolårstvåan Bayer Leverkusen tar emot mästarna från Dortmund. Lars Bender ställs mot Sven Bender på mittfältet. Jürgen Klopp ställs mot Robin Dutt. Oj vad jag längtar efter denna match. Det kommer att bli riktigt grymt.
Vi bör väl kunna förvänta oss en tät match med många målchanser och två lag som bara vill göra väl ifrån sig. För visst känns den här matchen som något helt annat än bara en match mellan två lag som vill ha tre poäng? Det är en match mellan fjolårets giganter, det här blir första matchen den här säsongen där de ställs mot riktigt bra motstånd – och vi vill ha svar. Hur bra är lagen den här säsongen? Kommer de att kunna visa upp tillräcklig kvalitet för att göra det bra i Champions League? Hur smarta och taktiska är tränarna?

Borussia Dortmunds tränare Jürgen Klopp säger på presskonferensen att “endast resultatet räknas”. Men det tror jag inte riktigt på. Givetvis handlar det i grund och botten om att ta tre poäng, det gör det alltid. Men det handlar även om vilket lag som tar chansen, som vågar att spela ut. Det är så viktigt – att kunna ta det där rycket, att kunna slå sig för bröstet och säga “där ser ni, vi är fortfarande bra”. Båda lag har tappat en nyckelspelare, där Dortmunds tapp kanske väger tyngre än Leverkusens.

Visst är, och var, Arturo Vidal en mycket duktig och viktig spelare. Men Nuri Sahin är i mina ögon en bättre spelare, framför allt var han Dortmund förra säsongen. Visst missade han matcherna på slutet, men då var redan grunden lagd. Nu saknas han och det märks tydligt. De farliga djupledslöpningarna som penetrerade vilket försvar som helst förra säsongen är som bortblåsta. Det bror mycket på att Ilkay Gündogan, som spelar i Sahins position, behöver mer tid med bollen, tar många felaktiga beslut och framför allt gillar han att behandla bollen högre upp i plan. Det gör att Dortmunds spel låser sig. Mario Götze och Shinji Kagawa är ständigt dubbelmarkerade, får bollen stillastående och har då svårt att föra den vidare.
Kevin Großkreutz eviga löpande resulterar sig inte när bollen kommer vid fel tillfälle. Offensiven har liksom låst sig lite – och Klopp måste hitta en lösning. Snabbt.

Vidare säger Klopp att han vill att laget ska stå extremt kompakt och göra allt rätt i pressspelet. För det har också varit ett problem – försvaret har sett svagare ut.
Robin Dutt njuter å andra sidan av den här första stormatchen – och hoppas kort och gott på ett bra resultat.

För tysk fotbolls del kan matchen komma att betyda väldigt mycket. Vilka svagheter som blottas, vilka styrkor som kommer upp till ytan. Ty det är dessa två lag som ska ackompanjera rekordmästarna Bayern München i Champions League. Det är dags att vakna.

Läs gärna min artikel om tvillingkampen mellan Lars och Sven här.

Vi har givetvis mer att se fram emot än den härliga kvällsmatchen mellan Leverkusen och Dortmund.

I kväll kommer Stuttgart till Olympiastadion i Berlin. Marcus Babbel kommer att få återse sitt gamla lag. Kan Hertha växla upp ett snäpp? Ddet måste dem, och kvaliteten finns. Kan Stuttgart fortsatt överbevisa sitt öde, sin förbannelse, och faktiskt spinna vidare på en trots allt ganska positiv höstsäsong? Babbel har snackat en hel del, kan han få laget att visa det i kväll också?

Krismötet mellan Hamburg och Köln blir högintressant. Vilket lag har börjat repa sig en aning? Katastrofal inledning på säsongen har det varit för båda klubbar, men vilket lag vill visa att det börjar bättra sig? Det är faktiskt två bra trupper, som ska kunna spela bättre fotboll. Vem av Michael Oenning och Ståle Solbakken får sparken först? Och vem räddar sitt skinn? Hur står det till med en enligt uppgifter växelvillig Podolski? Får nyförvärvet från Slobodan Rajkovic spela? Marcus Berg sägs se het ut, men bör inte vara aktuell för spel ännu.

Nürnbergs Dieter Hecking är nöjd med matchen mot Dortmund och vill nu se tre poäng mot nykomlingarna Augsburg. Fixar man det, trots Augsburg ganska stabila inledning? Har Nürnberg det material det krävs för att faktiskt spela ut ett “sämre” lag? Eller slutar det här med ett kryss? Får Mölders göra mål igen? Hur kompenserar Luhukay skadade de Jongs frånvaro i försvaret?

Felix Magath har fått dille på att värva – och fortsätter göra så. Kjaer är klar för Roma och Diego är på väg bort dock. Enligt uppgifter kommer inte Rosicky att skriva på för Wolfsburg. Kan Magath få ordning på sitt skepp i matchen mot Freiburg? En match som de borde vinna om de vill bekräfta att Wolfsburg faktiskt är att räkna med i år. Kommer Demba Cissé att lämna Freiburg? Är det han som sänker Wolfsburg och sedan går dit?

Kaiserslautern hemma på Betzenberg är alltid en hård nöt att knäcka – och borde så även bli för Bayern München. Men är Bayern så bra som de senaste resultaten vittnar om? Eller är HSV bara så jäkla dåliga? FCK har offensiva problem, men kan de kanske mura igen mot ett Bayern utan skadade Arjen Robben? Mario Gomez kan spela, hittar han målformen nu?

Kan Holger Stanislawski och Hoffenheim fortsätta göra så fina resultat? Gänget utan moral har plötsligt funnit den, tack vare en passionerad tränare, räcker det för att kriga ner Werder Bremen? För de har ju också vaknat till liv, och här ligger styrkan snarare i trygghet och revanschlust. Gör Markus Rosenberg nya mål? Naldo är snart spelklart och Mertesacker är tillbaka i Löws trupp, klickar försvaret snart? Får vi se en ny delikatess från Sejad Sahilovic? Denni Avdic är fortsatt skadad, stackaren.

Hannover mot Mainz. Även detta en riktigt mumsig match, och det trodde jag då rakt inte för två säsonger sedan. Men plötsligt är dessa klubbar uppe i toppskiktet av tabellen, precis som förra säsongen. Och hittills har ingen blivit besviken i år. Är Hannover mätta efter avancemanget mot Sevilla i torsdags? Eller kommer de att stå så läskigt kompakt och mala ner Thomas Tuchels Mainz? Som rimligtvis borde få det svårt i täta matcher utan briljans från Holtby och Schürrle. Men Mainz har fått mig att känna mig dum förr, så varför inte?

Och så Schalke då. Hur ska ni ha det egentligen? Det här kan vara den mest extrema inledningen på länge. För det är inte genomgående uselt, inte genomgående lysande. Laget bara växlar mellan dessa två tillstånd – inget mellanting. Håller försvaret nu då? Och kan ni ändå göra mål? Och så Borussia Mönchengladbach då, som inför omgången ligger delad etta. Till mångas förvåning. Fortsätter Reus att falla enkelt, men ändå vara ack så njutelsefull att titta på? För han laget till en ny seger? Får Oscar Wendt debutera på söndag? Huntelaar, blir det fyra mål igen?

Tabellen har inte riktigt satt sig ännu, men vi kommer att få ytterligare en fingervisning efter helgens omgång. Och jag längtar.

Omgångens matcher:

Fredag 20:30:
Hertha Berlin – VfB Stuttgart

Lördag 15:30:
Hamburger SV – FC Köln
FC Nürnberg – FC Augsburg
SC Freiburg – VfL Wolfsburg
FC Kaiserslautern – Bayern München
TSG Hoffenheim – Werder Bremen

Lördag 18:30:
Bayer Leverkusen – Borussia Dortmund

Söndag 15:30:
Hannover 96 – FSV Mainz 05

Söndag 17:30:
Schalke 04 – Borussia Mönchengladbach

/Wingren

Först och främst: ett stort grattis till Hannover 96 och Schalke 04 som i går blev klara för Europa Leagus gruppspelsfas. Spelarna i Hannover höll huvudet kallt och lät inte Sevillas vidriga maskande störa nämnvärt. Med 2-1 i ryggen från hemmamötet förra veckan räckte 1-1 i Spanien. Mirko Slomka och hans killar förtjänar beröm och erkännande – Hannover är verkligen bra, de är att räkna med.

För Schalkes del heter den stora hjälten Klaas-Jan Huntelaar. Holländaren gjorde hela fyra mål när hemmalaget avfärdade uppstickaren HJK Helsingfors med 6-1 (sammanlagt 6-3). Men det hann bli lite nervöst när Pukki (som gjorde två mål i Finland) kvitterade till 1-1 i första halvlek. I andra orkade inte finländarna stå emot dock och Schalke tog sig, till sist, enkelt vidare.

Vi får alltså njuta av två tyska lag i Europa League den här säsongen (FSV Mainz åkte med besvikelse ut redan förra kvalomgången när GAZ Metan blev för tufft) som dessutom har en god chans att visa framfötterna. Schalke tack vare en kvalitativ och erfaren trupp, spetsad med ungdomlig entusiasm, samt givetvis att de har goda minnen från förra säsongens äventyr i Europa.

Hannover kommer att göra sin sak bra tack vare att laget, åtminstone för tillfället, ser läskigt stabilt och sammanspelt ut. Det är inte lätt att spela ut Hannover, och de är obarmhärtiga i sitt kontringsspel – det är den stora styrkan.

Grupperna har lottats i dag och så här ser det ut för Ralf Rangnicks Schalke och Mirko Slomkas Hannover:

Grupp B:
FC Köpenhamn
Standard Liege
Hannover 96
Vorskla Poltava

En klart lösbar uppgift för stabila Hannover – förutsett att de klarar av att dansa på flera bröllop samtidigt. Det kommer dock att bli en tuff kamp mellan Hannover, Köpenhamn och Standard. Jag ger dock Hannover en liten fördel så länge laget är relativt förskonat från skador. Visst kan orutinen spela in (som i Dortmunds fall förra säsongen) men Hannover spelar annorlunda och mer destruktivt. Det tror jag kommer att gynna dem.

Grupp J:
Schalke 04
Steua Bukarest
Maccabi Haifa
Larnaca

Visst blir det luriga bortamatcher för Schalke, framför allt om de ska spela lika dålig som i Finland, men det räknar jag inte med. Därmed bör Schalke ganska enkelt kunna bärga denna gruppsegern, då truppen är bred och kvaliteten god. Ralf Rangnick är en slipad taktiker, kan han bara visa det med Schalke bör de inte behöva anstränga sig nämnvärt. Men underskattning, lojhet och kluriga bortamatcher kan ställa till det för förra säsongens Champions League-under.

Åsikter?

Och så tänkte jag bjuda på några korta kommentarer från lag som kommer att ställas mot Bayern München, Bayer Leverkusen och Borussia Dortmund i Champions League:

Didier Deschamps, tränare Olympique Marseille: Jag hade varit lyckligare om vi inte hade fått Dortmund. De har ett lag som är väldigt starkt offensivt med fantastiska supportrar. De hör hemma i seedningsgrupp två eller tre. Det är en väldigt jämn grupp, allt kan hända.

Albert Riera, mittfältare Olympiakos: Vi hade tur och slapp ett par riktigt svåra grupper. Men vi måste passa oss då alla fyra lag i vår grupp har en chans att nå nästa runda. En lottning är endast en procedur, där avgörs det inte vilka som går vidare. För oss handlar det om att få ut maximalt av våra hemmamatcher.

Unai Emery, tränare Valencia: Leverkusen kommer från en stark liga och kommer att göra livet svårt för oss. Vi vet att vi även måste respektera Genk. Vi vill kvalificera oss, och om de vore som gruppetta vore det ännu bättre.

Pierre Denier, tränare Genk: Jag märkte att spelarna hoppades på en grupp med Barcelona och AC Milan, men det hade också kunnat bli sämre om vi hade hamnat i en grupp med mindre attraktivitet. Allt som sker nu blir speciellt.

Brian Marwood, ordförande Manchester City: Det är en fantastisk lottning. I den här gruppen är det fyra fantastiska lag, det blir en het tävling. För Manchester Citys historia är detta ett graverande moment, att för första gången få deltaga i den viktigaste europeiska tävlingen. Bayern är en fantastisk klubb med en stolt historia; på den här nivån möter man alltid starkt motstånd.

Walter Mazzarri, tränare Napoli: Det här är den tuffaste gruppen av alla, men även en väldigt spännande. Att få spela mot såna lag är belöningen för den underbara säsong som vi hade. Vi spelar mot det starkaste laget i Tyskland och enligt min mening det bästa laget i England, och även mot ett av Spaniens starkaste lag.

Det här kommer att bli en alldeles speciell årgång av Champions League, det är jag säker på. Vi har så mycket att se fram emot.

/Wingren

Magen skriker av hunger, men hur ska man kunna strunta i att titta på CL-lottningen? Vem kan begära det av en? Nu är det dock snart dags att fylla magen med mat. Men först av allt ska vi titta på de tyska lagens grupper i Champions League:

Grupp A:
Bayern München
Villarreal
Manchester City
Napoli

Ja, vad ska man säga? Det hade knappt kunnat bli värre bortsett från Villarreal. Det här kommer att bli en otroligt tät grupp med oviss utgång. Om Bayern Münchens försvar håller så har de givetvis en riktigt bra chans att ta sig vidare. I den här gruppen torde Bayern München och Manchester City ta sig vidare, men Napoli och Villarreal kommer förstås att göra livet väldigt surt för de två giganterna.
Vad tror ni?

Grupp E:
Chelsea
Valencia
Bayer Leverkusen
KRC Genk

En överkomlig grupp för Robin Dutts lag. Först och främst gäller det för killarna från Leverkusen att verkligen få i gång sitt spel, men det finns både rutin och ungdomlig entusiasm i laget. Det är väl bara att ge Chelsea gruppsegern och sedan blir det en hård fajt med Valencia. Genk kommer säkert att sno några poäng från lagen, men jag ger inte de belgiska mästarna någon större chans.
Vad tror ni?

Grupp F:
Arsenal
Marseille
Olympiakos
Borussia Dortmund

Med tanke på att de tyska mästarna seedades i grupp fyra så måste man vara nöjd. Motståndet är inte på något sätt enkelt. Samtliga lag har betydligt mycket mer rutin av spel i Champions League än vad Dortmund har. Och Olympiakos borta är tufft. Men spontant känns det som att Arsenal, Marseille och Dortmund kommer att göra upp om plats ett. Det kommer nog att bli otroligt tajt här med. Samma sak gäller för Dortmund som för Leverkusen – de måste hitta sitt spel igen.
Vad tror ni?

Sammanfattningsvis kan vi väl komma överens om att samtliga tyska lag har hamnat i grupper där alla lag är jämnbra. Det känns så väldigt ovisst på förhand då de tyska lagen inte har hamnat med exempelvis APOEL eller Plzen. Det är egentligen endast i Leverkusens grupp som det på förhand finns en klar etta.
Vi kan med glädje se fram emot mötet mellan Dortmund och deras engelska motsvarighet Arsenal. Kevin Großkreutz önskade sig dessutom Marseille i gruppen – på grund av att båda lag har så hängivna och passionerade supportrar.
Mötet mellan Bayern och City blir också högintressant. Det är två klubbar som verkligen har spänt musklerna. Hur står sig Heynckes försvar mot Cavani?
Robin Dutts nya Leverkusen – det ska bli kul att se vad dem kan uträtta mot Boas nya Chelsea.

Jag tror att det här kommer att bli kanonkul! Vad tror ni?

/Wingren