Jag har tidigare skrivit om fotoprojektet Humans of New York (HONY) Det är fortfarande en av mina favoriter på sociala medier, för bilderna och de korta citaten säger så mycket på så lite utrymme. Häromdagen dök det upp en helt fantastisk dam på HONY:
Snacka om att vara uppmärksam på bra saker, vara tacksam och njuta av livet! Inspirerande!
Ser du blommorna i skyltfönstret i din vardag?
Ett helt nytt år är alldeles snart här, vilket för många innebär väldigt mycket firande men också mycket reflekterande både framåt och bakåt. Inför dina planer på vad du vill att det nya året ska innehålla vill jag tipsa om några saker att tänka på när du sätter mål och väljer nyårslöften.
1. Börja före festen!
Det är förstås inte optimalt alls att ta beslut om framtiden mitt i partynatten, och verkligen inte klokt att börja med nya vanor där och då heller. Kul kan det vara att drömma om häftiga saker under nyårsnatten och det är definitivt inte att underskatta, men om du verkligen vill förändra saker under det kommande året bör du tänka igenom dina framtidsplaner under lugnare och nyktrare förhållande. Antingen innan festen börjar eller någon dag in på det nya året när du återhämtat dig.
Kom också ihåg att det inte är optimalt att kickstarta igång dina nya vanor, förändringar och utmaningar direkt dagen efter årets vildaste partynatt heller. Det är inte de bästa förutsättningarna för självkontroll, motivation och handlingskraft. Börja lugnt och var snäll mot dig själv (du har ett helt år på dig).
2. Vad vill du uppleva?
Många nyårslöften handlar mer om vad vi vill uppnå än vad vi vill uppleva. Ofta tror vi nämligen att det är samma sak och att vi faktiskt kommer må toppen om vi bara får det vi vill ha. Men det är inte alls säkert. Den singel som sätter upp ”jag vill ha en partner” som ett mål för nästa år gör säkerligen det med antagandet att det ska vara en toppenbra relation där hen känner sig älskad, omtyckt och respekterad. Men dels framgår varken känslorna eller kriteriet toppenbra i formuleringen, och dels är en partner inte alls nödvändig för att du ska känna dig älskad, omtyckt och respekterad. Samma sak gäller den som tror sig bli lycklig av att gå ner i vikt, vill bli tryggare genom ännu mer pengar eller känna sig cool tack vare en tuff bil.
Gör skillnad på dina känslor och de yttre omständigheterna och kom ifrågasätt om de verkligen hör ihop lika mycket som du tror. Det är förstås inget fel med att ha eller önska sig en partner, sund vikt, högre lön eller en tuff bil men det blir ineffektivt om du använder de sakerna för emotionell tillfredsställelse. Lycka, trygghet, självförtroende och kärlek kan du känna oavsett.
Fundera på vad det egentligen är du längtar efter, vill känna och uppleva, och se till att det faktiskt är kopplat till nyårslöftet.
3. Vad ska du göra?
Resultatfokuserade mål som handlar om att något ska hända eller uppnås är betydligt mindre inspirerande, och dessutom mer diffusa, än mål som beskriver vad du ska göra. Om ditt mål är ett resultat har du bara lyckats när hela projektet är över, men är målet något du ska göra för att nå dit kan du känna dig stolt och nöjd över att du uppnår ditt mål varje gång du tränar, går på dejt eller tar en sånglektion.
Vill du sätta mål för 2015 rekommenderar jag varmt att du formulerar dem med fokus på vad du ska göra för att nå målet, tex meditera tre dagar i veckan, spara 10% av din lön till en resa eller läsa en bok i månaden. Då vet du exakt vad som krävs för att du ska nå målet, upplever en mycket tillfredsställande och konstant rörelse framåt, och kan känna dig nöjd massor av gånger under hela året för att du håller ditt löfte till dig själv och närmar dig ditt mål.
Kom också ihåg att du därmed kan behöva uppdatera målet under året i takt med att du utvecklas (meditera varje dag osv), vilket är extra motiverande! 🙂
GOTT NYTT ÅR!
Vänlighet är ju en egenskap som uppskattas av de flesta i så gott som alla kulturer. Vi behöver varandra och mår bättre och blir mer framgångsrika om vi hjälps åt. Socialt ses vänlighet som en fin egenskap som vi ofta förknippar med att någon är en god och bra person.
Men är det egentligen det det handlar om? 
I takt med att mitt välbefinnande höjts har jag upptäckt att jag blivit väldigt mycket snällare. Inte bara pga lyckostrategin random acts of kindness utan snarare för att när jag mår bra finns det mer utrymme i mig för att vara vänlig.
Jag har mer empati och förståelse för andra människor. Jag stör mig inte på småsaker. Tålamodet växer. Stubinen blir längre. Jag kan förstås också bitcha loss emellanåt, men det är alltid samtidigt som jag är trött, stressad eller hungrig. Känner jag mig trängd eller kränkt vänder sig taggarna också utåt.
Men när jag mår bra finns det marginaler. Jag kan ha överseende med att saker inte blir som jag vill, förståelse för andra människor och beter mig också schysstare mot mig själv. Visst känner du igen dig?
Så är det inte konstigt att vi ser vänliga människor som bra och goda, och otrevliga människor som osympatiska och i värsta fall idioter, när det snarare egentligen inte handlar om snäll eller dum utan om lycklig eller olycklig?
Jag älskar att springa i skogen även om det för det mesta går helt vansinnigt långsamt. Jag är megastolt över att jag kan springa över huvudtaget. Ända upp i vuxen ålder hatade jag innerligt att springa och tyckte bara att det gjorde ont och var allmänt vidrigt. Men så en vårdag för några år sedan bestämde jag mig för att ändra på det och satte som mål att klara att springa 2 km i slutet av sommaren.
Jag började med världens snällaste träningsprogram där jag skulle jogga lugnt en minut och promenera två minuter i sammanlagt typ en kvart. Och i slutet av sommaren sprang jag 2 km! Det var galet utmanande och fruktansvärt segt men just därför också en så himla skön känsla när jag lyckades.
Numera kan jag tom springa 5 km! Det tar typ 45 minuter men jag har ju ingen brådska utan litar på att det blir lite lättare varje gång. Jämfört med var jag började är framstegen enorma och DET är vad som har betydelse. Hur snabbt andra människor springer har ingenting med mig att göra så det struntar jag helt i.
Att veta vad du ska göra och att faktiskt göra det är två helt olika saker. Kunskap utan handling ger inte så himla mycket. Vi vet ju det. Ändå är det så svårt att få tummen ur ibland. Och det får konsekvenser.
Forskning visar att förmågan till självkontroll i stor utsträckning påverkar ditt liv. Om du kan styra dina handlingar så de matchar dina kunskaper och värderingar kommer dina val vara betydligt sundare och mer långsiktiga. Med andra ord, om du kan tillämpa den kunskap du har om lyckoforskning och positiv psykologi praktiskt kommer du må betydligt bättre än om du ha kunskapen utan att göra det du vet.
Det fina är att forskning visar att självkontroll inte är något du har eller saknar utan en förmåga som du kan träna upp likt en muskel. Varje gång du håller ut lite länge än du skulle vilja blir det lite lättare nästa gång. Själv övar jag bland annat genom att vänta ut de där sista sekunderna när jag värmer min mat i micron, eller genom att hålla plankan två sekunder extra på gymmet. Det handlar inte om att just de där sekunderna är extremt viktiga, utan om att stärka min förmåga att styra mina handlingar så att jag kan ge det där lilla extra i andra sammanhang när det verkligen gör skillnad.
Klicka på bilden för att läsa en artikel jag skrivit om hur du kan träna upp din självkontroll.
När jag var 16 år såg jag musikalen Kristina från Duvemåla för första gången och blev närmast besatt. Efter att ha nördat ner mig totalt på musikalen bestämde jag mig för att bli musikalartist. Mina förutsättningar var inte optimala. Jag hade inte någon speciell begåvning för sång eller teater, men en enorm vilja och passion. Min ”begåvning” låg i min envishet, och i min förmåga att lära mig saker.
Så jag började ta sånglektioner. Det lät inte särskilt bra i början men det brydde jag mig inte om. Jag var inte där för att jag kunde sjunga utan för att jag inte kunde. Så jag övade och övade och övade. Tog fler sånglektioner, gick musikalutbildningar, tvingade mig igenom skolkonserter där både rösten och knäna darrade hysteriskt. Övade ännu mer. Och till slut lärde jag mig förstås att sjunga.
Samtidigt som jag övade som en galning för att lära mig sjunga var jag omgiven av klasskompisar som ”bara kunde”. Begåvade människor med talang. Som inte övade i timmar varje dag, helt enkelt för att det inte behövdes. Det var naturligtvis ganska provocerande för mig, men efter ett tag började något hända. Jag började komma ikapp! Vilket förstås var frustrerande för dem som alltid varit bäst utan ansträngning men som inte hade en aning om hur man gör för att bli bättre.
Det kommer alltid finnas människor som har lätt för saker du kämpar med. Och det kommer alltid finnas människor som kämpar med saker du har lätt för. Det spelar ingen roll. Andra människors förutsättningar har ingenting med dig att göra. Dina förutsättningar och dina drömmar är dina. Vill du göra något – go for it! Om du inte redan kan har du alla möjligheter att lära dig!
Jag skrev tidigare under våren om Richard Wiseman och hans forskning på vad som ger människor tur och otur. Nu skriver jag en artikel om det och fördjupar mig ytterligare i ämnet, och slås av de jättetydliga parallellerna mellan tur och lycka. Wiseman undersökte vad som skiljer personer som uppfattar sig själva som tursamma respektive otursförföljda åt och upptäckte flera saker.
Bland annat är tursamma människor mer extroverta. De pratar med fler människor, har lätt för att ta kontakt med främlingar och håller kontakten med nya och gamla vänner. Att goda relationer är en av de viktigaste faktorerna för lyckokänslor känner du förstås till vid det här laget om du följt bloggen ett tag.
Det visade sig också att tursamma personer ser helt annorlunda på sig själva, livet och saker som händer. De har en optimistisk syn livet och förväntar sig att råka ut för bra saker – vilket de också gör, eller kanske snarare uppfattar att de gör! I olika experiment försattes personer mer tur respektive otur i identiska situationer – som slutade helt olika! De tursamma personerna plockade upp sedeln som planterats ut för dem medan de med otur gick rakt förbi den. Personer med tur började prata med personer i sin omgivning – och fick en värdefull kontakt som kunde hjälpa dem i arbetslivet, en ny vän eller blev kära, medan personer med ”otur” satt tysta för sig själva.
En annan viktig gemensam nämnare för tursamma personer är att de är avslappnade nog för att uppmärksamma och fånga de möjligheter som finns i deras vardag. Istället för att grubbla, se problem överallt eller vara så krampaktigt målfokuserade att de går miste om möjligheter som de inte väntat sig, förväntar de sig att bra saker kommer hända och är tillräckligt avslappnade och samtidigt uppmärksamma för att fånga chansen när den kommer. Vilket går helt i linje med broaden and build-teorin som förklarar sambandet mellan positiva känslor och hjärnans förmåga att se möjligheter.
De ser också på vilket sätt saker kunde varit värre och är tacksamma för sin tur i situationer där andra klagar på sin otur och att det inte är bättre.
Det är därmed inte särskilt konstigt att personer med tur också mådde bättre och var lyckligare än andra.
”Your thoughts create the luck in your life!” Richard Wiseman
Ibland suckar någon uppgivet och frågar mig om man verkligen måste hålla på och jaga lyckan, räcker det inte med att vara nöjd med vad man har?
Det är en väldigt bra fråga. Jag ser det som att det är om inte samma sak så i alla fall tätt förknippat. Om du saknar förmågan att vara nöjd med det du har kommer du inte vara nöjd med mer heller. Av någon anledning tror många människor att de bättre kommer kunna uppskatta sakerna i sitt liv om de har mer saker. De ser inte att bristen ligger i förmågan att känna uppskattning. Kan du inte uppskatta det du har behöver du öva på att känna uppskattning, inte skaffa fler saker som du inte heller kommer kunna uppskatta.
Nyckeln ligger i att hitta balans mellan att vara nöjd och känna tacksamhet för det som redan är (och varit), och att känna förväntan inför allt spännande som ska komma. Låter inte det som en ganska lycklig inställning, så säg?
Hur har det gått med lyckovanorna förra veckan? Provade du? Kände du skillnaden?
Tänkte du på att det var väldigt små och enkla saker jag föreslog varje dag? Det går fort, är enkelt, konkret – och effektivt. Det krävs inte särskilt mycket för att öka ditt välbefinnande. Små små fokusskiftningar och beteendeförändringar gör stor stor skillnad.
Förändringen i livskvalitet mellan att klaga på 10 små saker varje dag och att inte göra det är enorm. Lägger du till 10 tillfällen av tacksamhet över små saker varje dag har du en helt ny upplevelse av världen.
Skillnaden i välbefinnande före och efter ett träningspass är gigantisk.
Känslorna av närhet, glädje och kontakt efter ett telefonsamtal med en vän kan vända en dålig dag till en fantastisk dag.
10 min meditation kan få stress att upphöra, pulsen att sjunka och livsglädjen att komma tillbaka.
Du behöver inte göra mycket, du behöver bara göra rätt saker, och framför allt – se till att faktiskt göra dem. Bara vetskapen om att du kan påverka hur du mår kan också göra livet lättare och mer hoppfullt.
Det är ovant i början, precis som med alla beteendeförändringar, men väl värt det.
Jag skrev igår om vikten av att tro på att dina mål och drömmar är möjliga att uppnå, men om man tvivlar vad kan man göra då? Jag har några tips att bjuda på.
1. Lyssna på andra som redan gjort det du vill göra.
Världen är full av människor som redan gjort det du vill göra och liknande grejer. Lär av dem! (Om det du vill göra är något ingen nånsin gjort förut finns det andra som också gjort något ingen nånsin gjort förut.)
När jag först fick idén att det kanske kanske skulle gå för mig att jobba som frilansjournalist mailade jag tre av mina favvojournalister och bad om deras bästa tips och råd. Alla svarade inte men de svar jag fick var fantastiskt värdefulla och gjorde att yrket kändes mer verkligen.
Något år senare ramlade jag över Camilla Björkmans blogg Frilansskolan. Jag lusläste bloggen och kontaktade sedan Camilla och frågade om jag fick bjuda henne på fika och fråga ut henne om frilansyrket. Det fick jag gärna. Den fikastunden fick mig att återigen inse att frilansande inte är någon omöjlig dröm utan ett helt realistiskt yrke. Ett år senare hade jag publicerats i över 10 tidningar – och blivit omnämnd i Camillas bok om frilansande:
2. Påminn dig om allt du redan åstadkommit!
Du har redan lyckats med massor av utmanande saker i ditt liv och varje gång du gör det stärker du tilliten till din förmåga att hantera utmaningar, återhämta dig från jobbiga perioder och skapa saker. Se till att ofta titta bakåt och påminna dig själv om din fantastiska förmåga. Om du redan klarat allt detta, vad mer är möjligt? Du hittar ett tidigare blogginlägg om detta här.
3. Se processen istället för resultatet!
När man tittar på andra människors resultat, eller sin egen dröm, ser man ofta bara det färdiga resultatet utan att ha en aning om vägen dit. Klart att man blir rädd för att gå vilse då! Fundera därför mer på vägen än på målet! Att ha en vältränad kropp eller skriva en bästsäljare kan verka omöjligt, men första steget är att gå en gång till gymmet och skriva en mening. Och det kan du ju göra! Sedan går du till gymmet en gång till eller skriver en mening till. Osv osv osv. Ett litet steg i taget. Vet du inte vad du ska göra är första steget att ta reda på det.