I dag presenterade Alliansen ett gigantiskt paket för infrastruktur och boende. Allt ska kosta 400 miljarder, alltså ungefär tio försvarsbudgetar. Om detta alls byggs kommer tågtrafiken fungera igen omkring 2035. Finansieringen är en ”förhandlingsfråga” mellan stat, kommun, avgifter och privata intressen.

Det vill säga den finns inte, än.

Vi minns några andra ”satsningar” med motsvarande finansiering.

1. Versailles

Den franska kungen Ludvig XIV residens, oöverträffat i skönhet och kultur. Finansierades på löpande räkning och ledde nära nog till statskonkurs. Orsakade därmed indirekt franska revolutionen.

2. Kinesiska muren

Lär kunna ses från månen och skapade många arbetstillfällen av FAS 3-typ. Kostade 260 miljarder dollar i dagens penningvärde. Fungerade dock inte som försvar mot mongolerna.

3. Moskvasjön

På 40-talet hade Tyskland en infrastukturplan för Moskva som innebar att man skulle riva staden och ersätta den med en artificiell sjö. Vattnet skulle komma via slussöppning i Moskva-Volgakanalen. Blev ej av på grund av yttre omständigheter.

4. Babels torn

Människorna ville bygga ett torn som nådde ända upp till himlen. De påbörjade dock bygget utan gemensam beredning och godkännande från högsta instans. Ledde till tusentals år av språkliga missförstånd, och i sin absoluta förlängning, Almedalsveckan.

5. EAP:s 50-årsplan för kolonisering av mars 

Förslaget att kolonisera mars presenterades 1987 av Lyndon LaRouche. Det kommer att ta 50 år och i förlängningen leda till kolonisering av hela rymden, möjligen ännu mer. Har ännu inte blivit av på grund av inget regeringsalternativ.

/ Ledarredaktionen i samarbete med Waldemar Kielos (Katrines pappa)

I dag är det alla hjärtans dag och ledarredaktionen vandrar som sig bör runt på små romantiska moln. Dagen till ära tänker vi därför hylla den speciella form av homosocialitet och kärlek som bortsett från inom sportens värld, kanske bara får sitt fulla utlopp inom politiken.

Vi talar naturligtvis om bromanser. Eller ”bromance” som de säger i USA. Den komplicerade icke-sexuella kärlek och tillgivenhet som kan uppstå mellan två heterosexuella män.

Här är därför dagens lista:

Politiska bromanser vi minns

Bill Clinton och Tony Blair

En politisk bromans så stark att den har fått en egen film. Tony ser upp till Bill och den speciella relationen blomstrar från första ögonkast.

Tony står vid Bills sida under Lewinski-skandalen och detta trots att han både har moraliska betänkligheter och är rätt pryd. Men vem kan motstå Bills charm! Sedan vänder maktrelationen: Tony lyckas få ur en motvillig Bill ett löfte om att skicka marktrupper till Kosovo. Den beundrande parten har blivit den starkare, vilket brukar skapa kriser i bromanser och Bill ser det hela mycket riktigt som ett svek.

Så småningom träffar Tony förstås George, men det är en helt annan historia….

Göran Persson och Pär Nuder

Den unge Pär är Görans högra hand och briljante strateg. Tillsammans regerar de landet, budgetunderskotten försvinner, moderater är något man skrämmer barn med och solen skiner. Men när Pär får ett eget finansdepartement rubbas maktbalansen. Konflikterna blossar upp. Efter ett regeringssamanträde skriker Pär:

– Jag har ställt upp för dig i vått och torrt! Jag har slängt mig framför tåget för din skull! Jag har tagit så mycket skit för dig! Och så gör du så här mot mig – förödmjukar mig inför hela regeringen. Fy fan!

Göran bryr sig inte och börjar spendera alltmer tid med den atletiske justitieministern Thomas istället. Efter valförlusten 2006 skyller han misslyckandet på Pär. Sveket är fullständigt. Pär skriver så småningom en bok och går vidare. Göran ältar enligt uppgift fortfarande.

John Adams och Thomas Jefferson

John och Thomas grundade USA tillsammans. Bromansen frodades under den amerikanska revolutionen men när Thomas blir Johns vicepresident surnar relationen och de ideologiska skillnaderna blir tydliga. Thomas ställer så småningom upp i presidentvalet mot John och vinner. Oj, oj!

Men i slutet av sina liv begraver de den bittra rivaliteten och går till och med och dör på samma dag. Det ni!

David Cameron och Nick Clegg

Det var kärlek som började med bråk. När David fick frågan om vilket som var hans favoritskämt brukade han svara: Nick Clegg. Aouch!

Men när samtal påbörjades med Nicks parti om att regera ihop började det slå gnistor. Pressen kunde inte låta bli att kommentera hur lyckliga det nya paret såg ut. Samt att de rörde vid varandra på ett familjärt sätt som, well, Churchill inte hade gjort. Nicks parti har sedan dess blivit ganska mycket av ett skämt. Vem lämnar sina principer för en bromans med David?

Men ja, sådan är kärleken….

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg

När Fredrik i mysprogrammet Hellenius hörna skulle rita en kurva över sitt liv handlade de stora topparna nästan alla om Anders . När han träffat honom och när de hade det bra tillsammans efter finanskrisen (samtidigt som tusentals människor blev arbetslösa). Men din fru? Din familj då? undrade David Hellenius. Fredrik såg förvånad ut. Nej, det var bara, Anders.

Fredrik och Anders. Anders och Fredrik…

Katrine Kielos

Vi har fått många positiva reaktioner på Anders ledare idag många är också kritiska och det har uppstått  några frågor. 

Aftonbladets ledarsida har länge drivit frågan om hur problematiskt det främlingsfientliga bakgrundsbruset i dagens Europa är.  Vi har i det avseendet varit lika kritiska till rapporter från tankesmedjor till höger, som till utspel från Socialdemokraterna.  

Några personer har framställt det som att vår ledare idag jämställer Behring Breivik med Timbro. Men vad Anders skrev var:

”Breivik hatade mångkulturen och feminismen, de ”politiskt korrekta” och det anständiga Norge.Det är en föreställningsvärd han delar med fler, i tidningarnas kommentarsfält, på rasist­iska bloggar som Avpixlat eller i tankesmedjor och kotterier som just ­Genusnytt, Axess och Timbro. I varierande grad.”

Texten handlar om vikten av att den demokratiska borgligheten håller rent. Vi har i flera texter tidigare tagit upp exempel där vi menar att man lånar bilder och retorik ur det främlingsfientliga bakgrundsbruset. Och det gäller alltså även socialdemokrater.  

Inom de norska Socialdemokraterna finns stora spänningar i dessa frågor och den del av partiet som mest högljutt stått upp för mångkultur och samexistens, har alltid varit just ungdomsförbundet AUF. 

 Vi tycker att utvecklingen i dagens Europa är djupt problematisk och skrämmande. Frankrike som utvisar alla icke-franska romer. Schweiz som förbjuder minareter. Flamländska separatister vinner val i Belgien och en tysk socialdemokrat som publicerar en bok om att muslimerna föder för många barn och utarmar landets gener. Europa borde veta vidden av sitt historiska vansinne skrev jag i somras. Besattheten vid allt främmande växer och alla vi som tror på något annat har ett ansvar att hålla emot främlingsfientligheten när den försöker lura sig in. Det gäller såväl fackföreningsrörelsen som tankesmedjor och tidningar till höger. 

Terrorexperten Jamie Bartlett som jag intervjuade efter tragedin på Utöya sa att varje terrorist tror att han eller hon agerar på mandat av en större grupp. Det gällde Röda armé-fraktionen och det gällde Al Qaida. Du måste tro att du har meningsfränder som kommer att resa sig upp och revoltera. ”Breivik hade på grund av det politiska ­klimatet större anledning att tro att han faktiskt hade stöd för sina handlingar, än vad han hade haft för tio år sedan”, sa Bartlett.

Detta menar vi att man måste ta på stort allvar.  Såväl borgliga tankesmedjor som Socialdemokratiska partier. 

Det är vad vi tror på och det är vad vi kommer fortsätta att driva på Aftonbladets ledarsida. 

Katrine Kielos

Tidigare artiklar av Anders kan man alltså läsa här, här, här och här. Han har även varit och pratat i frågan på Timbro på ett seminarium som jag förstod var väldigt intressant. Maria Svelands text som startade debatten den här gången går att finna här. Och Magnus Lintons nya bok som Sveland skrev om är utgiven av Atlas

Ja, det verkar ju inte gå något vidare under det pågående toppmötet i Bryssel som ska försöka att rädda euron. Aftonbladets ledarsida listar därför andra misslyckade toppmöten som tagit plats i Europa.

Topp sex: misslyckade europeiska toppmöten vi minns

6. Paris 1960

Vad hände: mötet ställdes in precis när det påbörjades eftersom USA:s president Dwight D Eisenhower vägrade be om ursäkt efter att ett amerikanskt spionplan störtat över Sovjet.

Bortförklaring: ”Planet var bara ute för att undersöka vädret” 

5. Köpenhamn 2009

Vad hände: världsledarna misslyckades med att sluta ett avtal för att bromsa klimatförändringarna. USA och Kina krånglade i ett allmänt kaos där det inte hjälpte att värdlandets förhandlare sparkades precis innan mötet.

Bortförklaring: ”Om inte du lovar att dra ner på dina utsläpp, tänker inte jag göra det: nähä skit i det då!”

4. Wien 1961

Vad hände: mötet mellan den amerikanske presidenten John F Kennedy och Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov gjorde bägge frustrerade. Kennedy kallade det för det värsta han varit med om, det hjälpte inte heller att den amerikanske presidenten var hög på steroider, hormoner, enzymer och amfetamin.

Ursäkt: ”Min läkare sa att jag skulle ta de där sprutorna”

3. Jaltakonferensen 1945

Vad hände: Josef Stalin slog i Franklin Delano Roosevelt samt den betydligt mer misstänksamme Winston Churchill att han tänkte hålla tassarna borta från exempelvis Polen. Yeah right…

Bortförklaring: ”Men han har ju så dåligt samvete över vad han gjort mot Polen, han menar nog vad han säger”

2. Berlinkonferensen 1884

Vad hände: de Europeiska stormakterna delade upp Afrika mellan sig och startade en process av invasion, kolonialisering, ockupation och annektering som kontinenten fortfarande inte återhämtat sig från.

Bortförklaring: ”Det är bättre om vi bråkar med varandra i Afrika än på hemmaplan”

1. Münchenkonferensen 1938

Vad hände: den brittiska premiärministern åkte hem och viftade med ett papper som skulle garantera ”Fred i vår tid” och resten är som det heter: historia.

Bortförklaring: ”Det är viktigt att vi lyckas ’blidka’ den där Hitler”

Katrine Kielos

Nya numret av tidningen Kristdemokraten har kommit till redaktionen. 

Den här veckan har jag kunnat prata igen till redaktionens förfäran. Men det gick det med. Vi planerade julen och gottade oss i att ledarsidan har haft runt 50 000 unika besökare i mobilen varje vecka hela hösten.

Uppenbarligen många med smartphones som läser oss. Kul!

Viktig text av Daniel om Breivik

Att den norska massmördaren Anders Behring Breivik kan dömas till vård istället för fängelse betyder inte att hans attack inte var politisk. ”Den idévärld som Breivik frodades i försvinner inte med en diagnos”, skrev Daniel i veckans viktigaste och mest lästa text. 

En sammanställning av våra texter om Breivik och terrorism från i somras kan ni läsa här. 

Socialdemokraterna försöker nystarta

Det har alltså varit förtroenderåd för Socialdemokraterna i helgen. 

Innan förtroenderådet skrev Daniel att Juholt nu behöver ta sig samman och börja ställa regeringen till svars för den höga arbetslösheten. Och idag kunde jag konstatera att han delvis gjorde det, däremot behöver han hjälp. Socialdemokraterna befinner sig i sin värsta kris i modern tid och verkar oförmögna att hantera det. 

Fredriks lördagskrönika handlade också om Juholt och tidigare i veckan skrev vi om Leif Pagrotskys skatteutredning.

Nu fasar vi för SCB:mätningen nästa vecka. 

Långsamma och hemliga moderater

I veckan  upprepades kravet i riksdagens socialförsäkringsutskott om att regeringen ska ta bort den så hårt kritiserade 180-dagars regeln i sjukförsäkringen. Socialförsäkringsministern fortsätter dock säga att det inte är någon brådska. Regeringens saktfärdighet är ett hån mot riksdagen men framför allt är den ett hån mot alla sjuka som utsätts för en orimlig regel, skrev Ingvar. 

Anders lyfte för några veckor sedan frågan om Moderaternas hemliga bidrag kopplat till Carema. Sedan dess har det blivit stor debatt i frågan. I fredags skrev Anders att Moderaterna borde öppna sitt bidragsarkiv: r”ätten att muta en politiker är inget allmänintresse”.

Angående skandalerna runt Carema meddedalde de rödgröna partierna i veckan att man är överens om att driva nationella riktlinjer för äldrevården. Kommer regeringen rösta emot som man har gjort tidigare? frågade vi och konstaterade att det finns en anledning till att Moderaterna har så lågt förtroende gällande just välfärden. 

Veckan som kommer lär bli dramatisk, eurons öde avgörs på fredag men innan armageddon missa inte vår lista på Björn Rosengrens bästa ursäkter. 

Trevlig söndagskväll!

Katrine Kielos

Den här veckan har det varit tystare på ledarredaktionen. Jag tappade rösten i tisdags och kunde därefter inte prata alls. Det blev lyssnande ledarskap i kombination med att skriva lappar, skriva på whiteboard, skicka sms samt att allmänt gå runt och vifta.

Men Ingvar, Daniel och Anders verkade tycka det var ganska skoj ändå. 

Sossekris som bara fortsätter

I söndags gjorde Thomas Östros sin famösa Agenda-intervju där han vägrade säga om han hade förtroende för Håkan Juholt eller inte.

Läget för Socialdemokraterna är oerhört allvarligt och Östros hade rätt i mycket av sin kritik: just vikten av att återupprätta respekten för Socialdemokraterna har vi skrivit om många gånger på ledarsidan. Däremot verkade det som Ingvar skrev i hög grad som om Östros mest var ute för att ge igen på Juholt för gammal ost.

Tycker Östros att partiledaren bör avgå får han säga det rent ut, det här blev bara knivar i ryggen och krypskytte – det är det sista Socialdemokraterna just nu behöver.

För med oppositionspolitiken går det dåligt. ”Politisk (S)jälvmordsinstinkt” skrev Anders i en mycket läst nätledare i tisdags. Efter skandalerna med Carema och Attendo har frågan om partibidragen blivit het igen. Så vad gör Socialdemokraterna? De backar från kravet på lagstiftning.

Tajmingen är så dum att man häpnar. 

Bristen på företrädare med utländsk bakgrund inom Håkan Juholts socialdemokrati är en fråga som vi har följt på Aftonbladets ledarsida under en längre tid. Jag skrev i lördags en text utifrån nya numret av Arena som tar upp problemet. Mycket aktuell igen idag i ljuset av Niklas Orrrenius reportage i Sydsvenskan. 

Euro-kris som bara fortsätter

Anders Borg blev alltså utnämnd till Europas bästa finansminister 2011. Vi konstaterade att det är som att bli utnämnd till Afrikas bästa skidåkare. EU-ledarna har kollektivt fått en kris som inte hade behövt sprida sig från Greklans att riskera att dra med sig hela världsekonomin samt krossa EMU.  

Vi följde upp temat igen i fredags med en ledare om att krisen med stor sannolikhet hade varit löst om Tyskland hade haft en socialdemokratisk regering som blev väldigt läst. 

Bakläxor för regeringen och samma gamla Sverigedemokrater

Daniel skrev i onsdags om den nya rapport som visar att svarta marknaden lever och frodas trots RUT-avdragen. Regeringens reform må hjälpa människor med livspusslet, men den kan inte sägas göra svarta jobb vita. 

Ingvar skrev också om den nya statistiken från Skolverket som visar att Jan Björklunds stora satsning på yrkesprogram har gjort att färre söker yrkesprogrammen, ett misslyckande om något. Dags för Björklund att göra om och göra rätt. 

Helgen har annars upptagits av Sverigedemokraternas landsmöte. Det går inte att tvätta bort främlingsfientligheten och rasismen skrev Anders och konstaterade att Sverigedemokraterna fortsätter vara ett enfaldens parti.  

Missa för övrigt inte Fredriks krönika om dyra limpor och Ingvars söndagstext om direktörs-TV. 

Trevlig söndag!

Katrine Kielos

I måndags gick Eva på semester. Det har alltså varit jag Ingvar, Anders och Daniel och veckan har nyhetsmässigt dominerats nästan helt av Carema och äldrevården.

Robert, skaparen av vår serie Vilgot, myntade i måndags begreppet ”vanvårdssverige” som vi har funderat en hel del över. Och gällande vårdnad så är det Ingvar som har fått denna över Evas krukväxt, eventuella missförhållanden på den fronten ska alltså skyllas på honom även om vi förstås har full tilltro till hans kompetens. 

Vanvård, bonusar och Carema

En majoritet av de allra äldsta får ingen offentlig omsorg över huvud taget, skrev Eva i måndags med anledning av fackförbundet Kommunals rapport. Mitt under Carema-skandalen kunde de avslöja att samhällets kostnader för äldrevården har skurits ner – trots att allt fler blir allt äldre. 

I måndags reagerade sedan äntligen regeringen på skandalen med vårdbolaget Carema.  Men finansministerns stora nu-tar-jag-i-med-hårdhandksarna-mot-riskkapitalister-utspel förlorade lite av sin poäng när riskkapitalisterna själva några timmar senare gick ut och välkomnade det.

Men framförallt: visst är det bra att Anders Borg vill hindra skatteflykt, men inte löser det problemet med vanvården.Är det okej att vanvårda gamla, bara man betalar skatt? Jag diskuterade frågan morgon därefter i SVT tillsammans med Timbros Roland Poirer Martinsson. 

Det är för ynkligt, skrev Anders samma dag. ”Enligt djurskyddslagen kan den som vanvårdar djur i Sverige dömas till högst två års fängelse. Vanvårdar man människor kan man få bonus i stället”. Vi föreslog vad regeringen istället borde ha gjort. Inte för att vi har några stora hopp om att de lyssnar på oss…. för Moderaterna är det här en ideologisk fråga.

Har Carema sponsrat M? frågade Anders sedan i en andraledare i onsdags som blev oerhört läst och delad på nätet.  Ingvar konstaterade dessutom i veckan att det nog ändå var Kristdemokraternas Anders Andersson som leverade det märkligaste bidraget till debatten om Carema. 

Min text idag berör också skandalen inom äldrevården kort men handlar främst om Moderaternas försök att förändra bilden av Sverige. 

A-kassan mest läst

Veckans mest lästa text var Ingvars ledare om hur Anders Borg använder A-kassan som ett förhandlingskort. Det är oanständigt att finansministern ser så på de arbetslösas situation på det sättet och att han försöker diktera uppgörelser bland parterna. Notera också det passande bildmontaget. 

Ökande spänningar gällande Iran och en missnöjets vinter i USA

Spänningarna mellan Iran och Israel gällande Irans kärnvapenprogram blir allt större. Anders skrev en oerhört läst och diskuterad ledare i fredags om att EU och USA nu måste hålla två tankar i huvudet samtidigt. 

Stenhård press på Israel att inte agera militärt mot Iran samt en diplomatisk offensiv mot Iran, inklusive utökade sanktioner, för att få dem att lägga ner kärnvapenambitionerna.

I USA slog poliser natten till tisdagen till mot Occupy Wall Street-lägret i Zucotti Park i New York. Daniel skrev en mycket bra sammanfattande text om varför det kommer bli svårt att slå ner en rörelse vars tid har kommit. 

”Tårgas och våldsamma arresteringar mot en fredlig protest ser inte bra ut. Särskilt inte som insatsen beordrades av multimiljonären och borgmästaren Michael Bloomberg”

Förnyade socialdemokrater och finanspittar

Socialdemokraterna presenterade i veckan huvudsekreteraren i sin programkommission. Det viskades mycket om att det skulle bli en sensationell comeback och Daniel producerade  genast ett blogginlägg om ”Programkommissionscomebacker vi förväntar oss – Hela listan!”.

När det sedan stod klart att det blev Lars Enqvist kom viss kritik för att han är född 1945, snarare än 1975. Men Daniel listade då raskt idéer från 1945 som vi gillar. Vi tänker positivt. Heja Lasse!

”Hej Tommy!” fick vi dessutom anledning att utbrista, Socialdemokraternas ekonomiska talesperson, Tommy Waidelich, presenterade ett förslag om mer långsiktighet i den ekonomiska politiken. 

S vill se över möjligheten att sätta ett mål för statliga investeringar i reala tillgångar, politikerna ska inte riskera att prioritera skattesänkningar eller permanenta utgiftsökningar framför produktiva investeringar. Partiet vill även titta på möjligheten att komplettera statsbudgeten med ett sysselsättningspolitiskt ramverk, vi hejar på!

Och så var vi då framme vid ”finanspittarna”. De syftar naturligtvis på Fredriks krönika i går där han slutligen kan avslöja vad de ökande löneskillnaderna beror på. 

Trevlig söndagskväll!

Katrine Kielos

I onsdags satt jag med stigande panik och ropade ut läget för den italienska statsobligationsräntan högt på redaktionen. Samtidigt satt Anders och läste på om eventuellt kärnvapenkrig i Iran.

Muntert värre, som Daniel konstaterade och nej, sossarnas opinionssiffror var inte heller bättre.

Vårdskandaler och Carema

Inrikespolitiskt har veckan dock dominerats av skandalerna på vårdbolaget Carema.  

 Ska man tjäna pengar på äldrevården, då får man skära ner på personalen och snåla in på blöjorna, skrev Eva i tisdags efter Dokument Inifråns avslöjande om de förfärliga förhållandena på Caremas äldreboenden.

När det i fredags sedan visade sig att man även vägde de äldres blöjor för att spara pengar skrev Anders en mycket läst nätledare om att girighet är ett uselt motiv för att bedriva vård.

Igår skrev Eva om hur socialministern och hans parti Kristdemokraterna vägrar ta ansvar utan istället skyller på vårdpersonalen och när Anders sedan imorse var med i panelen i radions Godmorgon Världen var Carema också ett självklart huvudämne.

Bakom vårdskandalerna, vanvården och privatiseringshetsen finns dessutom naturligtvis de stora vårdutmaningarna fortfarande kvar. Vem ska ta hand om Anders Borg när han blir gammal? skrev Daniel med anledning av rapporten som visade vidden av hur stor personalbrist äldreomsorgen står inför. 

Hur ska fler vilja jobba i vården när finansministerns enda recept är lägre löner? 

Fortsatta misslyckanden för Reinfeldt på ”arbetslinjen”

Nya Moderaternas mest grundläggande löfte var att bryta utanförskapet. Genom att sänka skatten för de som hade jobb skulle sjuka och arbetslösa bli friska och anställda. Det visade sig inte fungera och i veckan kom de senaste i raden av bevis för hur stora problemen är.

Antalet unga svenska förtids­pensionärer har på åtta år ökat med 79 procent och Ingvar skrev i fredags om hur det hänger ihop, inte bara med den Reinfeldtska arbetslinjen, utan även med regeringens skolpolitik. Framförallt är den hur utvecklingen ingenstans lika expolosionsartad som i Sverige. Regeringen måste göra något.

En annan bärande del av ”arbetslinjen” var den ökade kontrollen. Den delen har också varit full av problem. I veckan gick Försäkringskassans nye generaldirektör ut och meddelade att han vill avskaffa de så kallade VAB-intygen. Daniel skrev då att det var på tide: regeringen brutalöverskattade fuskets omfattning.  Redan ett år efter att systemet infördes 2008 kunde man visa att kraven på sjukintyg från dag ett för vård av sjukt barn inte fick de konsekvenser man räknade med.

Varför trycker ECB inga pengar och vad är Facebookfascism?

Ja, och så var vi då vid den allmäna undergångsstämningen.

Daniel skrev redan i måndags om att nu skulle eurokrisen på allvar börja handla om Italien. Anders skrev sedan en mer övergripande och mycket viktig text i om att Europas verkliga kris är den växande nationalismen. Det var utifrån en ny rapport från tankesmedjan Demos om hur Europas främlingsfientliga organiserar sig på nätet. Den nya ”Facebookfascismen” har fenomenet kallats.

I onsdags passerade sedan alltså den Italienska statsobligationsräntan det ohållbara sju procent och jag skrev om att det bara är den Europeiska centralbanken ECB som nu kan rädda Italien.

När Silvio Berlusconi sedan meddelade sin avgång skrev Eva en nätledare och Ingvar skrev i veckan även om Grekland och deras nye premiärminister Papademos. 

Ja, och så Socialdemokraternas opinionssiffror….

Vad ska man säga? Det är inte kul för en oberoende socialdemokratisk ledarsida just nu… Jag skrev med anledning av de nya mätningarna att det inte är väljarna som har övergett partiet utan partiet som har övergett väljarna. Vi är i en bisarr situation i svensk politik där regeringen beter sig som vore de i opposition och Socialdemokraterna bara lämnar walk-over.

Med den artikeln lanserade vi även vinjetten ”(S)kärp er”, som vi väl tyvärr får anledning att återkomma till

Missa inte Lönebloggen

Avtalsrörelsen blir alltmer intensiv så missa inte Lönebloggen där Ingvar berättar allt han kan och vet om direktörer, fack och lönesättning. Och det är en hel del!

Trevlig söndagskväll

Katrine Kielos

Vi har suttit många kvällar och nätter den här veckan och väntat på resultat från det pågående G20 mötet i Cannes. Det visade sig förgäves. Det blev inga resultat. Säga vad man vill om Storbritanniens förre premiärminister  Gordon Brown, men när han råddade G20 under det förra dramatiska krisskedet då kom de i alla fall någonstans.

Nej Europas kris blir bara värre. 

Eurokrisen fortsätter

När Greklands premiärminister Giorgis Papandreou (vi får se om han fortfarande är premiärminister i morgon…) först annonserade ut att han ville hålla en grekisk folkomröstning skrev Ingvar att  man knappast kan förneka att grekerna har rätt att ha ett ord med i laget när deras framtid ska avgöras. Nu visade sig dock Papandreous utspel mest vara ett spel. Vi skrev om att situationen nu är så allvarlig och hotar hela världsekonomin att det är dags för Anders Borg att sluta kommentera verkligheten och börja vara finansminister istället. 

Inte sedan första världskriget har Europa varit så dominerat av högerregeringar som idag. ”Ideologisk blindhet kommer inte ta EU ur krisen” skrev vi i torsdags. 

En som också uttalade sig om Grekland var förövrigt kungen. Det borde han inte gjort (av många skäl). Som Eva påpekade i en snabbledare är han ju faktiskt också jävig i frågan. 

Occupy Nordea

Hade inte läget med euron varit så allvarligt hade skandalerna på Nordea fått ännu mer utrymme i veckan. Samtidigt som ett par tusen anställda tvingas sluta och ägarna får rekordavkastning väljer banken att köpa en lägenhet till vd:n för 20 miljoner.

Ingvar skrev om att det är svårt att förstå hur storbankerna överhuvudtaget tänker de verkar inte ha någon skam och Fredrik Virtanen skrev igår en lysande krönika om att det är dags för banktjänstekvinnorna att ockupera Nordea.  

Skandal i kriminalvården

I fredags krävde vi att justitieminister Beatrice Ask skulle sparka  kriminalvårdens general direktör Inga Mellgren. Hon har valt att överklaga ­Arbetsmiljöverkets förbud mot ensamarbete på häkte trots det brutala mordet på vårdaren  Karen Gebreab.

 ”Den senaste månaden har ledningen för Kriminalvården visat en fullständig okänslighet i sitt sätt att hantera personal, allmänhet och information. Beslutet att överklaga förbudet mot ensamarbete är droppen” skrev Ingvar.

Elpriserna blir krångligare och försäkringskassan prioriterar män

I tisdags skrev Eva om hur de nya prisområdena spär på kaoset på elmarknaden och krävde en haverikommission mot höga elpriser. I torsdags skrev hon om den nya rapport som visar hur Försäkringskassan prioriterar män och deras arbetsskador. 

Bildt (förstås)

Sedan verkar det vara svårt att undvika en vecka utan Carl Bildt. När rättegången mot de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson återupptogs i tisdags skrev Daniel om hur Carl Bildts oljeaffärer fortsatte kasta en mörk skugga över rättssalen. Och i onsdags skrev Anders om hur Sverige genom att rösta nej till att Palestina skulle få bli medlem Unesco har skämt ut sig inför en hel värld. Snart kommer frågan om palestinskt FN-medlemskap upp på allvar. Kommer Carl Bildt fega ur och låta Folkpartiet kidnappa den frågan också?

Daniel om de nya daglönarna

Ni får för övrigt inte missa  Daniels viktiga söndagskrönika idag om bemanningsbranschen: Daglönarna har kommit tillbaka.

Trevlig söndagskväll!

Katrine Kielos