Startsida / Inlägg

Därför är Milos Raonic en topp 10-spelare före årets slut

av Henrik Ståhl

Att 23-rankade Milos Raonic kan gå i princip hur långt som helst råder det ingen tvekan om. Det visade han med all önskvärd tydlighet under förra veckans Barcelona Open, där han tog sig till semifinal efter en imponerande kvartsfinalseger över världsfyran Andy Murray.

I Barcelona bjöd kanadensaren på ett moget och strategiskt listigt spel, något jag tidigare saknat hos 21-åringen. Raonic är som många andra brunkare av samma kaliber väldigt låst till den taktik som i regel går ut på att

a) serva jäkligt hårt
b) returnera jäkligt hårt
och
c) slå jäkligt hårt i största allmänhet.

Taktiken brukar resultera i minimal rörlighet (eftersom tanken är att motståndaren ska tvingas springa arslet av sig i jakt på de jäkligt hårt slagna bollarna) och ytterst lite variation i spelet.

Denna klassiska brunkarstil funkar i regel väldigt bra, så länge

a) de egna servarna är så jäkla hårda att motståndaren knappt hinner se/träffa bollen
b) spelet i de egna servegemen är så dominant att motståndaren faktiskt måste springa arslet av sig hela tiden
och
c) motståndaren inte lyckas bryta serven, dominera i sin egen serve och bjuda på så varierat spel att brunkarens matchrytm störs.

Framför allt variationen har varit ett av Raonics stora problem – han har helt enkelt varit alldeles för oflexibel och fyrkantig i sitt spel för att kunna rå på de högre rankade spelarna (semifinalförlusten mot 14-rankade Gaël Monfils i Stockholm Open förra året är ett tydligt exempel på det). Lyckas man bara bryta Raonics serve är hälften redan vunnet, eftersom han har så stora brister i sitt försvarsspel.

Att Raonic föredrar hard court och inte är överförtjust i grus är ingen hemlighet, eftersom hårda och snabba underlag passar brunkarstilen bättre.

Men gruset har haft en oerhört positiv inverkan på Raonic: Han har helt enkelt tvingats anpassa sitt spel sig efter det långsamma underlaget. Vilket var oerhört tydligt under Barcelona Open. Tror aldrig jag sett honom bjuda på så varierat, ibland till och med våghalsigt, spel förut.

Låt oss titta lite närmare på de faktorer som gjorde att ett 21-årigt, relativt orutinerat stjärnskott kunde besegra en världsfyra i en kvartsfinal i en 500-turnering (och skaka världssexan, tillika grusspecialisten David Ferrer i semifinalen!):

SERVEN
Raonics mäktigaste vapen. Här chockar han Murray med ett servess i 228 kilometer i timmen – i andraserve. Helt galet.

STOPPBOLLEN
Används väldigt sparsamt av Raonic. Varför? Det är en gåta. I alla fall när man ser en som utförs på det här delikata sättet. Om han bara justerar den något och finslipar precisionen kan den bli en väldigt viktig komponent i Raonics annars blytunga arsenal.

FOREHAND & FOTARBETE
Det näst viktigaste vapnet, efter serven. Otroligt svår för motståndaren att hantera. När fotarbetet funkar prickfritt, som i den här sekvensen, kan Raonic skaffa sig blytunga övertag – inte helt olikt en viss Rafael Nadal

• SPELET VID NÄT
Raonics stora svaghet. När han väl ställer sig i nätposition i egen serve (första sekvensen) har han oftast byggt upp ett övertag med snabbt fotarbete och kraftiga forehands som tvingar motståndaren långt ut på kanten, och kan därför vinna poängen med en smash eller enkel volley. En strategi som visade sig väldigt effektiv i Barcelona.
I motståndarens serve försvarar han sig ofta långt nere vid baslinjen och letar efter luckor som öppnar för ett kraftfullare spel. Ett effektivt sätt att få Raonic ur balans är således att slå korta bollar som tvingar honom att röra sig upp i banan (sekvens två). Det intressanta under kvartsfinalen mot Murray var att när Raonic väl lyckades rädda en sådan boll försökte han ofta slå den nära inpå Murray och inte så snävt/långt åt sidan som möjligt, som många andra spelare. Vilket resulterade i att Murray inte fick önskad kraft i sin retur och Raonic hann positionera sig för ett ending blow. En väldigt intelligent strategi som ger Raonics spel en helt ny dimension. Synd bara att han oftast inte hinner fram till fler än typ 8 av 10 nätbollar…

• SERVERETURERNA
En annan tydlig svaghet. Raonic hamnar ofta i lägen där motståndaren får diktera spelet helt och hållet i egen serve, och Raonics långsamma rörelseschema gör det lätt för motståndaren att få honom dit han vill. När han väl får styr på sina servereturer är de dock i klass med Novak Djokovics

PRECISIONEN
Att han har en explosiv forehand (kanske den mest explosiva på touren) vet vi redan. Men det är framför allt precisionen i de här vansinnigt tunga slagen som imponerar.

KYLAN I VIKTIGA LÄGEN
I ställning 4-4 bröt Raonic Murrays serve och gav sig själv ett gyllene läge att själv serva hem matchen. 21-åringen uppträdde då oerhört nervöst och överilat, bjöd bort gemet och föll sedan i Murrays serve. Med rytmen så gruvligt rubbad – och i ett så avgörande läge – är det lätt att tappa fokus och ”släppa” setet för att i stället mentalt förbereda sig på nästa.
Den fällan trillade dock inte Raonic i mot Murray. Han gick i stället tillbaka till det inövade, raka spelet i egen serve och tvingade fram ett tiebreak. Väl där var kanadensaren helt omutlig. Trots att Murray gick all in och räddade (helt väntat) två matchbollar, var Raonic lugnet själv vid ställning 6-3 och servade enkelt hem matchen. Otroligt kyligt mot en så rutinerad spelare som Andy Murray.

Raonic spelade på liknande sätt i semifinalen mot David Ferrer, som på grus dock når helt andra nivåer än Murray. Att den matchen ändå var så otroligt jämn (7-6, 7-6 till Ferrer) visar ändå att Raonic utvecklats tillräckligt mycket för att faktiskt kunna mäta sig med spelarna ovanför topp 10-strecket på rankingen.

Håller han sig fri från skador resten av säsongen tror jag att sannolikheten för att 21-åringen sluggar sig in på topp 10-listan före årets slut är riktigt hög.

Kan han hålla samma höga nivå som i Barcelona och höja sig ett snäpp till vågar jag dessutom påstå att han är en seriös utmanare till någon av de återstående Grand Slam-titlarna.

Djokovic, Nadal, Federer – se upp. There’s a new kid in town.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Fredrik Pettersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB