Arkiv för kategori WTA Premier

- Sida 1 av 4

Årets första tennisvecka!

av Henrik Ståhl

Har ju utlovat en ny lista över framtidslöften, och den ligger i pajpen.

Men först: en titt på årets första tennisvecka!

Säsongen 2015 sparkas i gång med inte mindre än fem turneringar: Brisbane (ATP/WTA), Doha och Chennai (ATP) samt Shenzhen och Auckland (WTA).

Vi kör en snabb genomgång av lottningarna för att se vad säsongsupptakten har att bjuda på.

* * *

BRISBANE

HERRAR:

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Likvärdigt startfält i jämförelse med förra årets upplaga av turneringen, men många av spelarna har klättrat rejält på rankningen under 2014: både Kei Nishikori och Grigor Dimitrov lirade i Brisbane förra året, men var då rankade 17 respektive 23. 16-rankade Kevin Anderson, då 20-rankad, tvingades stå över men är spelklar nu.

Tre topp 10-spelare – världstvåan Roger Federer, femman Nishikori och åttan Milos Raonic – och så elvan Dimitrov. Inte dumt det.

Finns ett knippe andra spännande namn i startfältet också, som Steve JohnsonBernard Tomic, Thanasi KokkinakisMartin Klizan och Alexandr Dolgopolov. Ska bli intressant att se hur titelförsvararen Lleyton Hewitt står sig. Landsmannen Samuel Groth är ingen jättelätt öppningsmotståndare, även om Hewitt brukar kunna hantera servekanoner bra.

Federer har en hyfsat enkel väg till final. Kanske att Dimitrov kan störa i en eventuell semifinal, men spontant är det tveksam att styrkeförhållandena dem emellan förändrats så radikalt sedan Basel i höstas (7-6, 6-2 till Federer).

Svårare att tippa den undre delen. Raonic kan vara lite trög i säsongsinledningen, Hewitt presterar ofta bra på hemmaplan (och underlaget passar honom), likaså Tomic, Anderson kan skrälla. Nishikori får ändå ses som finalfavorit, men ingen självklar sådan. Personligen ser jag fram emot en kvartsfinal mellan Nishikori och Tomic, och en semi mellan Nishikori och Raonic. Tror att antingen japanen eller kanadensaren tar sig till final, med (en pånyttfödd?) Tomic som utmanare.

Kuriosa: Om Marinko Matosevic slår Steve Johnson i sin öppningsmatch så är minst fem australiska spelare klara för andra omgången (Tomic, Kokkinakis och James Duckwort redan klara, Hewitt och Groth möts i 1R).

De går till semifinal: Federer, Dimitrov, Nishikori, Raonic.
Skrällvarning: Tomic, Hewitt.
Bubblare: Anderson, Dolgopolov.

SEMIFINALERNA: Federer slår Dimitrov, Nishikori slår Raonic.

FINALEN: Federer slår Nishikori.

Som sagt en enklare lottning för Federer som enligt egen utsago är helt återställd efter ryggskadan han ådrog sig i World Tour Finals och snabbt underlag talar på förhand för schweizaren. Dessutom har han aldrig vunnit Brisbane – men var snubblande nära förra året – vilket nog funkar som en extra morot för honom.

* * *

DAMER:

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Grymt startfält, som vanligt. Kanske lite lite sämre än förra året. Världsettan Serena Williams och femman Agnieszka Radwanska spelar Hopman Cup, trean Simona Halep och fyran Petra Kvitová valde Shenzhen. Startfältet i Brisbane toppas därför av världstvåan Maria Sjarapova, sjuan Ana Ivanovic, nian Angelique Kerber och elvan Dominika Cibulkova (hon åkte dock ut i förstarundan mot Madison Keys). Inte illa ändå.

Sjarapova borde ta sig till semifinal utan större problem och väl där lär hon möta Kerber eller Alja Tomljanovic (som slog 16-rankade Jelena Jankovic).

På undre halvan har både Kaia Kanepi (slog femteseedade Andrea Petkovic i 1R) och Keys skrällpotential, men Ivanovic är givetvis finalfavorit på förhand. Kanske en aning konstigt att hon valde Brisbane framför Auckland, där hon är regerande mästare, men den här lottningen är klart överkomlig för världssjuan. Hon bör dock se upp med Jarmila Gajdosova i första omgången. Hon är bättre än hennes rankning (70) indikerar.

Förra året gick faktiskt samtliga fyra toppseedade spelare till semifinal – och förstaseedade Williams besegrade andraseedade Victoria Azarenka i finalen. Riktigt så kul blir det inte för de seedade spelarna i år, men det skulle inte förvåna mig om Sjarapova och Ivanovic möts i finalen. Om man ändå ska våga sig på en chansning så vill jag slå ett slag för Keys. Känns som att 2015 kan bli hennes genombrottsår.

De går till semifinal: Sjarapova, Kerber, Ivanovic, Keys.
Skrällvarning: Kanepi, Tomljanovic.
Bubblare: Gajdosova, Pliskova.

SEMIFINALERNA: Sjarapova slår Kerber, Keys slår Ivanovic.

FINALEN: Sjarapova slår Keys.

* * *

DOHA

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Bra startfält, precis som i Brisbane. Toppas av världsettan Novak Djokovic, trean Rafael Nadal, sjuan Tomás Berdych och tian David Ferrer.

Första gången sedan 2009 som Djokovic väljer att spela veckorna före Australiska öppna (det året spelade han både i Doha – förlust i öppningsmatchen mot Ernests Gulbi– och Sydney – förlust i semifinalen mot Jarkko Nieminen). Undrar om det beror på den hårdnande konkurrensen? Eller att han vill förbereda sig ännu bättre inför Aussie, efter fjolårets tunga kvartsfinalförlust mot Stan Wawrinka?

Han borde hur som helst dansa vidare till final enkelt. För vem ska stoppa honom? Ferrer? Fernando VerdascoPhilipp Kohlschreiber? Nä, jag tror det blir relativt smärtfri resa till final för världsettan.

Fortsatta frågetecken kring comebackande Nadal (som åkte på en riktig stjärnsmäll mot Andy Murray i uppvisningsturneringen i Abu Dhabi: 6-2, 6-0). Slog förvisso Wawrinka i raka set, men såg på det hela taget inte så het ut. Fullt förståeligt, med tanke på hans skadeproblem under hösten. Michael Berrer i 1R och Ivan Dodig i 2R borde han slå, likaså Andreas Seppi eller Leonardo Mayer i kvarten. Men Berdych i en eventuell semi? Tror nog att Nadal hoppas på att Richard Gasquet ska slå Berdych i deras kvartsfinal.

Vore kul att kicka i gång året med en final mellan Djokovic och Nadal, men spontant tror jag mer på Berdych eller Gasquet.

De går vidare till semifinal: Djokovic, Ferrer, Nadal, Berdych.
Skrällvarning: Gasquet, Verdasco.
Bubblare: Kohlschreiber, Karlovic.

SEMIFINALERNA: Djokovic slår Ferrer, Berdych slår Nadal.

FINALEN: Djokovic slår Berdych.

* * *

CHENNAI

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Inte lika bra startfält som Brisbane och Doha, men ändå en hyfsat intressant turnering. Världsfyran Wawrinka ensam topp 10-spelare. 14-rankade Feliciano Lopez andraseedad, 15-rankade Roberto Bautista Agut tredjeseedad.

Wawrinka har vunnit två titlar på tre finaler (segrar 2011 och 2014, förlust 2010). Möter 18-årige sensationen Borna Coric – som slog igenom på bred front i höstas när han slog en skadeskjuten Nadal i raka set i Basel – redan i öppningsmatchen. Tyckte att det var lite konstigt att han var så pass stor favorit i 1R mot Robin Haase (stod i drygt 1,70 gånger pengarna), men han mosade honom totalt: 6-2, 6-2. Corics backhand är verkligen kusligt bra. Gav inte Haase något utrymme alls att komma in i matchen. Otroligt imponerande.

Med tanke på att Wawrinka såg extremt sömnig ut i Abu Dhabi (blev fullkomligt mosad av Djokovic och föll i raka set mot Nadal) är det knappast en enkel match för honom. Coric har enormt självförtroende och noll respekt för toppspelare. Som bäddat för en dramatisk drabbning, alltså.

Vinnaren i den matchen har ganska enkel väg till semifinal. Väl där väntar förmodligen Goffin eller Jiri Vesely. Förmodligen Goffin. Vore inte dumt med en semi mellan Coric och Goffin va?

Dessutom: Svenske Elias Ymer har fått wild card och möter Igor Sijsling i sin öppningsmatch. Inte alls dumt det. 2014 var ett riktigt katastrofår för Sijsling, så Ymer har en hyfsat bra chans på papperet.

Vad säger vi om undre halvan då? Lopez, RBA, Yen-Hsun Lu. Bautista Agut borde knipa finalplatsen, tycker jag.

De går till semifinal: Wawrinka, Goffin, Bautista Agut, Lopez.
Skrällvarning: Coric, Vesely.
Bubblare: Lu, Garcia-Lopez.

SEMIFINALERNA: Wawrinka slår Goffin, RBA slår Lopez.

FINALEN: Wawrinka slår RBA.

Ja, så ser det ju ut på papperet. Men en semi mellan Goffin och Coric, och en final mellan Goffin och RBA, är faktiskt inte helt osannolik. Och tänk en 2R mellan Ymer-Wawrinka eller Ymer-Coric? Mums. Vore för övrigt fantastiskt kul om Goffin, Coric eller Vesely kunde gå hela vägen.

* * *

SHENZHEN

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Likvärdigt startfält i jämförelse med förra året. De flesta toppspelarna väljer ju Brisbane (eller Hopman Cup). Världstrean Halep förstaseedad, fyran Kvitová andraseedad. De borde mötas i finalen, kan tyckas. Om inte Kvitová går på pumpen redan i första omgången mot Bojana Jovanovski.

Kvitová kan man som bekant aldrig riktigt lita på, men jag har svårt att se att någon ska kunna stoppa Halep.

Fjolårsfinalisten Shuai Peng åkte för övrigt ut redan i 1R mot Vera Zvonareva.

De går till semifinal: Halep, Diyas, Kvitová, Zvonareva.
Skrällvarning: Jovanovski, Knapp.
Bubblare: Bacsinsky.

SEMIFINALERNA: Halep slår Diyas, Kvitová slår Zvonareva.

FINALEN: Kvitová slår Halep.

* * *

AUCKLAND

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Ingen vidare topp, men desto större bredd. Caroline Wozniacki förhandsfavorit, men möter talangen Taylor Townsend redan i 2R. En match som danskan på papperet ska vinna, men allt är ju inte så självklart så här i inledningen av säsongen.

Sett till lottningen borde hon dock ta sig till semifinal, efter att ha tagit sig förbi Svetlana Kuznetsova i kvarten. Vem hon möter i semin? Barbora Zahlavova Strycova? Kanske. Vore kul om Johanna Larsson tog sig långt. Kirsten Flipkens är en överkomlig matchup i 1R. Larsson vann ju faktiskt deras möte i Luxemburg i raka set i höstas.

På undre halvan borde Sloane Stephens ta sig till semifinal hyfsat enkelt. Största hotet är Daniela Hantuchova i kvarten. I semin möter hon förhoppningsvis Ana Konjuh (som mosade Mona Barthel i sin öppningsmatch: 6-2, 6-1). Annars blir det väl fjolårsfinalisten Venus Williams.

En riktigt bra öppning på säsongen är precis vad Stephens behöver, så jag tror att hon går in i turneringen med hög motivation. Tror på en final mellan henne och Wozniacki. Om inte Townsend och Konjuh tar världen med storm. Det vore så klart det allra roligaste scenariot.

De går till semifinal: Wozniacki, Strycova, Stephens, Konjuh.
Skrällvarning: Townsend, Williams, Larsson.
Bubblare: Hantuchova, Kuznetsova.

SEMIFINALERNA: Wozniacki slår Strycova, Stephens slår Konjuh.

FINALEN: Stephens slår Wozniacki.

Kronprinsarna veckans kungar

av Henrik Ståhl
Kei Nishikori vann sin första titel på grus i Barcelona.
Kei Nishikori vann sin första titel på grus i Barcelona.

På WTA-touren var det ett bekant ansikte som till slut stod högst upp på prispallen i veckans mest prestigefulla tävling.

På ATP-touren nådde däremot en era sitt abrupta slut.

I Barcelona och Bukarest kröntes två kronprinsar till kungar.

Att Rafael Nadal förlorade sin första match i Barcelona sedan 2003 var förstås veckans överlägset största skräll – men den följdes upp av ytterligare en, när 65-rankade Santiago Giraldo slog ut Nadals baneman, 20-rankade Nicolás Almagro, i raka set i semifinalen.

På den andra halvan av lottningen hade fjärdeseedade Kei Nishikori under tiden gått från klarhet till klarhet. Tappat set mot formstarka Roberto Bautista Agut i sin öppningsmatch, men därefter avfärdat  namnkunniga spelare på löpande band: Andrej Golubev (6-0, 6-4), Marin Cilic (6-1, 6-3) och Ernests Gulbis (6-2, 6-4).

I finalen var Giraldo – som förutom Almagro slagit ut Igor SijslingFabio FogniniDominic Thiem och Philipp Kohlschreiber – helt chanslös mot en kontrollerat aggressiv Nishikori.

6-2, 6-2 blev matchsiffran. Total utskåpning – och femte titeln i karriären för japanen. Första på grus. Dessutom tredje i ATP 500-kategorin.

Nishikori har alltid varit en defensiv specialist med en del vassa offensiva vapen i sin arsenal. Inte helt olikt en viss Andy Murray. De båda är något av 2010-talets Lleyton Hewitt, skulle man kunna säga.

Och precis som Murray och Hewitt har Nishikori alltid kommit till sin rätt på lite snabbare underlag. Gräs är fortfarande statistiskt sett hans sämsta, men han har likväl rönt vissa framgångar på underlaget: semifinal i Eastbourne 2011, tog set mot Nadal i Queen’s 2008, slog David Ferrer och tog sig till åttondelsfinal i London-OS 2012.

Santiago Giraldo.
Santiago Giraldo.

På grus har han ett bättre matchfacit (28-15 efter Barcelona, mot 15-15 på gräs), men semifinalen i lördags var hans blott andra på underlaget på ATP-nivå (2011 tog han sig till final i Houston, men föll mot hemmafavoriten Ryan Sweeting). Vid sidan av dessa två finaler har han nått tre kvartsfinaler (Buenos Aires och Barcelona 2012, Madrid 2013).

Som atletisk försvarsspecialist har Nishikori alltid haft potential att lyckas på grus, men aldrig riktigt hittat ett utpräglat grusspel (vilket är en av anledningarna till att han tog sig till final i just Houston, som är en av de snabbaste grusturneringarna).

Det är många fler faktorer som avgör om en spelare är skicklig på grus än defensiva kvaliteter och uthållighet. Och det är inte heller så att man automatiskt har fördelar av att spela defensivt på grus (ta bara Stanislas Wawrinkas överkörning mot David Ferrer i semin i Monte Carlo som färskt exempel). Generellt går det alldeles utmärkt att spela offensivt på grus – det har spelare som ovan nämnda Wawrinka, Roger Federer, Nicolás Almagro och Robin Söderling gjort genom hela sina karriärer, med gott resultat.

Det har dessutom inte varit några större problem för Ernests Gulbis att panga på som han gör på grus, och Lukas Rosols offensiva projektiler tog honom till andra raka finalen i Bukarest. (Som förvisso är rätt snabbt för att vara grus. Underlaget är liksom ”dött”, eller snarare nästan friktionsfritt. Slice biter ovanligt bra och tempot är ofta mycket högre än man är van vid på underlaget. Men – det är trots allt grus.)

Det många offensiva spelare saknar är tålamod.

Och det är just där Nishikori utvecklas som mest. Hans ”shot selection” har blivit bättre och han gör smartare avvägningar nu än för något år sedan. Det är så klart lätt att dra på stora växlar efter en så pass betydande triumf som det här ändå är – i en turnering som under många år dominerats av en enda spelare – men jag tycker att detta är resultatet av en spelmässig utveckling som pågått ett tag nu.

I morgon är Nishikori ny världstolva. Det är blott en placering från toppnoteringen 11 i fjol, och frågan är om inte japanen slår sig in på topp 10 snart. Han har bara drygt 100 poäng upp till världstian John Isner, som inte direkt är någon fixstjärna på grus, och elvan Richard Gasquet har plågats av skador hela säsongen. Ligger ju dessutom så högt som på sjätte plats på säsongsrankningen – en placering ovanför David Ferrer. 

Det är av förklarliga skäl Grigor Dimitrov som alltid lyfts fram som den främsta arvtagaren till Big Four.

Men just nu är det faktiskt Kei Nishikori som imponerar mest.

Jag tror inte att han kan bli en stabil världsetta av Nadals, Federers eller Novak Djokovics kaliber, men håller han sig bara frisk har han tveklöst kapaciteten att etablera sig i toppen om några år – och utmana Dimitrov och andra framtidslöften om tronen.

* * *

Maria Sjarapova vann sin tredje raka titel i Stuttgart.
Maria Sjarapova vann sin tredje raka titel i Stuttgart.

Är Maria Sjarapova tillbaka nu?

Det är kanske en inte helt långsökt slutsats efter veckans drabbningar i Stuttgart. Hon hade visserligen problem mot Lucie Safarova i öppningsmatchen (7-6, 6-7, 7-6), men körde sedan över Anastasija PavljutjenkovaAgnieszka Radwanska och Sara Errani i raka set. Tappade sedan första set mot Ana Ivanovic i finalen, men red ut stormen – och vann sin tredje raka titel i turneringen: 3-6, 6-4, 6-1.

Bra startfält i Stuttgart, som vanligt (det är ju trots allt en Premier-turnering). Sex topp 10-spelare (världstian Dominika Cibulkova drog sig ur) och världsnian Sjarapova var bara sjätteseedad.

Återstår att se om hon kan fortsätta på inslagen väg, men om inte annat levererade hon en härlig passning till pojkvännen Dimitrov i sitt tacktal:

– Jag kanske ger porschen till Grigor…

Veckans turneringar

av Henrik Ståhl

Tre av tre rätt i går. Gaël Monfils vann i Montpellier, Marin Cilic i Zagreb och Fabio Fognini i Vina del Mar.

Hade varit konstigt annars. Att Monfils hade högre odds än finalmotståndaren Richard Gasquet var kanske inte så märkligt, men det var verkligen ingen skräll att ”Le Monf” vann.

Men det är redan historia.

Nu är det ny vecka – och nya turneringar.

Om något intressant ska lyftas fram om gårdagens finaler så är det att samtliga guldmedaljörer vann i raka set: 6-4, 6-4 för Monfils mot Gasquet, 6-3, 6-4 för Cilic mot Tommy Haas och 6-2, 6-4 för Fognini mot Leonardo Mayer.

Alla matcher måste dessutom betraktas som utskåpningar: Monfils vann 80 procent av poängen i egen serve, hade inte en enda breakboll emot sig och förvaltade 2 av 5 breakbollar. Poängställningen landade på 68-55. Ganska överlägset, om man säger så.

Cilic var visserligen den enda i titeltrion som tappade sin serve, men svarade å andra sidan själv för tre servegenombrott. 63-53 i poäng totalt.

Fognini brände inte mindre än 10 breakbollar men förvaltade 3, vilket räckte gott och väl. Vann 84 procent i egen serve och körde över Mayer fullständigt: 78-55 i vunna poäng totalt.

Men låt oss nu gå vidare och ta en titt på vad veckan har att erbjuda i tennisväg:

* * *

ROTTERDAM

Skärmavbild 2014-02-10 kl. 07.04.47
Klicka på bilden för större version.

Veckans tveklöst mest intressanta, men så är det ju också en 500-turnering (Memphis är numera en 250-turnering). Världsfyran Juan Martín del Potro och sexan Andy Murray toppseedade. Sjuan Tomás Berdych tredjeseedad, nian Gasquet fjärdeseedad, tian Jo-Wilfried Tsonga femteseedad, tolvan Haas sjätteseedad. Och så 15-rankade Mikhail Juzjnyj samt 19-rankade Grigor Dimitrov sjunde- respektive åttondeseedade.

Därutöver hittar vi spännande namn som Gaël Monfils, Ernests GulbisJerzy Janowicz, Marin Cilic och Dominic Thiem.

Ja, ni ser ju själva vilket trevligt startfält vi bjuds på.

Stenhård öppningsrunda mellan del Potro och Monfils. Det är väl egentligen själve fan att vi ska få den matchen så tidigt. Risken är ju att Monfils är sliten efter veckan i Montpellier (det har hänt förr). Samtidigt brukar del Potro vara ganska sömnig i turneringsinledningar, så det kanske går på ett ut. Men vi kan väl slå fast att utgången av den matchen påverkar turneringen betydligt mer än någon annan förstarunda.

Haas i ganska bra form, men Fernando Verdasco är knappast en spelare man vill ha i första omgången. Stor risk att världstolvan ryker där. Janowicz borde slå Julien Benneteau i sin öppningsmatch och sedan ta sig till en kvart mot Tomás Berdych. Berdych har visserligen historiskt haft vissa problem med Gilles Simon, men jag kan inte riktigt se att han ska gå på pumpen mot honom eller Nicolas Mahut (Andreas Seppi i 1R kan vara lite lurig, dock).

Gulbis borde slå Denis Istomin och Dimitrov borde inte ha några större bekymmer med Dmitrij Tursunov. Gulbis mot Dimitrov i 2R, alltså. Och där håller jag Gulbis som knapp favorit.

Den där förstarundan mellan ”Delpo” och ”Le Monf” ställer verkligen till det när man ska försöka tippa den här turneringen. Personligen är jag sjukt imponerad av allt som Monfils presterat i år och vill någonstans hålla honom som favorit. Samtidigt ska man inte underskatta del Potro i de här sammanhangen. Han är alltid fantastiskt bra i de 500-turneringar han ställer upp i (4 titlar på 5 turneringar 2013).

Ska inte sticka under stol med att jag gärna ser en kvart mellan Monfils och Gulbis. Känns som en härligt oviss matchup. Säger hur som helst Monfils eller del Potro mot Berdych i semifinal på den övre halvan, med Gulbis och Dimitrov som uppstickare.

På den undre måste väl ändå Murray hållas som favorit. Han övertygade inte i Doha och föll pladask mot det enda riktiga motstånd han mötte i Australiska öppna (Roger Federer), men har börjat hitta formen igen efter två formidabla Davis Cup-singelsegrar mot USA (på grus, dessutom). Att möta Tsonga eller Cilic i kvarten kan dock bli tufft för honom, så han är verkligen inte given i semifinal.

Gasquet har däremot betydligt trivsammare lottning. Hemmahoppet Thiemo De Bakker skrämmer inte i förstarundan, inte heller Sergej Stakhovskij eller formsvaga Philipp Kohlschreiber i 2R. Möter sedan Juzjnyj eller i värsta fall Igor Sijsling i kvarten. Jag säger ”i värsta fall” för att Sijsling brukar snudd på överprestera på hemmaplan och för att Juzjnyj inte är i särskilt bra form.

Gasquet mot Murray, Tsonga eller Cilic i semifinal. På förhand tror jag ändå på Murray, så säger Gasquet-Murray. Vi får se om den tron kan komma att skiftas under resans gång.

Finalen då? Ptja. Tror mest på Murray där. Men på övre halvan? Jättesvårt. Vill ju säga Monfils, men är lite osäker på hans fysiska status eftersom han lirar Montpellier och Rotterdam back to back. Men ja, Monfils-Murray vore ju inte fy skam. Inte del Potro-Murray heller för den delen. Oavsett så är jag inte helt säker på att Murray är riktigt mogen för att slå ut så många bra spelare efter varandra, med tanke på ryggoperationen. Kan därför knappast ses som ett fiasko om han åker ur tidigt eller faller i finalen.

* * *

QATAR

Skärmavbild 2014-02-10 kl. 07.46.50

Startfältet i Watar är i samma klass som Rotterdam – minst. Världstrean Li Na och femman Agnieszka Radwanska toppseedade. Sexan Petra Kvitová tredjeseedad, sjuan Sara Errani fjärdeseedad, åttan Jelena Jankovic femteseedad, nian Angelique Kerber sjätteseedad. Och så tian Simon Halep samt elvan Caroline Wozniacki sjunde- respektive åttondeseedade.

Därutöver har vi spelare som Sloane StephensAna IvanovicVenus WilliamsDominika CibulkovaEugenie Bouchard och Kaia Kanepi.

Har vi sett några som helst tendenser till att Li Na ska sakta ner? Nja va? Kanske att hon känner viss mättnad nu när hon plockat sin andra Grand Slam-buckla, som Andy Murray efter Wimbledon-segern förra året. Hur som helst Stephens eller Ivanovic som är största hoten på hennes väg mot semifinal, och de är ju inte oävna.  I semin väntar sedan Kvitová eller Jankovic. Eller varför inte Cibulkova? Det vore kul.

På undre halvan känns Radwanska som förhandsfavorit. Var solid som betong mot Sverige i Fed Cup i Borås i helgen (6-1, 6-1 mot Sofia Arvidsson, 6-4, 6-1 mot Johanna Larsson). Inte jättesvår lottning fram till semifinalen, och väl där väntar troligen Halep, Kanepi eller Bouchard (eller någon skrällare, typ Mona Barthel). För inte tror vi väl att Errani plötsligt ska bli en stabil hardcourt-spelare? Nä.

Ändå rätt mycket som kan hända i sektionen med Halep och Errani. Den med högst skrällpotential, kan man nog säga. Men jag tror hur som helst på Radwanska. Hon har dock inte jättemycket att sätta emot Li Na i finalen, om världstrean tar sig dit.

* * *

BUENOS AIRES

Skärmavbild 2014-02-10 kl. 07.05.23

Veckans enda tävling på grus. David Ferrer och Fabio Fognini toppseedade. 17-rankade Tommy Robredo tredjeseedad, 18-rankade Nicolás Almagro fjärdeseedad. Ganska bra topp ändå, för att vara en 250-turnering som spelas samma vecka som en av säsongens mer attraktiva 500-turneringar.

I övrigt består startfältet av ett gäng grusrävar (Juan MonacoAlbert MontanesAlbert RamosCarlos BerlocqPablo Andújar osv). Alexandr Dolgopolov borde kunna få med sig ett par segrar eller så.

Turneringen påminner en smula om Vina del Mar. Almagro är återigen på övre halvan, men slipper Fognini den här gången. Får i stället Ferrer i semin, vilket knappast är ett uppköp.

Robredo återigen på nedre halvan, och kan han torska mot Leonardo Mayer i Vina del Mar så kan han förlora mot talangen Pablo Carreno Busta i Buenos Aires. Frågetecken kring både Ferrer och Robredo, skulle jag vilja säga. Det börjar bli smått tjatigt, men vill återigen påpeka att Ferrer är i en nedåtgående spiral. Inte som att han är på väg att spåra ur fullständigt, men han har helt enkelt tappat lite i spelstyrka sedan förra våren.

Kanske var magplasket i Vina del Mar bara en engångsföreteelse för Robredo. Han brukar ju vara relativt dominant i den här typen av turneringar.

På övre halvan tycker jag hur som helst att Ferrer borde gå till final. Det är trots allt grus och lottningen är så pass enkel. På undre är det lite mer öppet. Sätter mina slantar på Robredo eller Fognini.

Finalen? Borde bli seger för Ferrer. Robredo brukar stå sig slätt mot sin landsman och Fognini hotar sällan toppspelarna på allvar.

* * *

MEMPHIS

Skärmavbild 2014-02-10 kl. 07.05.49

Memphis har alltså ”degraderats” från 500- till 250-status. Detta sedan arrangörerna av US National Indoor Tennis Championships 2012 valde att sälja turneringen till IMX, som arrangerar den nya 500-turneringen i Rio de Janeiro. Bolaget Sharks Sports & Entertainment valde att lägga ner sin 250-turnering i San José förra året, men kör vidare i Memphis med 250-status.

Så, där har ni bakgrunden till ”degraderingen”.

Regerande mästaren Kei Nishikori och fjolårsfinalisten Feliciano Lopez är hur som helst toppseedade. Lleyton Hewitt tredjeseedad, 54-rankade Yen-Hsun Lu fjärdeseedad. Inte världens häftigaste startfält, om man säger så.

Ska som vanligt bli intressant att se vad ynglingarna Jack SockJiri Vesely och Nick Kyrgios kan åstadkomma. Sock knapp favorit mot Adrian Mannarino, medan Vesely och Kyrgios slår i underläge mot Marinko Matosevic respektive Tim Smyczek. Känns dock inte som att Smyczek borde vara någon omöjlighet för Kyrgios. Lite knepigare för Vesely dock. Matosevic är kanske inte den roligaste spelaren på touren, men han är erfaren och brukar vinna på papperet ”enkla” matcher.

Med tanke på lottningen borde Hewitt gå till semifinal mot Nishikori. För japanen är allt annat än final något av en flopp.

Undre halvan är svårare att tippa, men visst måste Lopez hållas som förhandsfavorit – om han nu inte åker ut mot Ivo Karlovic redan i öppningsmatchen. Svårt att plocka ut någon riktig utmanare där. Kan Donald Young sprattla till och göra hemmafansen glada? Inte helt omöjligt. Han har trots allt presterat långt över förväntan de senaste månaderna.

Yen-Hsun Lu kan inte räknas bort heller, han är skicklig på snabbare underlag (vilket han inte minst visade i Auckland i januari, där han tog sig till sin första final i karriären).

Hur som helst borde Nishikori plocka sin andra raka titel i Memphis. Känns som att Hewitt i en eventuell semi är hans största hot.

Det har hänt ”Down Under” i veckan

av Henrik Ståhl
Alexandr Dolgopolov. FOTO: BILDBYRÅN
Alexandr Dolgopolov. FOTO: BILDBYRÅN

Kort update:

I Sydney har vi bjudits på en del skrällar av både större och mindre dignitet. Att Alexandr Dolgopolovs fullständigt mosade Jerzy Janowicz (6-2, 6-2) tillhör den första kategorin. 60-35 i antal vunna poäng för Dolgopolov. Det är ganska överlägset det. Såg själv inte matchen, men tydligen var Janowicz rejält under isen. Inte särskilt konstigt i så fall med tanke på skadebekymren han dragits med på sistone. Reser ju hur som helst återigen frågetecken kring hans status inför Australiska öppna, som drar i gång på måndag. Inte alls bra.

Vidare kan nämnas att kämpen Denis Istomin slog Marin Cilic i raka set: 6-3, 6-4. Det var oväntat, tycker jag. Brukar visserligen öppna sina säsonger starkt och presterar ofta i Australien (semifinal i Sydney 2012 och kvartsfinal i Brisbane och Sydney förra året, till exempel), men ändå. Cilic såg ju stark ut i Brisbane (där han slog Istomin i tre set i första omgången) förra veckan.

Marinko Matosevic slog Andreas Seppi: 6-3, 6-4. Det trodde jag verkligen inte, efter Matosevics plattmatch mot Roger Federer förra veckan. Lät dessutom som att han klagade på skadekänningar i matchen mot Federer, så status inför hans förstarunda mot Seppi här i Sydney var väl på förhand en aning oklar.

Juan Martín del Potro tappade set mot Nicolas Mahut, men tog sig vidare ganska kontrollerat: 1-6, 6-3, 6-4. Typiskt honom att börja trögt i inledningsrundor.

På damsidan är framtidslöftet Madison Keys klar för semifinal, efter att Bethanie Mattek-Sands (som slog ut Agnieszka Radwanska i åttondelen) tvingats kasta in handduken vid ställning 3-2 i första set. Och Tsvetana Pironkova slog världssexan Sara Errani: 7-6(2), 6-3. Petra Kvitová och Angelique Kerber de enda seedade spelarna kvar i turneringen.

Och det här är som ni förstår bara de senaste skrällarna i Sydney. Tidigare i veckan slog Albert Ramos, som inte vunnit en ATP-match sedan juli förra året (9 raka förluster – sist han vann en på hardcourt var i Miami Masters i mars), USA-tvåan Sam Querrey: 4-6, 6-3, 6-4. Avgrundsdjup formsvacka för Querrey. Ska bli intressant att följa honom under säsongsinledningen, som kan bli den viktigaste i hans karriär (fast kanske inte på det viset han hade hoppats).

* * *

I Auckland stod Jack Sock för veckans skräll natten till onsdag, när han slog Tommy Haas i raka set: 6-4, 6-4. Hans hårtslående – men betydligt lägre rankade – kollega Steve Johnson chockslog dessutom fjärdeseedade Kevin Anderson: 7-5, 6-4. Och toppseedade David Ferrer tappade set mot en annan amerikan, Donald Young: 6-7(5), 6-3, 6-1.

Och så måste vi ju säga några ord om Benoit Paire. Han föll alltså mot 73-rankade Roberto Bautista-Agut i raka set: 6-3, 6-4. Samme Bautista-Agut som föll mot 270-rankade Alexandr Kudryavtsev i Chennai förra veckan. Inget illa mot Bautista-Agut, han är visserligen en dussinspelare men inte usel. Det här är dock en match som Paire på papperet bara ska vinna.

Och i Hobart ångar min poddpartner Andreas Käcks personliga favorit Garbine Muguruza på för full! Klar för kvartsfinal efter att Yanina Wickmayer kastat in handduken vid 4-1 i första set.

* * *

Alla dagens resultat:

Skärmavbild 2014-01-08 kl. 23.07.28 Skärmavbild 2014-01-08 kl. 23.28.55

Sydney, damer:

Skärmavbild 2014-01-08 kl. 23.29.21

Hobart, damer:

Skärmavbild 2014-01-08 kl. 23.29.31

Podcast, avsnitt 9: Säsongsupptakt

av Henrik Ståhl
Pat Rafter Arena i Brisbane.
Pat Rafter Arena i Brisbane.

Säsongspremiär!

I årets första avsnitt av Tennispodden snackar jag och min radarpartner Andreas Knäck om den skadetyngda första tävlingsveckan på tennistouren, analyserar de nya träningskonstellationerna som snickrats ihop under silly season, diskuterar de snabbare banorna i Australien, tar tempen på fixstjärnorna inför Australiska öppna och tipsar om vilka framtidsnamn du ska hålla extra koll på under året.

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt09.mp3

Veckans turneringar

av Henrik Ståhl

Årets första tävlingsvecka är avslutad.

Men när touren väl rullat i gång är det inte mycket vila.

Så, här har ni i vanlig ordning min förhandsanalys inför kommande veckans turneringar:

* * *

SYDNEY INTERNATIONAL

HERRAR:

Skärmavbild 2014-01-05 kl. 22.24.35
Klicka på bilden för större version.

Världsfemman Juan Martín del Potro toppseedad, 21-rankade Jerzy Janowicz andraseedad. De följs sedan av 25-rankade Andreas Seppi och 29-rankade Dmitrij Tursunov. Utöver dem har vi ett fåtal intressanta spelare: Marin CilicVasek Pospisil och Alexandr Dolgopolov.

Inget jättehett startfält med andra ord – men så är det ju också en turnering som spelas blott en vecka inför årets första Grand Slam. Den här turneringen hör alltså till dem som av naturliga skäl har svårt att locka till sig toppspelare och är egentligen inte överdrivet mycket mer intressanta än Chennai Open (där världsåttan Stanislas Wawrinka tidigare i dag bärgade sin femte titel i karriären, efter finalseger över Edouard Roger-Vasselin i raka set: 7-5, 6-2).

del Potro har en på papperet enkel resa mot semifinal. Underlaget är förvisso snabbt i Sydney, så Nicolas Mahut kan hota, men har ändå svårt att tänka mig att han ryker redan i sin första match. Samuel Groth har chansen att följa upp den här veckans succé i Brisbane (tog sig till kvartsfinal, förlust mot Jeremy Chardy). Radek Stepanek är i och för sig duktig på att kontrollerat utmanövrera lägre rankade spelare, men med Groths serve… Pospisil borde slå Sam Querrey i sin öppningsmatch, men del Potro i en kvartsfinal är förstås en för tuff lottning.

Semifinalen då? Marin Cilic. Och det är på papperet en bra matchup för del Potro. 8-2 i inbördes möten för argentinaren, fem raka segrar utan att tappa set. Om världsfemman vill vinna den här turneringen har han alla chanser i världen att göra det, även om jag personligen har lite svårt att förstå varför han prioriterar Sydney framför träning och förberedelser i Melbourne inför Australiska öppna.

På undre halvan är Janowicz klar favorit. Kan bli en riktigt intressant åttondelsfinal mellan honom och Dolgopolov. Den ser jag fram emot. Hoppas den blir av.

Bernard Tomic regerande mästare, men frågan är hur långt han tar sig den här gången. Marcel Granollers är en knepig öppningsmotståndare, och i en eventuell kvart väntar troligen Janowicz. Nej, det blir nog poängtapp och rankningsras för Tomic den här veckan.

Vem som blir Janowicz semifinalmotståndare på den här halvan är lite hugget som stucket. Tror på Andreas Seppi, han har en förmåga att gå långt i den här typen av turneringar. Skrällvarningar? Mja. Skulle väl vara Julien Benneteau och Florian MayerLukas Rosol kanske tar med sig bollträffen från Doha och bombar sig fram till en kvartsfinal mot Cilic.

De går till semifinal: del Potro, Cilic, Janowicz, Seppi.
Skrällvarning: Pospisil, Rosol, Benneteau, Mayer.
Bubblare: Granollers, Groth.

Semifinalerna: del Potro slår Cilic, Janowicz slår Seppi.

FINALEN: del Potro slår Janowicz.

* * *

DAMER:

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Betydligt mer tilltalande lineup på damsidan. Inte mindre än sex topp 10-spelare: Världsfemman Agnieszka Radwanska, världssexan Petra Kvitová, världssjuan Sara Errani, världsåttan Jelena Jankovic, världsnian Angelique Kerber och världstian Caroline Wozniacki. Dessutom världselvan Simona Halep, som dock åkte ut mot Madison Keys i första omgången.

Keys har för övrigt mycket god chans att ta sig till kvartsfinal, där Radwanska troligen väntar. Eller kan 19-åriga Eugenie Bouchard chockslå världsfemman? Kanske. Hon slog trots allt både Sloane Stephens (då 13-rankad) och Jankovic (då världstia) i Tokyo förra året. Hon måste bara ta sig förbi Bethanie Mattek-Sands först, och hon är ju inte heller helt ofarlig.

Om Jankovic ens kommer i närheten av hur hon spelade i Brisbane så borde hennes semifinalbiljett vara ganska säkrad. Första riktigt provet kommer i kvarten mot Kerber eller Kaia Kanepi. Tappade visserligen set mot Kerber i Brisbane men vann ändå väldigt kontrollerat i tre set. Ledde sedan över Victoria Azarenka med 1-0 i set i semin innan hon klappade ihop fullständigt. Har 1-4 i inbördes möten mot Radwanska, men har å andra sidan inte spelat så här bra på flera år. Tre av förlusterna kom 2012, då hon rasade på rankningen och avslutade säsongen på plats 22 – henne sämsta placering på sju år.

På undre halvan är det lite svårare att plocka fram en klar favorit. Kvitová har ju högst kapacitet men är oförutsägbar som få. Errani kanske? Inte omöjligt. Enkel väg till semifinal för henne, och väl där väntar troligen Kvitová eller Wozniacki.

De går vidare till semifinal: Radwanska, Jankovic, Errani, Kvitová.
Skrällvarning: Wozniacki, Bouchard, Kanepi.
Bubblare: Keys, Kerber.

Semifinalerna: Jankovic slår Radwanska, Errani slår Kvitová.

FINALEN: Jankovic slår Errani.

* * *

HEINEKEN OPEN

HERRAR:

Skärmavbild 2014-01-05 kl. 23.03.08

Bättre startfält i Auckland än i Sydney, faktiskt. David Ferrer toppseedad. Med honom inräknad har vi sex topp 30-spelare. Världstolvan Tommy Haas andraseedad och 14-rankade John Isner tredjeseedad.

Överlag ganska intressanta namn för att vara en turnering veckan före en Grand Slam: Kevin AndersonPhilipp KohlschreiberBenoit Paire och kanske framför allt Gaël Monfils. Tyvärr har dock fransmannen valt att stå över turneringen, efter succén i Doha (gick till final – förlust mot Rafael Nadal). Anger utmattning som skäl. Är nog lika bra, så han hinner återhämta sig till Australiska öppna.

Och lottning då? På papperet en enkel resa till semifinal för titelförsvararen Ferrer (som vunnit tre år i rad och totalt fyra gånger). Väl där kan Kevin Anderson vänta, men jag är inte så säker på det. Han brukar ha problem på snabba underlag eftersom han helt enkelt inte hänger med i tempot och kan mycket väl bli utslagen av till exempel Daniel Brands redan i sin öppningsmatch. Även Igor Sijsling har skrällpotential.

På undre halvan är det mer av ett getingbo. Haas möter troligen Jack Sock (eller Adrian Mannarino) i sin öppningsmatch, och det ska ju inte vara några problem. Inte heller Benoit Paire i kvarten. Sen är det ju antingen Isner eller Kohlschreiber som väntar i semin. Givet att Isner aldrig presterar utanför USA och Kohlschreiber hanterat servekanonen riktigt bra de senaste två gångerna de båda mötts (US Open 2012 och 2013) får han nog hållas som knapp favorit där. Tysken var för övrigt i final förra året och vann titeln 2008 (finalseger över Juan Carlos Ferrero).

Slutsegraren stavas troligen David Ferrer. Han imponerade visserligen inte alls i Doha (förlust i åttondelen mot Brands) men det här är liksom hans turnering och han har som sagt vunnit här totalt fyra gånger tidigare med likvärdiga lottningar.

De går till semifinal: Ferrer, Brands, Haas, Kohlschreiber.
Skrällvarning: Paire, Isner.
Bubblare: Sijsling, Anderson.

Semifinalerna: Ferrer slår Brands, Kohlschreiber slår Haas.

FINALEN: Ferrer slår Kohlschreiber.

Tennisgodis

av Henrik Ståhl
Ernests Gulbis. FOTO: BILDBYRÅN
Ernests Gulbis. FOTO: BILDBYRÅN

Vi bjöds på en del tennisgodis i dag.

Låt oss börja med Doha:

Ernests Gulbis. Det vore en massiv överdrift att påstå att han kom (tillbaka) från ingenstans förra säsongen, men det var samtidigt ytterst få som förutspådde hans återkomst till de stora scenerna efter den drygt ett och ett halvt år långa ökenvandringen.

Att han har enorm potential visade han redan för tre-fyra år sedan, men det är först nu som han verkligen börjar visa prov på sin kapacitet. Som ni vet pressade han Rafael Nadal till tre set i både Indian Wells och Rom (på grus!) förra året, och var då också långa stunder spelmässigt överlägsen. Nadal är dock extremt svårslagen, vilket Gulbis fick erfara två gånger om.

I kväll var det dags igen. Tredje mötet på drygt ett år. Personligen tyckte jag att en skräll låg i luften. Nadal övertygade inte mot vare sig Lukas Rosol eller Tobias Kamke, och Gulbis har de offensiva vapnen för att störa spanjoren.

Men så är ju också Nadal en riktig tjurskalle som aldrig kan räknas ut.

Gulbis spelade kanske inte riktigt lika bra som i Indian Wells och Rom förra året, men han dikterade spelet, pressade tillbaka Nadal i banan och hade det spelmässiga övertaget från start. (Bortsett från allra första gamet, som han slarvade bort i egen serve. Reparerade dock skadan redan i nästkommande game.)

Problemet för Gulbis och alla andra sluggers är att det alltid alltid alltid krävs minst ett extra slag för att vinna en duell mot Nadal. De måste liksom inte bara slå hårt utav bara h-vete – de måste dessutom göra det med djup och kirurgisk precision. Det går inte att bolla bort Nadal. Du måste blåsa honom av banan.

Lättare sagt än gjort.

Första set slutade 7-5 till Nadal. Gulbis räddade visserligen tre setbollar och vek inte direkt ner sig, men tappade lite fokus mot slutet av setet. Synd att han inte fick med sig ett tiebreak åtminstone, det hade kunnat bli något av en nagelbitare.

Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN
Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN

I andra set tog Gulbis ledningen med 3-0, hade chanser på 4-1 och stormade mot en kvittering – men som så många gånger förr krånglade Nadal sig ur det tuffa underläget, fick med sig de viktiga poängen och slutligen fem game i rad. Stängde sedan matchen i egen serve vid ställning 5-4.

Spelmässigt skilde sig inte just det här mötet så mycket från deras senaste. Gulbis dundrade på med sina blytunga grundslag, Nadal krigade och sprang och gnetade och försvarade sig. Att han har sådana bekymmer mot Gulbis beror till stor del på att letten är så pass komplett: Tung serve, stenhård forehand, grym backhand, snabba fötter och tätt försvarsspel. Just backhanden ställer till det lite extra för Nadal eftersom han är van vid att exploatera sina högerhänta motståndares backhands, vilket inte riktigt funkar mot Gulbis. Precis som mot en viss Novak Djokovic.

I det här avseendet är jag därför inte särskilt imponerad av Gulbis prestation i dag. Det är tvärtom Nadals prestation som imponerar, eftersom han gång på gång bryter ner letten trots spelmässigt underläge. Om inte annat så tyder det på Nadals omänskliga vinnarinstinkt och. Han är helt enkelt förbaskat svårslagen. 7-0 i inbördes möten säger det mesta: Nadal har knäckt Gulbis-koden, Gulbis har inte knäckt Nadal-koden.

Nej, Gulbis är helt enkelt för aggressiv. Spelar med för små marginaler, tar ofta helt onödiga risker och har svårt att hålla ihop sitt vinnande spel hela vägen in i mål. Det är på de här punkterna han är totalt underlägsen Djokovic, där det i övrigt finns en hel del likheter. Serben har ett mer varierat spel i allmänhet och större säkerhet i sin offensiv i synnerhet. En smartare spelare, med andra ord. Där har Gulbis fortfarande en del att lära. Vem som är den bästa spelaren avgörs inte av vem som slår hårdast och får med sig flest winners.

Det som imponerade i dag var Gulbis koncentration och lugn. Han fick inga sedvanliga psykbryt och kändes helt fokuserad genom i stort sett hela matchen (bortsett från några enstaka game). Det var tydligt att han verkligen ville vinna den här matchen. Kan han bara omvandla den här koncentrationen till spelmässigt tålamod kan han nog ta ett ordentligt kliv framåt i år.

Visst känns det som att han, på papperet, är favorit mot typ alla spelare utanför topp 10? Ja, utom kanske Milos Raonic. Och Tommy Haas på veteranens hemmaplan. Kanske någon till. Tycker att Gulbis borde slå sig in på topp 20 under våren. Inte alls oöverkomligt med tanke på hur mycket bättre seedningar han kommer ha nu jämfört med våren 2012.

* * *

TENNIS - WTA, US Open 2013
Jelena Jankovic. FOTO: BILDBYRÅN

Från en slugger till en annan:

Jelena Jankovic.

En av spelarna på WTA-touren som imponerade allra mest på mig under säsongen 2013. Som hon utvecklats. Hon har verkligen hittat tillbaka till, och börjat förädla, sitt spel.

Världsnian Angelique Kerber brukar agera speldikterande slugger i många av sina matchups. Mot Jankovic… Ojojoj, så tillbakapressad hon var mest hela tiden. Jankovics bara bombade grundslag från hela banan. Och jäklar vilken bra backhand hon har. Ser ut som att hon har all tid i världen på sig att ladda bössan, trots att underlaget i Brisbane är ganska snabbt.

Deras kvartsfinal var hur som helst ganska sluggish. En hel del dueller som var över på bara några slag och många oprovocerade misstag, men också en del riktigt långa och välspelade slagväxlingar.

Jankovic darrade lite när hon skulle serva för första set vid ställning 5-4 och blev bruten. Kerber tog med sig momentum in i tiebreak, men behövde trots det en handfull setbollar. Därifrån var det dock mer eller mindre lekstuga för Jankovic. 6-7(8), 6-3, 6-1 blev det till slut. Känns som att Victoria Azarenka, som krånglade till det ordentligt för sig mot Stefanie Vögele (6-4, 6-7, 6-1), lär få det riktigt hett om öronen i semifinalen.

Ja, och så bjuds vi på en blockbuster mellan Serena Williams och Maria Sjarapova. Sjarapova fick svettas mot Kaia Kanepi (4-6, 6-3, 6-2), medan Williams slog Dominika Cibulkova i raka set (6-3, 6-3).

* * *

Mer Brisbane:

• Marius Copil skrällde mot Gilles Simon i natt: 7-5, 6-3. Mycket bra resultat för rumänen. Tror det är hans blott andra seger över en topp 20-spelare (den första kom mot Marin Cilic i Peking 2012), och är i och med den klar för sin första ATP-kvartsfinal i karriären. Mycket roligt! Har väntat på hans lilla genombrott sedan jag såg honom mot Jarkko Nieminen Stockholm Open 2011. Den gången blev det förlust i raka set, men inte utan att han störde Nieminen en smula. Han har visserligen sina spelmässiga begränsningar (servar och slår väldigt hårt men rör sig inte så bra) men jag tyckte mig redan då se relativt stor potential.

Förutspådde inför säsongen 2013 att han skulle slå sig in på topp 100. Så långt räckte han tyvärr inte riktigt (var som bäst 124, nu 147), men efter den här prestationen blir jag förvånad om han inte lyckas under det här året.

• Stabil seger för Lleyton Hewitt över Feliciano Lopez: 7-5, 6-3. Kan bli en riktigt intressant kvart mellan Hewitt och Copil. Hewitt är ju inte helt olik Simon spelmässigt.

• Jeremy Chardy slog Nicolas Mahut (7-5, 6-7, 6-3) och servekanonen Samuel Groth slog Pierre-Huguert Herbert (4-6, 7-6, 7-6).

Riktigt intressanta matcher i natt: Cilic mot Kei Nishikori, till exempel. Hewitt-Copil. Jankovic-Azarenka. Och så Roger Federer mot Marinko Matosevic i morgon runt lunch. Det blir trevligt.

* * *

Tillbaka till Doha:

Gaël Monfils fullkomligt mosade Daniel Brands: 6-2, 6-1. Total överkörning från start till mål. 55-29 i poäng totalt till Monfils. Tror han vann typ 20 av de sista 22 poängen. Ganska överlägset.

Så klart oerhört imponerande. Tror det blir svårt för Monfils att slå sig in på topp 10 igen, men topp 20 ska verkligen inte vara en omöjlighet för den spexiga fransosen. Given finalist i Doha? Ja, så känns det i alla fall nu. Möter Andy Murrays baneman Florian Mayer, som slog Victor Hanescu i en tresetare (6-4, 6-7, 6-4) efter ett gäng brända matchbollar, i semin. Inget jättestort hot för Monfils, som han spelar just nu.

Peter Gojowczyk fortsätter vinna. 6-3, 3-6, 7-6(5) blev det mot trögfotade men underhållande landsmannen Dustin Brown. Ingen direkt spektakulär match om man säger så. Möter Nadal i semifinalen, och där borde det ju ta stopp för tysken.

* * *

Chennai:

Skadade Fabio Fognini bet ihop och höll ut i nästan två set, men kastade slutligen in handduken mot 195-rankade Yuki Bhambri vid ställning 1-6, 5-5.

Benoit Paire mosade planenligt Guillermo Garcia-Lopez: 6-1, 6-4. Riktigt bleka insatser på hardcourt från Garcia-Lopez de senaste månaderna. Har väl aldrig varit någon bländande spelare på underlaget, men efter finalen i St. Petersburg i september har hans spel rasat ihop fullständigt.

Marcel Granollers slog 526-rankade Ramkumar Ramanathan: 6-2, 6-4. Inga konstigheter.

Yen-hsun Lu lämnade walk over mot Vasek Pospisil. Pospisil hade troligen vunnit den matchen ändå, men nåväl.

* * *

Alla dagens resultat:

Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.26 Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.33 Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.40 Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.15

Nu är Rafael Nadal tillbaka – på riktigt

av Henrik Ståhl

http://www.youtube.com/watch?v=fBI6N2TEjzk

Det dröjde sju månader efter chockförlusten i Wimbledon förra året innan vi fick se honom på en tennisbana igen.

Och då, i Vina del Mar i februari, såg det svajigt ut. Bollträffen fanns där redan från start, men fotarbetet var trögt och reflexerna inte på topp. Finalförlusten mot doldisen Horacio Zeballos fick inte direkt orosmolnen att skingra sig.

Men sedan dess har formkurvan pekat stadigt uppåt. Efter Vina del Mar bärgade spanjoren tre raka titlar i Sao Paolo (finalseger över David Nalbandian), Acapulco (David Ferrer) och Indian Wells (Juan Martín del Potro).

I Monte Carlo blev det ny final, denna gång förlust mot rivalen Novak Djokovic – och på hemmaplan i Barcelona var det snart dags för årets sjätte raka final. Hans bästa säsongsöppning sedan 2011 (sju raka finaler från Indian Wells till Franska öppna).

I finalen var de flesta spelmässiga frågetecken uträtade. Sjufaldige mästaren hamnade visserligen omgående i ett tufft 0-3-underläge med dubbla break emot sig, men det berodde uteslutande på att finalmotståndaren Nicolás Almagro tog honom på sängen med en hejdundrande aggressiv och pricksäker offensiv.

Almagro praktiskt taget gav tillbaka ett av breaken och plötsligt hade Nadal vänt till 4-3. I takt med att regnet föll tappade också Almagro både udden i sin offensiv och initiativet i matchen. Nadal brukar annars vara den som missgynnas mest av regn när det spelas på grus, eftersom den höga studs hans extrema överskruv genererar dämpas, men det gäller framför allt mot snabba och uthålliga spelare som Novak Djokovic.

Almagro är varken den snabbaste eller mest rörliga spelaren på touren, vilket blev plågsamt uppenbart när vädrets makter bestämde sig för att lägga näsan i blöt. Nadal försvarade sig galant och hade hela tiden ett svar på Almagros blytunga grundslag, som ofta borrade sig djupt ner mot baslinjen.

När Nadal sedan bröt Almagro på nytt vid ställning 5-4 och på så vis bärgade setet förlorade världstolvan gnistan fullständigt. I andra set tappade han en 40-15-ledning i egen serve, blev bruten och hamnade snart i ett till synes ointagligt 1-4-underläge.

Nadal stängde sedan matchen med en smash i egen serve vid ställning 5-3 och lyfte sedermera sin åttonde buckla i Barcelona. Världsfemman tappade bara fyra poäng i egen serve i andra set. Almagro, som inför finalen vunnit 37 av sina totalt 39 servegame, blev bruten inte mindre än fyra gånger under matchens gång.

Ett ordentligt styrkebesked från Nadal, med andra ord – och nu kan vi äntligen utan tvekan konstatera att ”den riktiga” Nadal är tillbaka.

De eventuella tvivel som kan ha dröjt sig kvar efter Indian Wells, och som kan ha fått nytt bränsle efter den tunga förlusten i Monte Carlo, måste nu rimligtvis avskrivas. Fyra titlar och sex raka finaler är helt enkelt en omöjlighet om man inte är skadefri, till och med för en spelare som Rafael Nadal.

Det känns som att diskussionerna om de smärtande knäna dog i och med hans imponerande insats i Acapulco, och sedan dess är det egentligen bara detaljer i hans spel som varit på agendan. Sådant får ändå betraktas som en fråga om dagsform. Visst, han hade kanske ont i ryggen under Monte Carlo och kunde därför inte gå för fullt i serven, men det är sådant som händer alla spelare under en säsong.

Det vi sett under slutet av vintern och början av våren kan inte ge upphov till någon annan slutsats än följande: Rafael Nadal är tillbaka till 100 procent. Inte 70 procent, inte 90 procent. 100 procent.

Den stora diskussionen nu lär säkerligen i stället bli: hur länge?

Efter dagens final har han 26-2 i matchfacit – efter knappt två månaders spel. Under maj spelas två Masters-turneringar back-to-back (Madrid och Rom) och i månadsskiftet maj/juni är det dags för Franska öppna.

Men vad händer därefter? Att han spelar Wimbledon och dessförinnan möjligen Halle eller Queen’s Club känns som en självklarhet, men hur höstens schema ser ut för spanjoren är höljt i dunkel. Kommer han att stå över fler Masters (skippade som bekant Miami i mars), och i så fall hur många? Och vilka?

Med andra ord: Kommer han att satsa på att fullfölja en hel säsong eller lägga allt krut på US Open? Kommer han att vara en kraft att räkna med under hardcourt-säsongen eller bränner han allt sitt krut på grus och gräs (som förra året, då hans tuffa spelschema ledde till långvarig skada)?

Det är sådana funderingar vi kan roa oss med under våren.

Men för närvarande kan vi glädja oss åt att det är en fullt återställd Rafael Nadal som återigen tar upp kampen mot Novak Djokovic, Roger Federer och Andy Murray.

* * *

http://www.youtube.com/watch?v=y1gmaoj0TA8

I Bukarest blev även Guillermo Garcia-Lopez en munsbit för Lukas Rosol, som tog karriärens första ATP-titel med solklara matchsiffrorna 6-3, 6-2.

Rosol fortsatte med sitt offensiva framgångsrecept och gav 87-rankade spanjoren minimalt med andrum. Tjecken var lika stabil i egen serve som han varit under hela veckan, var oerhört aggressiv i sitt returnerande och satte Garcia-Lopez under konstant press från matchstart till matchboll.

Rosol förvaltade fyra av sina nio breakbollar (och räddade den enda han hade emot sig) och stängde matchen efter drygt en timmes spel.

Segern kommer troligtvis innebära att Rosol slår sig in på topp 40 för första gången i karriären. Landar någonstans runt plats 30-35. Riktigt kul att se honom leverera under en hel turnering och inte bara i enstaka matcher. Får se hur länge formen håller i sig. Inte ovanligt med bakslag veckorna efter en sådan här triumf, men med så pass hög rankning kommer han att få fördelar som han borde kunna dra nytta av.

* * *

I Stuttgart vann Maria Sjarapova sin 16:e raka match på grus och andra raka titel i turneringen, efter övertygande 6-4, 6-3 mot Li Na i finalen.

Li Na som inför finalen inte tappat set i turneringen – och Sjarapova som pressats till tre raka tresetsmatcher.

Sjarapova börjar verkligen utvecklas till en modern grusdrottning på WTA-touren. Egentligen bara Serena Williams som kan hota världstvåan när hon är i så bra form. Vilket i och för sig också säger en hel del om Williams extrema dominans med tanke på att grus inte direkt är hennes bästa underlag.

Veckans turneringar

av Henrik Ståhl

Ny vecka, nya tävlingar. Än är det måndag, så inte alldeles för sent att gå igenom lottningarna för pågående turneringar.

* * *

barcelona

BARCELONA OPEN
ATP 500
Barcelona, Spanien
Regerande mästare: Rafael Nadal.

ÖVRE HALVAN

Rafael Nadal alltså ”bara” andraseedad, bakom landsmannen David Ferrer. Känns så klart lite ovant i en turnering som Rafa dominerat nästan lika hårt som Monte Carlo och Franska öppna (sju titlar totalt: 2005-2009, 2011-2012).

Tio år i rad har en spanjor vunnit turneringen. Nadal och Ferrer har mött varandra fyra gånger (2008-2009, 2011-2012). Inte riktigt lika hett startfält i år som förra året, vilket så klart bäddar för en finalrepris dem emellan.

Det finns egentligen ingen spelare som på papperet kan hota Ferrer på vägen mot semifinal. 21-åringen Pablo Carreno-Busta är intressant men rår knappast på Ferrer på grus. Philipp Kohlschreiber förhandsfavorit att nå kvartsfinal, men 22-åringen Andreij Kuznetsov har kapacitet att skrälla redan i andra omgången (tappade endast fyra game mot Igor Sijsling i öppningsmatchen).

Kuznetsov trivs på underlaget men är nyckfull, samtidigt som Kohlschreiber är en stabil men inte bländande grusspelare. Martin Klizan lär få det tufft mot grusräven Albert Montanes. Annars vill jag väldigt gärna se en kvart mellan Klizan och Kohlschreiber (eller allra helst Klizan och Kuznetsov). Skrällvarning på Montanes, dock. Han har en förmåga att höja sig inför hemmafansen i Spanien.

I semifinalen är Juan Mónaco en trolig motståndare, om inte Nicolás Almagro studsar tillbaka efter det tidiga respasset i Monte Carlo (som säkerligen delvis berodde på jetlag efter finalen i Houston). Känns som att en kvart mellan Almagro och Mónaco kan sluta lite hur som helst, med tanke på att båda svajat under säsongsinledningen.

De går till semifinal: David Ferrer, Juan Mónaco.
Skrällvarning: Nicolás Almagro.
Bubblare: Albert Montanes, Andreij Kuznetsov.

* * *

UNDRE HALVAN

Nadal givetvis solklar favorit, konstigt vore det annars efter hans makalösa comeback. Han har alltså hunnit tillryggalägga 23 matcher (21-2 i facit) och bärgat tre titlar på fem finaler sedan början av februari.

Vägen mot semifinal ligger vidöppen för världsfemman. Pablo Andújar eller Benoit Paire utgör inget som helst hot mot honom. Jerzy Janowicz är ofarlig på grus. Kei Nishikori har vunnit blott ett set på fyra möten med spanjoren (i Queens 2008; 9-1 i setfacit totalt) och då har de ändå aldrig mötts på grus (vilket är japanens svagaste underlag).

Sektionen ovanför Nadals är dock lite av ett getingbo. Tomás Berdych förhandsfavorit att nå semifinal, men här finns ett gäng skrällvarningar: Milos RaonicErnersts GulbisGrigor DimitrovTommy Robredo. Raonic kan mycket väl försvara sin semifinalplats från ifjol (förlust i två tiebreaks mot Ferrer), men Gulbis och Dimitrov är i betydligt bättre form.

Av dessa fyra måste man nog hålla Dimitrov och Gulbis som skrällfavoriter. Dimitrov trivs på grus och tog enorma kliv framåt spelmässigt i Monte Carlo. Gulbis verkar (äntligen) ha funnit glädjen i att spela tennis och har pressat Nadal på grus förr (Rom 2010) och ledde dessutom med 1-0 i set i åttondelsfinalen i Indian Wells.

Robredo har bevisat att han inte ska underskattas, men lottningen ser lite för tuff ut för att han ska ta sig till semi.

Berdych då? Han kan stressas redan i öppningsmatchen mot Nikolaj Davydenko om ryssen är på rätt humör och lär sedan få det ännu tuffare mot Dimitrov/Robredo och Raonic/Gulbis.

Helst av allt ser jag en semi mellan Nadal och Gulbis, faktiskt. I andra hand en mellan Nadal och Raonic, i tredje hand Nadal och Dimitrov. Känns dock väldigt öppet vem det blir som ställs mot favoriten i semifinalen.

De går vidare till semifinal: Rafael Nadal, Ernests Gulbis.
Skrällvarning: Milos Raonic, Grigor Dimitrov.
Bubblare: Tommy Robredo.

Semifinalerna: Nadal slår Gulbis, Ferrer slår Mónaco.
FINALEN: Nadal slår Ferrer.

Ett litet frågetecken på Ferrers form naturligtvis, men jag tror att han hunnit vila upp sig och anländer till Barcelona fullt återställd – och då blir han väldigt svårstoppad.

Förra årets final blev en jämn historia, trots att Nadal vann i raka set (7-6, 7-5). Högst troligt att det blir så igen med tanke på Nadals tuffa spelschema och tunga förlust i Monte Carlo. Kan inte vara jättelätt att ladda om så snabbt efter en sådan kraftmätning, trots att man råkar heta Rafael Nadal.

* * *

nastase

BRD NASTASE TIRIAC TROPHY
ATP 250
Bukarest, Rumänien

ÖVRE HALVAN

Tre topp 20-spelare (Janko TipsarevicGilles SimonAndreas Seppi). Ingen jättehet turnering det här, alltså. Regerande mästaren Simon var förstaseedad förra året, framför då 20-rankade Florian Mayer.

Tipsarevic är fortfarande i totalt usel form men stöter knappt på något motstånd värt namnet förrän i semifinalen. Kan visserligen möta Horacio Zeballos i kvarten, som om han har en bra dag kan ställa till problem. Annars är det spikrak väg mot semi för världstian, där han lär möta Mikhail Juzjnyj.

Florian Mayer har visserligen en kuslig förmåga att leverera i sådana här sammanhang, men med tanke på hans svaga form så borde han inte utgöra ett överdrivet stort hot.

Skrällvarning? David Goffin vann sin öppningsmatch mot Adrian Ungur övertygande: 6-3, 6-1. Det är ju på gruset han är säkrast i sitt spel, och med lite vind i seglen kanske han kan hitta tillbaka till den där formen som tog honom till åttondelsfinal i Franska öppna förra året.

De går till semifinal: Janko Tipsarevic, Mikhail Juzjnyj.
Skrällvarning: David Goffin, Horacio Zeballos.
Bubblare: Florian Mayer.

* * *

UNDRE HALVAN

Gaël Monfils möter lucky losern Filippo Volandri (ersätter Fabio Fognini som dragit sig ur turneringen) och ska med sin lottning utan problem ta sig till kvartsfinal, kan tyckas. Volandri avbröt för övrigt sin kvalfinal mot Flavio Cipolla med påstådd axelskada. Märkligt att han tackar ja till att gå in som lucky loser, men det handlar säkert om att roffa åt sig billiga rankningspoäng.

Simon har det lite tuffare. Han möter troligen formtoppade Jarkko Nieminen redan i sin öppningsmatch, och med tanke på Simons svaga form kan det gå hur som helst (har dessutom 2-2 i inbördes möten, 1-1 på grus).

I sektionen ovanför möts förmodligen Andreas Seppi och Viktor Troicki i kvarten. Troicki körde över Marinko Matosevic i sin öppningsmatch och har en klart överkomlig lottning (Tobias Kamke eller Paul-Henri Mathieu i nästa omgång).

Någonstans vill jag faktiskt tro på att Monfils äntligen lämnar startblocken på allvar och tar sig till en semifinal för andra gången i år (nådde semi i Auckland, förlust mot Ferrer). Han har en tillräckligt bra lottning för det. I semifinalen möter han Seppi – en person han har 3-1 i inbördes möten mot (alla på hardcourt, dock). Med tanke på att Seppi är en stabil grusspelare kan det bli en riktigt intressant match.

De går till semifinal: Andreas Seppi, Gaël Monfils.
Skrällvarning: Jarkko Nieminen.
Bubblare: Viktor Troicki.

Semifinalerna: Monfils slår Seppi, Juzjnyj slår Tipsarevic.
FINALEN: Monfils slår Juzjnyj.

Brasklappar för att Tipsarevic eller Simon plötsligt hittar formen. Simon har trots allt rönt stora framgångar i den här turneringen och Tipsarevic är duktig på att pricka in formen i de här mindre turneringarna. Håller det dock för mer troligt att Simon rycker upp sig, eftersom han lär vara mån om att försvara sina poäng här och på så vis stoppa ett förestående rankningsras.

Roligast vore förstås om Goffin tog sig till final, men det är inte så troligt. Eller en final mellan Horacio Zeballos och Gaël Monfils. Det hade varit skoj.

* * *

porsche

PORSCHE TENNIS GRAND PRIX
WTA Premier
Stuttgart, Tyskland

ÖVRE HALVAN

Veckans mest stjärnspäckade turnering. Eller vad sägs om att sju topp 10-spelare finns med i startfältet?

Maria Sjarapova är både titelförsvarare och storfavorit. Hennes lottning är dock betydligt tuffare än andraseedade Li Nas. Sjarapova möter Mona Barthel eller Lucie Safarova i öppningsmatchen och därefter troligen Ana Ivanovic eller Nadia Petrova. Överkomliga hot, men sen väntar Angelique KerberCaroline Wozniacki eller Roberta Vinci i semifinalen.

Alla har potential att ställa till det för världstvåan, särskilt Vinci (som möter Jaroslava Sjvedova redan i första omgången – kan bli en härlig batalj).

Ser ändå ingen anledning till att inte tippa Sjarapova i final. Hon har sett tillräckligt solid ut under säsongsinledningen för att inte tvivla.

De går vidare till semifinal: Maria Sjarapova, Roberta Vinci.
Skrällvarning: Angelique Kerber.
Bubblare: Caroline Wozniacki.

* * *

porsche2

UNDRE HALVAN

Relativt enkel lottning för Li Na som sagt, men här måste man hålla Sara Errani som favorit. Hon är ruggigt stark på grus. Till att börja med känns det som att det ska mycket till för att hon inte ska gå till semifinal.

För Li Nas del kan Petra Kvitová ställa till bekymmer redan i kvartsfinalen (har 2-2 i inbördes möten, 1-1 på grus). Li Na är överlag den starkaste av de båda på grus, men om Kvitová har en bra dag kan hon mycket väl avfärda världsfemman och försvara sin semifinalplats från förra året.

Mycket troligt att det blir semi mellan Errani och Li Na eller Kvitová. Skrällvarning på Samantha Stosur, som pressade Sjarapova ordentligt i fjolårets kvartsfinal (6-7, 7-6, 7-5 till Sjarapova).

De går till semifinal: Sara Errani, Li Na.
Skrällvarning: Samantha Stosur, Petra Kvitová.
Bubblare: Jelena Jankovic.

Semifinalerna: Sjarapova slår Roberta Vinci, Errani slår Na.
FINALEN: Sjarapova slår Errani.

Kvitovás tionde triumf

av Henrik Ståhl
Petra Kvitová bärgade sin tionde titel i Dubai. FOTO: GETTY

Innan vi ger oss i kast med en fullödig analys av finalen mellan Jo-Wilfried Tsonga och Tomás Berdych i Marseille måste vi givetvis prata om Petra Kvitovás triumf i Dubai i går.

Hann helt enkelt inte skriva något i går, vilket till största del kan skyllas på ett barn i hushållet som inte var på humör att sova när det var dags för just det.

Kvitová inledde finalen mot världssjuan Sara Errani på bästa tänkbara sätt, precis så bra som vi hoppats att hon skulle göra. Faktum är att hon var nära att nolla italienskan i första set, men darrade lite i game nummer fem och Errani kunde sedan hålla ytterligare ett servegame. 6-2 till Kvitová och det kändes som att hon hade bucklan som i en liten ask.

Ja, det var faktiskt som att hon inför matchen hoppat in i en tidsmaskin och rest tillbaka till succéåret 2011, då det mesta hon företog sig gick helt rätt.

Men så hände någonting.

I andra set torskade hon, som från ingenstans, sex raka game vid ställning 1-0 och plötsligt var matchen utjämnad.

”Jahopp. Dags för ännu ett magplask. Hon kommer aldrig att bli något annat än en one Slam wonder”, var man där och då benägen att tänka.

Kvitová är dock en sådan där spelare som kan vända åt endera håll på en ettöring. Från kioskvältartennis till dunderfiasko eller vice versa, bara så där.

På något sätt hittade tjeckiskan tillbaka till sitt vinnande spel, de blytunga grundslag med vilka hon nästan skjutit racketen ur näven på Errani. Och när Kvitová spelar så bra, då är det ytterst få spelare som kan stå i hennes väg och gå av banan helskinnad.

– Jag visste att jag var tvungen att kämpa för varje boll, för hon var verkligen i gasen i andra set och tog det med sig in i tredje. Jag tänkte bara att jag inte skulle ge upp och bara slåss för varje poäng. Jag tror att vändningen för mig kom när det stod 2-1 och hon missade en volley, säger 22-åringen efter triumfen.

6-2, 1-6, 6-1. Svajigt, ja – men i två av de tre seten var det aldrig någon tvekan om vem som var den bättre spelaren. Att det inte blev en ny seger i raka set för Kvitová mot Errani hade mer med hennes egen instabilitet i andra set att göra än att Errani höjde sitt spel.

Tionde WTA-triumfen i karriären för Kvitová – och plötsligt finns det återigen hopp om att Kvitová (som nu tar Erranis plats som världssjua) äntligen ska blomma ut i sin fulla prakt och framöver cementera sin plats i världsrankningens topp 5-skikt.

Kategorier WTA Premier
Sida 1 av 4
  • Tjänstgörande sportredaktör: Andreas Lagnelius
  • Sportchef: Pontus Carlgren
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Lotta Folcker, Michael Poromaa, Karin Schmidt Hellsing
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB