Två stekheta semifinaler – mitt under brinnande fotbolls-EM (eller i alla fall upptakten av den).

Franska öppna anno 2012 lider mot sitt slut. På söndag ska en vinnare koras och ett rekord kanske pulvriseras.

Men först ska turneringens fyra bästa spelare göra upp om platserna i den där historiska finalen.

√ Rafael Nadal (1) – David Ferrer (6)
Det mesta om gruskungen Nadals superform på Roland Garros i år har redan sagts. ”Doldisen” Ferrer har inte bara fått en bråkdel av rampluset och ångat på i skymundan, som så många gånger förr. Faktum är att världssexan, som är känd för att vara okänd och för att alltid stå i landsmannen Nadals skugga, imponerat ordentligt i Paris i år – bara ett tappat set så här långt (mot Andy Murray i kvartsfinalen) och idel överlägsna segrar. Mot en Nadal i så bra form ser jag dock ingen anledning att tro att Ferrer ska kunna skrälla: 12 raka förluster på grus mot landsmannen talar sitt tydliga språk. Senaste vinsten på grus kom i Stuttgart 2004 – alltså åtta år sedan. Finalen mellan de båda i Barcelona var förvisso jämn sett till settsiffrorna (7-6, 7-5), men det kändes aldrig riktigt som att världssexan hotade världstvåan på allvar. Om Ferrer går ut lika stenhårt som Nicólas Almagro i kvarten har han en chans att ta ett set mot Nadal, men inte mer än så. Mer troligt är det i stället att han blir bortsvept i tre raka set.

√ Novak Djokovic (1) – Roger Federer (3)
Oj oj oj. En matchernas match – mitt i säsongen. Federer var som bekant den som satte stopp för Djokovics galna segertåg förra året. I Franska öppna. I semifinalen. Precis som nu. Kan han upprepa den bedriften? Otroligt svårt att svara på. Mycket svårare än jag trodde, faktiskt. Federer har inte alls varit sig själv i den här turneringen. Förra året tappade han inte ett set förrän i semifinalen mot Djokovic – i år har han bara besegrat en spelare i tre raka set (Tobias Kamke i första omgången). Han var stundtals illa ute mot lucky losern David Goffin i åttondelsfinalen, och hans resa på Roland Garros hade lika gärna kunnat ta slut redan i kvarten mot Juan Martín del Potro, som tog ledningen med 2-0 i set. Samtidigt har rivalen Djokovic också sviktat rejält under turneringens gång, och pressades hårt av både Andreas Seppi och Jo-Wilfried Tsonga i åttondels- respektive kvartsfinal. Med detta sagt borde den här prestigematchen bli en rysarnas rysare, men det kan lika gärna bli en totalkollaps för någon av spelarna. Vem det blir? Omöjligt att säga. Men jag satsar mina slantar på Djokovic, som lär vara obeskrivligt sugen på revansch för fjolårsförlusten på gruset i Paris. Federer uttryckte dessutom redan i Rom missnöje över att han ofta tvingas spela sena matcher, vilket så klart spelar in i den psykologiska biten i kväll. Jag hoppas ändå att Federer ska kunna uppbringa den kraft och motivation som krävs för att bjuda Djokovic på ordentligt motstånd – och kanske till och med fälla kolossen.