Att fälla 2009 års US Open-mästare Juan Martín del Potro var kanske lite av ett Mission: Impossible för amerikanske ikonen Andy Roddick.

Han stångade på bra och plockade också första set övertygande – 7-1 i tiebreak.

Men uppgiften visade sig mycket riktigt omöjlig när del Potro fortsatte nöta med sin tunga serve och kraftfulla grundspel. 7-6(4) till argentinaren i andra set blev 6-2 i tredje och slutligen 6-4 i fjärde.

Ridå Roddick.

Och i och med den karismatiske forne världsettans pensionering går faktiskt en epok i graven – en epok bestående av en generation spelare som inte bara skulle bära Pete Sampras, Andre Agassis, Patrick Rafters och andra storheters arv vidare, utan även modernisera den sport som efter 90-talets serve & volley-glansdagar gått lite i stå.

Den moderniseringen stod visserligen inte Roddick, Lleyton Hewitt och Juan Carlos Ferrero för lika mycket som en viss Roger Federer, men dessa spelare utgjorde tveklöst en stomme som legat till grund för den tennis vi i dag ser och älskar.

Det, samt att Roddick under nästan i princip ett helt decennium var en solid topp 10-spelare, ska han ha cred för. Liksom det faktum att han satt färg på tennisen framför allt utanför banan med sin ”no bullshit”-attityd och skojfriska (ibland surmulna) uppträdande.

Amerikanen är den enda av ovan nämnda 2000-talslirare som envist bitit sig kvar och fortsatt vara relevant när de jämnåriga kollegerna för länge sedan passerat zenit och påbörjat sin långa ökenvandring mot pensionering.

Rent sportsligt är det givetvis US Open-segern 2003 och den gastkramande, episka Wimbledon-finalen mot Federer 2009 (schweizaren vann avgörande set med 16-14) vi kommer att minnas honom för.

Men vid sidan av det är det genom de underhållande presskonferenserna (kolla tv-klippet i topp, från pk:n efter förlusten mot Federer i Australiska öppna 2007) och drypande sarkastiska kommentarerna som Roddick förevigat sig själv.

Hyllningen efter ”A-Rods” sista match var så klart tårdrypande, rörande och värdig.

Som sig bör, när en ikon av hans kaliber väljer att kliva åt sidan.