Fick en fråga under min liverapportering av US Open-finalen natten till i går: ”Vem tycker du har bäst fysik av spelarna på ATP-touren?”

Så här ser min topp tre-lista ut:

1. Rafael Nadal
2. David Ferrer
3. Andy Murray

Personligen tycker jag inte att det råder någon som helst tvekan om de två förstnämnda, men vissa reagerade på mitt val av Murray på tredjeplatsen.

Låt mig förklara.

Det imponerande med Nadal är att han trots sin muskulösa fysik inte bara orkar springa vad som känns som flera mil under en match – han orkar dessutom få fart på bollen tre-fyra timmar in i en krävande femsetare. David Ferrer har varken Nadals kroppshydda eller tunga grundspel. Hans uthållighet är givetvis oerhört imponerande (därav andraplatsen), men hans spelstil är inte lika krävande. Dock kan han som ingen annan nöta i boll efter boll, match efter match.

Andy Murray är något av ett mellanting. Han springer oftast betydligt mer – och snabbare – än sina motståndare (naturligtvis beroende på vem han möter), men har likväl orken att leverera tunga förstaservar och dödande grundslag. Det visade han inte minst mot Novak Djokovic natten till i går, när han servade snudd på felfritt i avgörande set medan Djokovic fick tidernas gummiarm.

Hör inte Djokovic hemma på den här listan då?

Jo – men inte riktigt topp tre, tycker jag.

Djokovic har under de senaste två åren jobbat upp en grym fysik och gått från att vara något av en vekling som kastade in handduken på grund av utmattning titt som tätt, till en äkta fighter med både fysisk och psykisk uthållighet.

Världstvåans fysik är dock mycket mer explosiv än Nadals, Ferrers och Murrays. Det har hänt fler än en gång att han efter en särdeles lång och krävande bollduell förlorat återstående poäng i gamet för att han inte hunnit återhämta sig. Han har helt enkelt inte samma snabba återhämtningsförmåga som exempelvis Nadal. Djokovics spel bygger dessutom väldigt mycket på att han kontrollerar spelet, och påverkas således mer när han tvingas försvara sig mycket eller pressas till långa bolldueller.

Ges han dock tid till den där välbehövliga återhämtningen kan han spela femsetare efter femsetare utan att se överdrivet sliten ut – vilket han inte minst visade i årets Australiska öppna, där han vann finalen mot Nadal i fem set efter att ha kuvat Murray i en dramatisk femsetare i semifinalen.

Givet allt detta skulle jag vilja påstå att det är hyfsat jämnt skägg mellan Djokovic och Murray, med liten fördel Murray.

Well, så tycker jag. Vad tycker ni?