Wozniacki anklagas för rasism – mot Williams
avEn nerknölad handduk i brallan och en i tröjan.
Ja, så imiterade Caroline Wozniacki kurviga rivalen Serena Williams under en uppvisningsmatch mot Maria Sjarapova i Brasilien.
Skämtet uppskattades av Roger Federer och Williams själv, som båda satt i publiken.
Men det drygt en minut långlivade spexet har levt vidare på nätet, där en debatt om huruvida imitationen var rasistisk blossat upp.
Anledningen, enligt debattörerna, är att oproportioneligt stora bröst och rumpa är ett vanligt sätt att driva med mörkhyade. Trots att det finns en hel del något mer nyktra förståsigpåare därute har diskussionen inte riktigt lyckats kvävas i sin linda.
Personligen är jag normalt känslig – snudd på överkänslig – för rasistiska skämt, frivilliga som ofrivilliga. Men att anklaga en spelare för rasism för att denne exploaterar ”offrets” mest utpräglade fysiska attribut (kan det över huvud taget ha undgått någon att Williams är kurvig?) känns magstarkt till och med för mig. Tennisdrottningen har själv många gånger pratat om sin ”stora rumpa och stora bröst”.
Men framför allt: andra spelare har gjort liknande imitationer tidigare utan att stämplas som rasister. Exempelvis Novak Djokovic:
http://www.youtube.com/watch?v=U6EBBJJ1ZP0
… och Andy Roddick:
Har svårt att förstå hur någon annan än Serena Williams ska kunna känna sig kränkt av de här imitationerna, som är imitationer av just Serena Williams – och om inte hon är kränkt, då borde ingen annan vara det heller.
Den här typen av spex är väldigt fysisk till naturen och handlar i regel om att överdriva ett för spelaren typiskt beteende. Hur många har inte imiterat Rafael Nadals klassiska byxdragning (Robin Söderling till och med under pågående Wimbledon-match, fast då helt utan glimten i ögat)?
Om jag varit Serena hade jag däremot känt mig kränkt över hur kass Wozniackis försök till imitation är. Utöver de hopknölade handdukarna lyckas hon inte pricka in ett enda kännetecken, trots att hon är ganska tacksam att imitera.
Det är betydligt mer upprörande än vad kvasidebatten om rasism låter påskina.
Vilket säger en hel del.