Startsida / Inlägg

Magiskt, Davydenko!

av Henrik Ståhl
Nikolaj Davydenko. FOTO: BILDBYRÅN

Jag trodde att vi hade sett det sista av ”den riktiga” Nikolaj Davydenko.

Efter de senaste årens ras på rankningen, och efter ett snudd på helt katastrofalt 2012, kunde jag inte se annat än att mörkret verkligen hopat sig runt hans karriär.

Men i Doha visade han att han fortfarande kan spela tennis – och som han kan spela tennis, må jag säga.

Okej, låt oss nu stanna upp en stund och granska omständigheterna en aning: det är en 250-turnering med blott två topp 10-spelare i startfältet (David Ferrer och Richard Gasquet), dessutom årets första vilket innebär att formen inte är vässad och så vidare.

Det är i sig alltså inte direkt världsomvälvande att en veteran sluggar sig vidare hela vägen till en final i en sådan turnering. Men mot världsfemman Ferrer i dag var faktiskt Davydenko rysligt bra.

Han hade en helt otrolig bollträff och bara matade välriktade, hårda slag som borrade sig djupt ner i Ferrers planhalva. Han tog bollen extremt tidigt men hade ändå nästan hela tiden den där makalösa bollträffen och full precision. Sanslöst.

Han lyckades dessutom krypa in under skinnet på Ferrer, som stundtals såg skärrad ut och inte riktigt visste hur han skulle hantera bombardemanget – vilket inte vill säga lite, eftersom det är väldigt svårt att få världsfemman ur balans på det sättet.

Man satt liksom och väntade på att Davydenko skulle börja svikta, för inte kan han väl fortsätta spela så där svårt och ändå hela tiden precis innanför marginalerna? Ja, så tänkte man. Eller i alla fall jag. Det var ju så länge sedan man såg honom spela så bra.

Men Davydenko bjöd inte bara på glimtar av sitt forna jag utan visade varför han för bara drygt tre år sedan var världstrea – och höll hela vägen in i mål. 6-2, 6-3. Ridå Ferrer.

Riktigt imponerande.

Och hans finalmotståndare Richard Gasquet imponerade även han. Världstian hade visserligen lite större bekymmer i sin match mot 153-rankade Daniel Brands, men var helt omutlig i egen serve och vann med 7-5, 7-5, mer komfortabelt än siffrorna skvallrar om.

Brands kanske inte är speciellt skräckinjagande om man enbart ser till rankning, men han har en bra serve, tyngd i sin forehand, grym räckvidd framme vid nät och dessutom förmågan att kunna läsa sin motståndare som en öppen bok. Han har dessutom erfarenhet av att göra livet surt för toppspelare – som för då åttondeseedade Jo-Wilfried TsongaFranska öppna 2010 (Tsonga vann en jämn femsetare i första omgången).

Han lyckades flera gånger bolla ut Gasquet (alltid då i egen serve) men var en smula övertänd och svarade för en hel del enkla misstag. Märktes också tydligt att han inte hade något svar när Gasquet väl lade in sin extraväxel och bärgade matchens två enda servegenombrott. Lite synd, för ett tiebreak hade kunnat bli rätt så nagelbitande.

Noterade för övrigt att Brands i åtta fall av tio placerade bollen snävt mot Gasquets forehand när han servade i deuce court (höger serveruta). Trots enformigheten hade Gasquet stora problem med just den serven och Brands vann ofta poängen efter bara två-tre slag. Något Gasquet behöver fundera på inför finalen mot Davydenko – kan vara läge att försöka hitta på något annorlunda med forehandreturen.

Kan också nämna att matchen hade en distinkt doft av utrotningshotat old school-spel, komplett med serve & volley och winners efter två-tre slag. Inte alltid överdrivet underhållande, men det var kul att se Gasquet i så bra form.

Det bådar också gott inför finalen. Lär bli en riktigt sevärd match.

Vem som vinner?

Efter Davydenkos uppvisning är jag beredd att satsa mina slantar på honom, men det självförtroende som Gasquet byggde upp efter den där galna vändningen mot Grega Zemlja (läs mer här) ska inte underskattas. När fransmannen väl kommer på att han faktiskt kan vinna även de tuffare matcherna kan han bli svårslagen.

Davydenko är dock en bättre returtagare än Brands, och det kommer förmodligen fälla avgörandet i morgon. Nu har visserligen inte Davydenko världens bästa serve, men efter dagens två semifinaler ligger det närmare tillhands att tro att ryssen svarar för fler servegenombrott än Gasquet, som fortfarande har en del att jobba på i det avseendet.

Om Davydenko spelar lika bra som i dag kommer Gasquet få det hett om öronen, minst sagt.

* * *

Andy Murray gjorde en godkänd insats mot 43-rankade Denis Istomin i Brisbane och vann i raka set: 6-4, 7-6(3).

Istomin är en i grunden bra spelare som förmodligen skulle kunna klättra över topp 30-strecket om han vässade sin serve och spelade lite smartare.

Han är ganska långsam och håller väl inte världsklass när det gäller att diktera tempo, men han är bra på att hålla i bollen och tvingar ofta fram situationer där han i ett trängt läge kan avgöra med en rak backhand eller forehand. Man får känslan av att han gärna lurar motståndaren att kliva innanför baslinjen och smacka på med en potentiell winner – bara för att kunna svara med en otagbar passering.

På det hela taget bygger han ofta upp sin poäng på ett sätt som är tänkt att avslutas med just en rak backhand eller forehand. Svåra slag, alltså. Det är ganska lätt att läsa och resulterar också i en del missar.

Tycker hur som helst att han servade ganska bra i dag, särskilt i andra set. Murray var betydligt mer alert än mot John Millman härom dagen, men svor och gormade en hel del efter ramträffar och enkla misstag. Lät vid några tillfällen som att han klagade på sin racket.

Jag är personligen rysligt trött på det där beteendet. När han liksom går som en säck potatis från den ena serverutan till den andra efter en dålig retur, det känns respektlöst mot motståndaren. Osportsligt. Hade hoppats på att Ivan Lendl skulle få honom att lägga av med det där helt och hållet, men det är väl ett uppdrag svårare än att bärga en Grand Slam

Nåväl. Hoppas han hittar formen inför semifinalen mot Kei Nishikori, för japanen har ångat på bra i Brisbane. Slog Alexandr Dolgopolov i raka set: 6-4, 7-6(3) i sin kvartsfinal. Har inte sett matchen än på grund av tidsskillnaden, men tänkte studera den i efterhand.

* * *

Grigor Dimitrov fortsätter imponera i säsongsinledningen. Forne världsåttan Jürgen Melzer avfärdades enkelt: 6-3, 6-2. I semifinalen möter ”Baby Federer” Marcos Baghdatis, som inte ett dugg oväntat slog Gilles Simon: 6-3, 6-4.

Baghdatis känns inte som ett omöjligt uppdrag för Dimitrov, men han är samtidigt den klart mest rutinerade spelaren bulgaren hittills stött på i den här turneringen. Visserligen första gången Baghdatis tar sig förbi kvarten i Brisbane, men han är alltid en jobbig motståndare att möta.

Vill gärna tro att Dimitrovs uppenbart goda form och höga självförtroende ska räcka hela vägen till final, men är inte helt övertygad. Magkänslan säger 55-45 på Baghdatis.

* * *

80-rankade Roberto Bautista Agut stod för dagens skräll, när han skickade ut toppseedade Tomás Berdych ur Chennai Open:7-5, 2-6, 6-3.

Inte jätteförvånande. Berdych tenderar att klappa ihop så där i mindre turneringar och har väl inte riktigt vaknat till liv än efter säsongsuppehållet.

Men ändå. Bautista Agut vann totalt tre ATP-matcher (kvalmatcher inte inkluderade) under hela säsongen 2012 – två av de segrarna kom i samma turnering (S:t Petersburg, mot 64-rankade Yen Hsun-Lu och 160-rankade Teymuraz Gabashvili). Det är bara för dåligt av Berdych att förlora en sådan match, helt enkelt.

Även tredjeseedade Marin Cilic föll i en tresetare mot framtidslöftet Benoit Paire: 6-4, 1-6, 7-5.

Likaså Stanislas Wawrinka, mot 86-rankade Aljaz Bedene. Men det hade jag faktiskt på känn – Bedene har sett riktigt bra ut i Chennai och man vet sällan vad man får av Wawrinka när han kliver ut på banan. Magi ena dagen och idel ramträffar nästa.

Tror Bedene kan bjuda Janko Tipsarevic (som slog Go Soeda enkelt: 6-2, 6-4) på en ordentligt match i semifinalen. Han mäktar nog inte med en till skräll, för Tipsarevic har sett riktigt bra ut hittills, men han kommer säkerligen att falla med flaggan i topp. Okej, vi ska väl inte räkna ut honom fullständigt, men det känns som att han skulle behöva en hel del hjälp av Tipsarevic själv, i form av en kollaps av något slag, och en sådan har jag svårt att skönja i spåkulan.

Den andra semifinalen borde Paire rimligtvis vinna, om han inte får för sig att klappa ihop mentalt. Vore inte första gången i så fall. Men nej, jag väljer att tro på Paire. Kan bli en kul final mellan honom och Tipsy.

* * *

Vi blev tyvärr snuvade på en semifinal mellan Serena Williams och Victoria Azarenka i Brisbane. Azarenka lämnade walkover på grund av skada i stortån.

Jag vet inte vad ni säger, men det där låter ju som ett svepskäl av rang. Vågar hon inte möta Williams? Man börjar undra, helt klart. Hypokondrikern Azarenka är inte den som drar sig för att hitta på skador i tid och otid.

Okej, det kanske är sant det hon säger, vi ska inte slå fast något här. Tycker bara att den där skadan kommer så ”lägligt”, om ni förstår vad jag menar.

Williams möter hur som helst Anastasia Pavlychenkova, som satte stopp för lucky losern Lesia Tsurenko (4-6, 6-1, 6-2), i finalen.

Kanske hinner Williams tappa formen en aning på grund av den extra vilodagen? Inte särskilt troligt, men det vore ju kul om det inte blev ännu en promenadseger för världstrean.

* * *

Alla dagens resultat (med tryckfelsnisse – Paire slog som sagt Cilic och den ena Chennai Open ska vara Qatar Open):

För WTA-statistik, klicka här.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Emilia Cederholm
  • Sportchef: Pontus Carlgren
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB