Startsida / Inlägg

Nadal klar för åttonde finalen i Barcelona

av Henrik Ståhl
Rafael Nadal har redan vunnit sju titlar i Barcelona – och spelar i morgon om sin åttonde. FOTO: BILDBYRÅN
Rafael Nadal har redan vunnit sju titlar i Barcelona – och spelar i morgon om sin åttonde. FOTO: BILDBYRÅN

Han slog Andy Murray i kvartsfinalen och pressade David Ferrer till två tiebreaks i semifinalen förra året.

Men mot Rafael Nadal i årets upplaga av Barcelona Open var Milos Raonic minst ett nummer för liten.

Framtidslöftet öppnade visserligen starkt, höll sitt servegame enkelt och bröt sedan Nadal blankt direkt. 2-0 och 8-2 efter matchens tio första spelade poäng.

Men det visade sig bara vara en lite trög start från sjufaldige mästaren. Raonic lyckades inte fullborda sitt break och hamnade sedan själv i underläge med ett break efter ett svagt servegame vid ställning 4-3 till Nadal.

Efter att spanjoren bärgat första set i egen serve rann det iväg fullständigt. Nadal ångade på som vanligt medan Raonic ramlade ihop som ett korthus.

Eller så här: Det handlade egentligen inte så mycket om att Raonic var dålig, utan snarare att Nadal var helt orubblig.

Det blev hur som helst utklassningssiffror till slut: 6-4, 6-0.

Det intressanta med detta resultat är att det på förhand faktiskt kändes som att Raonic skulle kunna störa Nadal. Anledningen till att det inte blev så mer än på papperet är enkel: Raonic fick minimal utdelning i egen serve.

Delvis beroende på det regntunga underlaget (hela matchdagen sköts upp drygt sex timmar på grund av regn) som tog udden av den höga studs och fart som Raonic genererar med sin serve, men också för att Nadal returnerade bättre än under någon annan match den här veckan.

Faktum är att just returtagandet varit en av Nadals stora svagheter i Barcelona (serven har sett bättre ut än i Monte Carlo), men mot Raonic funkade den delen av spelet snudd på perfekt. Han fick både längd och fart på sina returer, vilket pressade tillbaka 22-åringen.

Dessutom gjorde han dessutom medvetet korta blockar, som tvingade fram Raonic på nät – varpå Nadal kunde bärga poängen med en patenterad passering. Och vid sidan av detta spelade han också betydligt mer offensivt överlag än i Monte Carlo. Klev fram, satsade mer på winners, smög upp på nät och spelade volley i egen serve, försökte döda duellerna snabbt och returnerade ofta väldigt aggressivt.

Raonic returnerade stundtals riktigt bra han också, men det störde honom ordentligt att inte få så hög utdelning i egen serve som han är van vid. Dessutom orkade han inte hålla emot i de längre duellerna.

13-rankade kanadensaren har helt enkelt fortfarande för stora brister i sitt spel för att på allvar kunna hota de största kolosserna. Det hänger för mycket på hans serve, och när hela ens spel bygger på en enda beståndsdel blir själva fundamentet instabilt, som ni förstår.

Han har visserligen bättre fysik än mammutkusinen John Isner, men inte i närheten av tillräckligt bra för att hota de defensivt skickliga toppspelarna.

Nåväl.

I sin åttonde Barcelona-final i karriären (sju titlar hittills) möter Nadal landsmannen Nicolás Almagro, som körde över Philipp Kohlschreiber i sin semifinal: 6-2, 6-1.

Vilket innebär att vi bjuds på den tredje raka (och totalt elfte) helspanska finalen i Barcelona och den blott andra på sex år utan David Ferrer på ena sidan nätet.

* * *

Lukas Rosol fortsätter sin framfart i Bukarest. Han har visserligen sett grymt stark ut under veckan och jag tippade som bekant på förhand att han skulle vinna, men riktigt så här lätt trodde jag inte att han skulle få i semifinalen.

Eller vad sägs om 6-2, 6-3 mot trefaldiga mästaren Gilles Simon?

Rosol var verkligen den klart bättre spelaren genom hela matchen. Precis som mot Viktor Troicki i kvartsfinalen matade han blytunga grundslag och drev hela matchen framåt.

Ett så offensivt och snudd på huvudlöst aggressivt spel renderar så klart en hel del missar, men när taktiken utförs med sådan dödlig precision spelar inte det överdrivet stor roll – så länge fler poäng bärgas än förloras. I dag blev det totalt 70 poäng, mot Simons 51. Nästan 20 poäng mer alltså. Det, mina vänner, är ren och skär utklassning (Nadal hade 59-40 mot Raonic).

Simon bjuder å sin sida sällan på egna misstag men blev så pass tillbakapressad att han faktiskt missade en hel del för honom enkla kontringar och transportslag.

Rosol var nära att krampa några gånger med ett break upp i andra set, men höll serve två gånger efter underläge 15-40.

När han skulle serva för matchen vid ställning 5-3 gjorde sig nervositeten påmind. Han räddade först två breakbollar men fann sig sedan gång på gång tappa till ny breakboll mot sig vid 40-40. Tappade räkningen men tror att det blev fem räddade breakbollar innan han slutligen stängde matchen.

Rosol är därmed klar för sin första ATP-final i karriären – knappt ett år efter den stora skrällen i Wimbledon, då han slog ut Rafael Nadal redan i andra omgången.

Rosol har sedan den där skrällen klättrat stadigt på rankningen, från plats 100 till 48 (som bäst 46 i början av april, bästa placeringen i karriären).

Riktigt kul att han återigen visar prov på den höga maxkapacitet han besitter. Matchen mot Nadal kändes verkligen som en once in a lifetime, som att han spelade under någon sorts trans och skulle få oerhört svårt att hitta det spelet igen.

Det har han förvisso också haft, men i Bukarest har 27-åringen enligt min mening för första gången visat att han kan spela så över tid och inte bara i enstaka matcher. Han har visserligen stora luckor i sitt försvarsspel och är väldigt sårbar framför allt i sidled, men offensiven är av världsklass när allt klaffar.

Blir oerhört intressant att se vad han kan åstadkomma i finalen mot Guillermo Garcia-Lopez, som slog Florian Mayer i en tresetare: 6-4, 4-6, 6-3. Som jag förutspådde blev det en öppen match med Garcia-Lopez som segrare.

* * *

I Stuttgart pressades Maria Sjarapova för tredje matchen i rad till tre set – och för tredje gången i rad kämpade hon hem segern: 6-3, 2-6, 7-5 mot Angelique Kerber.

Världssexan har börjat hitta formen igen och lyckades i sina bästa stunder flytta runt på Sjarapova, vilket hon gjorde med snävt vinklade slag och variation.

Sjarapovas defensiva brister märks så oerhört tydligt så fort hon backar tillbaka och inte spelar så aggressivt som hon så att säga ska eller bör göra. Det var just därför hon förlorade andra set, för att hon slappnade av och slutade kliva på. Bjöd helt enkelt in Kerber i matchen.

I tredje set visade hon prov på mental styrka när hon först vände 0-2-underläge och sedan tappade 5-3 till 5-5. Där hade nog många vikt ner sig, men Sjarapova höll huvudet kallt och vann matchens två sista game blankt.

44 oprovocerade misstag är kanske inte så smickrande för världstvåan, men så slog hon också 42 winners (att jämföra med Kerbers 23-25).

Segern var Sjarapovas 15:e raka på grus och 21:a på 22 matcher (hennes senaste förlust på underlaget kom mot Serena Williams i Madrid förra året). Finalen blir dessutom hennes 49:e på WTA-touren (28-20 i finalfacit).

I finalen möter hon världfemman Li Na, som körde över 104-rankade sensationen Bethanie Mattek-Sands (som under veckan besegrat världssjuan Sara Errani och 47-rankade Sabine Lisicki): 6-4, 6-3.

De båda toppseedade spelarna till final, alltså. Kan bli en riktigt intressant match. Sjarapova leder med 8-5 i inbördes möten (2-1 på grus), men i Australiska öppna blev det totalkross för kinesiskan: 6-2, 6-2.

Li Na har dessutom inte tappat set än, medan Sjarapova alltså pressats till avgörande set i alla sina tre matcher.

Mer om samtliga finaler i morgon!

  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB