Wimbledon, dag 5
avVädret fortsätter sätta sin prägel på årets tredje Grand Slam-turnering.
Precis som i går tvingades ett gäng matcher avbrytas – men en hel del även avslutas.
Jerzy Janowicz var överlägsen Nicolás Almagro. Det började visserligen inte så bra för polacken, som blev bruten i sitt allra första servegame – men därifrån ångade han på som en ostoppbar bulldozer genom resten av matchen.
Slog andraservar i 200 km/h, pressade Almagro flera meter bakom baslinjer med välriktade projektiler och lurade honom ner på nät med sina patenterat irrationella stoppbollar.
Att serva så hårt, precist och oförutsägbart som Janowicz gör är givetvis imponerande, men allra mest imponerande var hans sätt att dra nytta av Almagros begränsade rörlighet på underlaget med balanserad defensiv och skoningslös offensiv.
Så pass att tvivlen började ploppa upp som små svampar i huvudet på spanjoren. Det räckte med att han svajade i totalt tre servegame (ett per set) för att Janowicz skulle bärga den här tillställningen i raka set: 7-6(6), 6-3, 6-4. Dessutom efter att först ha vänt 1-4 i första set och sedan 3-5 i tiebreaket.
När 22-åringen servar så här extremt bra, som han gjorde i Paris Masters i höstas, är han livsfarlig på gräs, eftersom han dessutom rör sig väldigt fritt och smidigt på gräset. De där stoppbollarna är dessutom smärtsamt effektiva mot spelare som är betydligt mer obekväma på underlaget.
Almagro är dessutom inte den snabbaste på touren och har stora problem när han inte får tillräckligt med tid att förbereda sig.
Fortsätter Janowicz prestera på den här nivån kan han nå långt i den här turneringen.
Men Jürgen Melzer står i hans väg i åttondelsfinalen. På sätt och vis en svårare prövning än dagens mot Almagro. Spanjoren behövde han främst besegra på det mentala planet – det spelmässiga övertaget hade han redan.
Mot Melzer är oddsen något jämnare. Österrikaren är en grymt mycket bättre returnerare och är bra på att förstöra sin motståndares matchrytm.
Blev som väntat en förhållandevis enkel seger för honom mot Roger Federers baneman Sergej Stakhovskij. Blev lite förvånad över att Stakhovskij spelade så mycket serve & volley som han gjorde. Lika effektiv som den taktiken är mot svaga returtagare, lika ineffektiv är den mot skickliga returtagare som Melzer.
Han vann ändå ett set, Stakhovskij: 6-2, 2-6, 7-5, 6-3. Tycker att Melzer själv summerade matchen väldigt bra:
– Jag gick ut där och visade för honom att jag inte är Roger Federer, att jag kan returnera hans servar och tvinga honom att spela svåra volleyslag. Det var mitt mål. I seten jag vann utförde jag den bra; i setet jag förlorade returnerade jag fruktansvärt. Jag tänkte inte så mycket på vem han slog i förra rundan. Jag spelade mot honom och inte Roger.
Han fortsätter med att utmejsla strategin mot Janowicz, vilket även den bygger på returtagandet – försöka hitta ett mönster och få så många bollar som möjligt i spel.
– Vanligtvis har jag ingenting emot att spela mot servekanoner, säger han.
Kanske inte helt sant. Lyckades bara ta tre set mot Andy Roddick på tio matcher (10-0 i inbördes möten för Roddick, 23-3 i set). Har plusstatistik på till exempel Milos Raonic, Ivo Karlovic och John Isner, men inte förkrossande.
Janowicz kommer att bli en riktigt svår nöt för Melzer att knäcka, men det lär inte bli någon promenadseger för polacken.
* * *
Tommy Robredo kämpade på riktigt bra, det måste man ge honom. Inte förrän i matchens allra sista game, när Andy Murray servade för matchen, insåg spanjoren att loppet var kört.
Den där kämpasegern ska han ha all cred för, men jisses vad stabil Murray är nu. Robredo ska så klart inte utgöra något hot mot världstvåan på gräs, men ändå. Det är inte bara det rent spelmässiga som imponerar (han är helt sanslöst balanserad, perfekt avvägning mellan taktiskt minutiös percentage tennis och offensiv press) utan även hans fokus.
Tycker att han har haft grymt fokus under hela Wimbledon. Blev bara bruten en gång i kväll, och hade endast totalt tre breakbollar mot sig.
6-2, 6-4, 7-5 känns i underkant, men Robredo slet verkligen hund i tredje set. Blott fem poängs marginal i det setet: 32-27 till Murray.
Murray möter hur som helst Mikhail Juzjnyj eller Viktor Troicki i åttondelsfinalen. Troligen Juzjnyj. Har svårt att se Troicki rubba Juzjnyj på gräs. Ryssen svajade visserligen ordentligt mot Vasek Pospisil i andra omgången (låg under med 2-4 i femte set innan han vaknade till liv och körde över 103-rankade kanadensaren), men borde ha återhämtat sig efter den dippen.
Kan bli en riktigt intressant match – och Murrays första riktiga utmaning.
* * *
David Ferrers tredjerunda var inte helt smärtfri. Tappade andra set mot Roberto Bautista-Agut och pressades till tiebreak i tredje: 6-3, 3-6, 7-6(4), 7-5.
* * *
Fler toppseedade spelare faller som äpplen ur turneringsträdet. I dag var det världssjuan Angelique Kerbers tur att åka på en stjärnsmäll mot Kaia Kanepi: 3-6, 7-6(6), 6-3.
Kanepi är visserligen allsidig vad gäller underlag, men har hämmats oerhört av skador det senaste året. Tvingades stå över Wimbledon och US Open 2012 och årets Australiska öppna. I Franska öppna nådde hon andra omgången.
Lite överraskande, måste jag säga. Hade högre förväntningar på Kerber, men hon verkar inte riktigt kunna hitta tillbaka till storformen från förra säsongen.
Bara fyra av de topp 10-seedade spelarna på damsidan har tagit sig till tredje omgången. Det sämsta Grand Slam-resultatet för topp 10-spelare under hela Öppna eran.
* * *
Hemmahoppet Laura Robson fick som väntat inga större problem mot 117-rankade Mariana Duque-Marino efter sin skrällseger över Maria Kirilenko i första omgången: 6-4, 6-1.
* * *
Matchen mellan framtidslöftet Grigor Dimitrov och 55-rankade Grega Zemlja bröts i går, vid ställning 6-3, 6-7(4), 6-3, 4-6, 8-9.
Dimitrov höll sin serve med enorma bekymmer (låg först under med 0-30 och tvingades sedan rädda tre matchbollar) till 10-10. I nästa servegame lyckades dock Zemlja förvalta sin totalt sjätte matchboll.
Inte särskilt förvånande att Dimitrov var bäst både spelmässigt och poängmässigt (195-183 i poäng totalt, till exempel) men aldrig när det poängen hade som allra störst betydelse. Förvaltade bara två av 18 breakbollar (mot Zemljas 2-10). Oerhört svagt.
Precis som i Queen’s Club Championships för ett par veckor sedan tryckte han dessutom ofta till för hårt i sin forehand, särskilt i slutet av seten. Backhanden har blivit bättre på sistone men är fortfarande ganska opålitlig. Mycket han behöver jobba på: backhanden, kylan, vinnarinstinkten, men framför allt – det taktiska. Han är så ofattbart ensidig och lättläst i sitt taktiska spel. Måste åtgärdas.
Zemlja möter Juan Martín del Potro i tredje omgången. Argentinaren har sett stark ut hittills, så slovenen borde inte utgöra ett särskilt stort hot mot honom.
* * *
Alexandr Dolgopolov smyger fram under radarn. Nu är inte Santiago Giraldo särskilt skräckinjagande på gräs, men 6-4, 7-5, 6-3 är ett bra resultat för 24-åringen – som äntligen börjar hitta formen på gräs.
Har tveklöst skrällpotential mot David Ferrer i tredje omgången.
* * *
Tommy Haas är klar för tredjerundan efter två raka respass redan i första omgången i Wimbledon (2012 och 2011, stod över 2010 och gick till semifinal 2009). Slog 151-rankade Jimmy Wang i raka set: 6-3, 6-2, 7-5. Kan bli en riktigt intressant match mot Feliciano Lopez.
* * *