Då så, gott folk.

Vi är framme vid kvartsfinalerna även på herrsidan i årets Wimbledon.

Alltid lika vemodigt, eftersom det betyder att grässäsongen går mot sitt ofrånkomliga slut (Newport spelas visserligen på det gyllengröna underlaget men känns som smulor efter den stora gräslimpan).

Skrällarna har kommit och gått och nu är det alltså last eight standning.

Det är egentligen helt sanslöst att det blivit så här. Det som på förhand var den svagare halvan (övre) har nu blivit den klart starkaste. Inte så konstigt, med tanke på att Rafael Nadal blivit Lukasz Kubot, Roger Federer blivit Jerzy Janowicz och Jo-Wilfried Tsonga blivit Fernando Verdasco på den undre.

Endast Andy Murray av de kvartsfinalseedade spelarna överlevde första veckan. På övre halvan gör samtliga upp om semifinalplatserna.

Sanslöst, som sagt.

Hur som helst. Vi börjar med den starkare halvan:

* * *

√ NOVAK DJOKOVIC (1) – TOMÁS BERDYCH (6)

Ja, Berdych har besegrat Djokovic i Wimbledon tidigare. I raka set, dessutom.

Men det var tre år sedan. Mycket har hänt sedan dess (till exempel elva raka segrar för Novak, tills Berdych äntligen bröt förlustsviten på gruset i Rom i maj).

Att det ska hända igen… Nej, jag bedömer det som ytterst osannolikt. Djokovic har utvecklat sitt spel på gräs enormt de senaste åren och är dessutom i vansinnigt bra form. Överkörningen av Tommy Haas, en i grunden mycket skicklig grässpelare, i åttondelsfinalen är ett bra kvitto på det.

Han räds inte Berdychs kraftfulla tennis normalt – och definitivt inte när han är så här formtoppad.

Med den där kvartsfinalen för tre år sedan, och det faktum att även Berdych sett stark ut så här långt, i bakhuvudet ligger det så klart nära till hands att tro att han ska kunna störa världsettan. Precis som vi trodde om Haas, eftersom han har spelet i sig för att göra det. Särskilt på gräs.

Men nej, jag tycker att världssexan ska känna sig nöjd om han blir den första i årets Wimbledon att ta set mot Djokovic.

* * *

√ DAVID FERRER (4) – JUAN MARTÍN DEL POTRO (8)

Så var de här igen då. Möttes som bekant i åttondelsfinalen förra året. Den gången blev det busenkel seger för Ferrer i raka set.

Kan bli något liknande i år. Nu tror jag visserligen inte att del Potro bara vinner åtta game, men jag har svårt att se honom vinna den här matchen. Särskilt inte med tanke på skadekänningarna. Slog Andreas Seppi i raka set i åttondelen (6-4, 7-6, 6-3) men sade efter matchen att han fortfarande har ont i knäet.

Väldigt tufft att möta Ferrer med skadekänningar. Argentinaren tenderar dessutom att vika ner sig mentalt när han inte känner sig hundra fysiskt. Som att han liksom gör skadan värre än vad den egentligen är och därför inte presterar. Att han ligger under med 2-6 i inbördes möten, inte besegrat spanjoren sedan 2009 och har svaga 1-7 i set på deras tre senaste matcher gör inte direkt saken bättre.

Jag hoppas att del Potro är fysiskt fit och att han bjuder upp till ordentlig kamp. Jag hoppas faktiskt till och med att han vinner, för han förtjänar verkligen framgångar i de allra största turneringarna efter alla sina skadeproblem.

Men nej, på förhand känns det ändå som att Ferrer kommer vinna det här. Om inte annat så genom att nöta ner honom. Som han gjort med så många spelare så många gånger förr.

* * *

√ ANDY MURRAY (2) – FERNANDO VERDASCO (54)

8-1 i inbördes möten för Murray. Enda förlusten kom i Australiska öppna 2009, då spanjoren följde upp med att besegra Tsonga innan han föll mot landsmannen Nadal i semifinalen. Han hade en ordentlig formtopp den gången, kan man säga.

Som nu?

Ja, han är onekligen i ett ruggigt stim, Verdasco. Och när han spelar så här bra så kan han faktiskt utmana även de allra bästa.

Men Murray i Wimbledon 2013?

Nej, jag tror inte det.

Han kommer säkerligen att tro att han kan vinna, och det är alltid en av nycklarna till seger. Tror man inte själv att man har chansen att vinna så hittar man alltid sätt att förlora på.

Däremot är han troligen, precis som alla andra, smärtsamt medveten om att han också kan förlora – och förmodligen kommer göra just det.

Har väldigt svårt att se hur Verdasco ska komma åt Murray. Han har servat väldigt bra, hittar omöjliga vinklar och är oerhört säker i bollandet. Det räcker dock inte. Det måste till något extra för att slå Murray på gräs, och jag tycker mig inte ha sett det hos Verdasco.

Kanske sparar han på krutet. Gömmer trumfkortet i rockärmen. Det kan man hoppas, för det vore kul om han satte ordentlig press på världstvåan.

Som ändå kommer att vinna det här i slutet av dagen. Allt annat är en ordentlig skräll.

* * *

√ JERZY JANOWICZ (22) – LUKASZ KUBOT (130)

Jag är nog inte ensam om att ha lite svårt för att tagga inför den här matchen. Janowicz svåraste test kom i tredje omgången mot Nicolás Almagro. När han svepte förbi spanjoren i raka set gav det honom tillräckligt med självförtroende för att kunna ta sig till sin första Grand Slam-kvartsfinal i karriären trots en relativt svag insats mot Jürgen Melzer.

Att han då ska vika ner sig mot på papperet betydligt sämre landsmannen Kubot… Nej, jag har svårt att se det.

Missförstå mig rätt här. Kubot är ingen dålig spelare, sin låga rankning till trots. Ja, att han tagit sig så här långt beror uteslutande på lottningen och skrällarna i inledningen av turneringen (skulle ha mött Nadal i andra omgången) men han är en i grunden kompetent spelare, som dessutom kan spela grästennis.

Om Janowicz spelar som mot Almagro blir det överkörning och seger i raka set. Spelar han som mot Melzer blir det seger med 3-1. 22-åringen måste alltså göra en väldigt slät figur (samtidigt som Kubot spelar på sin absoluta topp) för att förlora det här.

Sådant där kan så klart bli en naggande flisa i huvudet. Känns ändå som att Janowicz har tillräckligt starkt psyke för att palla pressen av att vara klar favorit. Har som sagt väldigt svårt att se att han plötsligt ska vika ner sig nu när han tagit sig så långt.