Tanken var ju att åttondelsfinalen mellan Novak Djokovic och Tommy Haas skulle bli dagens drabbning.

Så kändes det i alla fall på förhand.

Men nej.

I stället blev det ytterligare en tung skräll som kom att sätta sin prägel på den här tävlingsdagen – och den innebär att Serena Williams har spelat klart i Wimbledon.

Serena Williams.

Utslagen.

I åttondelsfinal.

Efter en veckas spel har alltså båda regerande mästarna och totalt åtta kvartsfinalseedade spelare åkt ut med huvudena före (fem på damsidan, tre på herrsidan). WTA:s topptrio Williams-Victoria Azarenka–Maria Sjarapova har åkt ut i första, andra respektive fjärde omgången. Vem hade trott det inför turneringen?

All heder åt Sabine Lisicki, men det är inte utan att man undrar vad Williams sysslade med. Ett break upp i avgörande set, ledning 4-2. Fyra breakbollar vid 4-3. Förlust med 4-6. Setsiffrorna: 6-2, 1-6, 6-4.

– Det kändes som att jag var på väg att vinna. Då var jag bara fysiskt oförmögen att hålla min serve. Man måste vara redo och villig att hålla serve. Jag var inte villig eller förmögen, jag ville förmodligen inte ens hålla min serve i dag.

Så förklarar hon alltså det där tredje setet, när hon torskade fyra raka game och lät matchen rinna henne ur händerna.

Märkligt. Oerhört märkligt.

Det där blev också dagens enda skräll.

Övriga matcher på damsidan flöt på smärtfritt. Raka set för Petra Kvitová, Li Na, Kaia Kanepi, Marion Bartoli och Kirsten Flipkens. Lite förvånande att inte Roberta Vinci bjöd på mer motstånd. 6-2, 6-0 till Li Na där.

Sloane Stephens fick som väntat slita för segern, men är nu alltså klar för sin andra Grand Slam-kvartsfinal i karriären: 4-6, 7-5, 6-1 mot Monica Puig. För första gången på 101 år tog sig ingen amerikansk herrspelare ens till tredje omgången och på damsidan är alltså Stephens the last american standing.

Även världsfyran Agnieszka Radwanska behövde tre set på sig att kämpa ner Tsvetana Pironkova: 4-6, 6-3, 6-3. Kan bli en riktigt intressant kvartsfinal mellan henne och Li Na. Den på förhand mest intressanta, skulle jag vilja påstå.

* * *

Och herrarna då?

Om vi börjar med Novak Djokovic så kan vi konstatera att han är i omänskligt bra form. Han fullkomligt krossade Tommy Haas i första set. I andra set slog han, inte alls överraskande, av på takten och bjöd bort ett servegame. Vann setet ändå utan att överanstränga sig.

Haas vann bara 44 procent i sin förstaserve i första set – 17 procent i andraserve. Det är helt sinnessjukt svagt, men också ett kvitto på Djokovics snudd på perfekta returnerande. Tog Haas helt på sängen.

I tredje set servade Djokovic för matchen vid 5-3 men tappade. Hans enda riktigt dåliga insats i matchen (och en av Haas bästa). Tysken räddade totalt fyra matchbollar; en i egen serve vid 6-5 och tre i tiebreak – efter underläge 1-6. Starkt gjort. Går tack vare det ut med flaggan i topp, trots att han var så utspelad genom i stort sett hela matchen.

Djokovic vidare efter 6-1, 6-4, 7-6(4), alltså. Riktigt stark insats. Väldigt svårt att se vem som ska kunna stoppa honom.

Tomás Berdych?

Tja, han har ju gjort det förr i Wimbledon (kvartsfinalen 2010). Vilket han var snabb med att påpeka efter sin seger över Bernard Tomic: 7-6(4), 6-7(5), 6-4, 6-4.

Blev en mycket intressant match, det där. Betydligt högre underhållningsvärde än Djokovic-Haas. Tomic är verkligen en fantastiskt intelligent tennisspelare när allting klaffar. Förlitar sig på variation, placering och taktik framför ren kraft – men kan ta fram även de tunga slagen när det lämpar sig för situationen.

Ovanligt med så hög spelförståelse bland unga spelare. Han är inte långt efter en viss Andy Murray på det taktiska planet, sett till kapacitet och potential.

Problemet är att det kräver enorm fokus och är mentalt dränerande. Taktiskt störde han Berdych så mycket att han lyckades plocka ett set (var nära redan i första och höll jämna steg i tredje), men tjecken lät sig inte kuvas mentalt. Han bara fortsatte att dundra på från baslinjen, med sina blytunga servar och grundslag.

Ju längre matchen led, desto hårdare, djupare och mer precisa tycktes Berdychs missiler bli. Han har en förmåga att visa upp det tålamodet mot spelare som han själv tycker att han ska besegra. Mot de som i hans ögon är bättre eller jämbördiga tenderar han att krampa ihop totalt när hans matchrytm saboteras med taktiskt kunnande.

Den här gången orkade inte Tomic stå emot. Jag tycker att han vek ner sig i tredje set. Fick tidigt break emot sig men borde ha kunnat störa världssexan lite mer i hans serve.

Finns inte så mycket att säga om övriga matcher. Andy Murray, Juan Martín del Potro och Fernando Verdasco vann i raka set. David Ferrer tappade första set mot Ivan Dodig och pressades till tiebreak i andra, men säkrade kvartsfinalplatsen i fyra set. 130-rankade Lukasz Kubot vann en femsetare mot 111-rankade Adrian Mannarino. Hej och hå.

Jerzy Janowicz var inledningsvis riktigt risig mot Jürgen Melzer. Servade inte alls lika bra som mot Nicolás Almagro, satte typ ingen press alls på österrikaren i dennes serve och halkade omkring som en fyrfotad Disneyfigur på fruset underlag (förmodligen på grund av det torra gräset). Spelade upp sig i andra men behövde ändå tiebreak för att utjämna, efter att Melzer förhållandevis komfortabelt bärgat första set.

Kändes som att vändningen kom i början av andra set, när Janowicz räddade fyra breakbollar (från 0-40). Det satte liksom lite fart på maskineriet. Han kom visserligen sällan upp i samma nivå som mot Almagro, och Melzer spelade väldigt bra, men det är också just det som var imponerande.

Forne världsåttan är verkligen ingen dålig spelare. Att slå honom utan att göra en särskilt bra match, det är tecken på kapacitet. 3-6, 7-6(1), 6-4, 4-6, 6-4 blev matchsiffrorna till slut.

Har ju dessutom världens chans att nå semifinal nu. Möter Kubot i nästa omgång. Ingen direkt omöjlig uppgift.

* * *

ALLA DAGENS RESULTAT: