Joachim ”Pim-Pim” Johanssons fyrverkeri är över för den här gången, och krutet från hans (och Milos Raonics) muskedunder har knappt hunnit lägga sig förrän det är dags igen.

Det här är buffén som dukas upp i dag:

Dagens på papperet överlägset bästa match – och veckans hittills mest emotsedda, näst efter den mellan Pim-Pim och Raonic i går – spelas alltså redan klockan 12.00. Jerzy Janowicz mot Ernests Gulbis. Två av de stora favoriterna, vid sidan av storfavoriten Raonic.

Kvällen avslutas i stället med den fullständigt avslagna bataljen mellan Grigor Dimitrov och Kenny De Schepper. Bäst först, sämst sist. Oerhört märklig prioritering.

Faktum är att hela dagen kontinuerligt tappar i styrka. Efter Janowicz-Gulbis går Fernando Verdasco upp mot David Ferrer. Med tanke på hur (relativt) övertygande Verdasco presterat hittills och hur minst sagt svajig Ferrer var mot Jack Sock i går, så kan ju det bli ett riktigt intressant möte.

Raonic mot Benoit Paire känns inte jättehett. Paire har i nuläget inte den mentala kapaciteten (eller grundläggande inställningen) att orka hålla fokus uppe under en hela match mot Raonic, vilket krävs för att slå en servekanon av hans kaliber.

Och så Dimitrov-De Schepper alltså, som känns helt iskall.

Men vad tror vi om matcherna då?

Janowicz-Gulbis tokjämn enligt oddsen. Janowicz står i 1,90 och Gulbis i 1,80. Lite överraskande odds, kan tyckas. Janowicz fullkomligt mosade ju Guillermo Garcia-Lopez i sin öppningsmatch, men så har ju spanjoren inte heller kapaciteten att hota polacken på hardcourt inomhus (och hade skadekänningar).

Janowicz serve bra, men satt inte precis där den ska. Finns mer att hämta där, och det tror jag är direkt nödvändigt mot Gulbis. Han måste höja sig ett snäpp och dänga in fler förstaservar, Janowicz.

Gulbis å sin sida har verkligen imponerat i sina matcher mot Jeremy Chardy och Igor Sijsling. Framför allt spelglädjen och viljan att faktiskt jobba hårt för att vinna (vilket han främst visade mot Chardy) övertygar. Jag var ju inne på det inför turneringen, att bara det faktum att han valt att komma hit tyder på att han vill vinna hela kalaset. En motiverad Gulbis är alltid en farlig Gulbis.

Dessutom har han servat väldigt bra. Inte bara det att han smaskat in en del servar i uppåt 235 km/h, han är ganska överlägsen i sina servegame överlag (i alla fall när han får in förstaserve). Har hittills slagit in i snitt 66,5 procent förstaservar och vunnit 80 procent av poängen (88 av 110).

Kommer behöva serva minst lika bra, till och med lite bättre, mot Janowicz i dag.

Spelmässigt är det här på papperet en jämn matchup som kan avgöras med väldigt små marginaler. De har redan mötts två gånger och har 1-1 i inbördes statistik. Första mötet skedde redan 2010 (Davis Cup-match mellan Lettland och Polen på carpet) och är därför inte särskilt relevant.

Förra året möttes de i andrarundan i Wimbledon, med Janowicz som vinnare i fem set (2-6, 6-4, 3-6, 7-6, 9-7). Dock är ju gräs Gulbis tveklöst sämsta underlag.

Onödigt att påpeka hur viktig roll serven kommer spela i den här matchen. Gulbis måste också satsa på att jaga Janowicz i sidled. Polackens kontringsslag under press ute i hörnen är en av få uppenbara svagheter i hans spel.

Gulbis måste också spela aggressivt i sitt försvarsspel. Det funkar liksom inte att simma tre meter bakom baslinjen, för då utnyttjar Janowicz bara den öppna ytan med att lägga sin fruktade stoppbollar.

Janowicz å sin sida kan vara lite mer avvaktande i sitt försvarsspel och försöka stressa Gulbis till misstag med tät defensiv.

Min enda oro inför den här matchen är att den spelas så tidigt. Hur hanterar Gulbis det? Kommer han att vara helt vaken när han kliver ut på banan?

Är han det så förtjänar den här matchen epitetet toppmatch. Men är Gulbis minsta lilla okoncentrerad och trög i fotarbetet kan det bli kross – och därmed ett ovärdigt utfall av en på förhand så spännande matchup.

Vem som vinner till slut?

Jättesvårt att säga. Jag har på förhand tippat Gulbis i final och står fast vid det, men inte utan att tvivla. Känns som att det är svag fördel Janowicz inför den här matchen.

* * *

Ferrer mot Verdasco. 9-7 i inbördes möten. Fem raka segrar för Ferrer och har bara tappat ett set på de matcherna (i Rom i år).

Men det var ju när Ferrer var i bra form och Verdasco precis börjat hitta tillbaka till sig själv efter en djup svacka.

När Verdasco har engagerat sig till hundra procent i sina matcher har han varit överlägsen både Ivan Dodig och Jarkko Nieminen. Ferrer är visserligen en helt annan femma, men som världstrean såg ut mot Sock i går… Den enda han övertygade oss om i den matchen är att han inte tagit sig ur formsvackan än.

Ger därför Verdasco väldigt goda chanser att skrälla här. Det hela hänger egentligen på om han orkar gå hela vägen även om Ferrer börjar hitta säkerheten, som efter första set i går. Tålamod har ju aldrig varit Verdascos starka sida, men i och med Ferrers nämnda formsvacka kan det mycket väl räcka med att bara mata grundslag från baslinjen och spela med små marginaler.

* * *

Raonic-Paire känns som en ickematch. Paire har mest ägnat sig åt att spexa och vunnit sina matcher enkelt eftersom motståndet varit på alldeles för låg nivå (Santiago Giraldo i förstarundan och Pablo Carreno-Busta i andra).

Här bör det bli respass för Paire. Raonic var oerhört stabil mot Pim-Pim i går. Det ska således oerhört mycket till för att han ska låta det här rinna honom ur händerna.

* * *

Dimitrov-De Schepper. Nej, här har fyrverkerierna redan avverkats och kvar är några fuktiga kinapuffar.

De Schepper måste ha spelat sanslöst mycket bättre mot Kevin Anderson än mot Markus Eriksson i öppningsmatchen. Men räcker det för att slå Dimitov?

Nej, jag tror inte det. Dimitrov såg faktiskt riktigt bra ut mot Jan-Lennard Struff i går. Han kommer troligen inte att stressa De Schepper i sina returgame, inte så länge fransmannen servar så bra som vi vet att han kan göra, men i spelet är han fullständigt överlägsen.

Snacka om drömlottning för Dimitrov, förresten. Marius Copil-Struff-De Schepper är ju inte den tuffaste vägen mot en ATP-semifinal i år, om man säger så.

Gulbis-Verdasco och Raonic-Dimitrov i semifinalerna, alltså. Inte fy skam ändå.