Sista rycket
avPust. Stön. Stånk.
Ungefär i samma veva som David Ferrer daskade en forehand i nät på matchboll och därmed förlorade Stockholm Open-finalen mot 22-årige Grigor Dimitrov, så bröts också den fördämning som hållit min förkylning stången under hela turneringsveckan.
Förra veckan blev således ett världsmästerskap i feber, hosta, snörvel, snor och andra härligheter i och med att både sambon och barnet var sjuka före och samtidigt.
Inte helt återställd än, men i alla fall på banan.
Och vad har jag missat?
Well, en finalrepris mellan Roger Federer och Juan Martín del Potro, till exempel. Såg delar av matchen och tyckte att Federer stod upp riktigt bra, men kändes hela tiden som att del Potro skulle ro hem sin andra raka titel. Både inför och under matchen.
Väldigt viktigt för Federer att få ett gäng segrar i ryggen. Det såg lite svajigt ut inledningsvis men han börjar så sakteligen hitta tillbaka till en för honom godkänd nivå. Att han ska utmana de större spelarna under hösten känns i nuläget inte sannolikt, det krävs mycket mer än det han visade upp i Basel, men det går onekligen åt rätt håll.
Grym formtopp på del Potro, förresten. Han har ju faktiskt en riktigt god chans att gå om både Ferrer och Andy Murray på världsrankningen innan årets slut, vilket vore en helt makalös bedrift med tanke på hans svaga Grand Slam-facit i år (tredjerunda i Australiska öppna, stod över Franska öppna, semifinal i Wimbledon och andrarunda i US Open).
Han har liksom plockat 2,180 poäng i 500-turneringar (fyra titlar och en semifinalförlust), av totalt 5,365 poäng. Inte illa.
På säsongsrankningen har han bara 325 poäng upp till Ferrer och 915 till Murray. Helt överkomligt eftersom han är kvalificerad för World Tour Finals i november. Finns en del poäng att slåss om där.
Och apropå World Tour Finals så går ju slutspelsracet in i en avgörande fas den här veckan. Känns som att Milos Raonic kastade in handduken redan i förra veckan, då han valde att stå över Basel av personliga skäl. Har nästan 400 poäng upp till nian Richard Gasquet nu. Det ska till att Raonic går riktigt långt i Paris Masters för att han ska snuva fransosen på en plats, helt enkelt.
Jo-Wilfried Tsonga då? Han åkte ju ut ”redan” i semifinalen i Wien (som spelades samma vecka som Stockholm Open) medan Gasquet vann titeln i Moskva. Vilket ju innebär att det är fördel Gasquet där.
Ledningen är dock knapp – ynka 65 poäng – så han har absolut chansen att reparera skadan i Paris. Återkommer givetvis med en fullödig analys av lottningen i Paris Masters.
* * *
Bragd!
Ja, det måste man ju kalla Sveriges mirakulösa vändning mot Danmark i Davis Cup. Förbundskapten Fredrik ”Fidde” Rosengren hade alltså ratat Isak Arvidsson och i stället tagit ut 17-årige framtidshoppet Elias Ymer.
Ymer och Sverigeettan Markus Eriksson förlorade sina inledande matcher, men tack vare Robert Lindstedts och Johan Brunströms planenliga seger i dubbeln och Erikssons nagelbitare mot Frederik Nielsen i match fyra (slutade 6-3, 3-6, 6-7, 6-4, 9-7 till Eriksson) blev det en femte avgörande match.
Sveriges öde vilade alltså på Ymers axlar.
Han höll för trycket: 7-6(3), 7-6(8), 4-6, 7-5 innebär att Sverige klamrar sig kvar i Grupp I och således med nöd och näppe undslipper nedflyttning till Grupp II. En oerhört viktig seger.
Ändå svårt att låta bli att fundera på hur matchserien (och publiksnittet…) sett ut om Joachim ”Pim-Pim” Johansson ställt upp och blivit uttagen till laget. Nå, det får vi återkomma till vid tillfälle.
* * *
WTA Championships är redan till ända. Känns alltid lite konstigt att den spelas så här tidigt. Som att den nästan kommer mitt i säsongen.
Ganska svag upplaga av slutspelet i år, måste sägas. Victoria Azarenka gjorde en oerhört slät figur och kom sist i sin grupp med en seger (mot Sara Errani) och två förluster (Li Na, Jelena Jankovic). Li Na gick obesegrad genom gruppspelet och Jankovic tog sig vidare till semifinal tack vare fler vunna set (hade samma matchfacit som Azarenka och Errani, 1-2).
Serena Williams vann sin grupp överlägset, med Petra Kvitová som god tvåa. Agnieszka Radwanska vann inte ett enda set på tre matcher.
I semifinalerna pressades Williams till tre set av Jankovic, medan Li Na mer eller mindre körde över Kvitová. I finalen tog världsfemman första set enkelt med 6-2 men blev sedan krossad i de två nästkommande: 2-6, 6-3, 6-0 blev det till slut till Williams, som därmed vann sin andra raka och totalt fjärde WTA Championships-titel.