Jag har inte riktigt hunnit landa efter Australiska öppna än och måste erkänna att jag inte följde Davis Cup i helgen (men har noterat att Schweiz, lett av Schweizettan Stanislas Wawrinka och -tvåan Roger Federer, slog ut fjolårsfinalisten Serbien utan Novak Djokovic, att Tyskland körde över Spanien som saknade både Rafael Nadal och David Ferrer och att Japan mosade Kanada som fick klara sig utan sin fixstjärna Milos Raonic).

Det är väl kanske inte så konstigt att verkligheten efter Melbourne inte kommit ikapp riktigt än.

Resultatet av det som till slut skulle komma att bli en skrällarnas turnering har vi ju hittills bara fått se i teorin, när vi kastat ett öga eller två på världsrankningen:

Ja, ni ser ju. Wawrinka ny världstrea på herrsidan. Juan Martín del Potro världsfyra. Andy Murray sexa. Roger Federer åtta (och alltså inte ens bäst i Schweiz längre). Big Four fullkomligt massakrerat, två nya namn i toppkvartetten. Det hör ju inte direkt till vanligheterna.

På damsidan har Maria Sjarapova halkat ur topp 4 för första gången sedan 2011, om jag inte minns helt fel. Li Na både regerande mästare i Melbourne och ny världstrea, precis som sin kollega Wawrinka.

Än så länge är detta som sagt en teoretisk förändring, som inte gett några svallvågor i praktiken. Effekten får vi inte se förrän tidigast i slutet av februari, i Dubai, men troligen så sent som i början av mars, i Indian Wells Masters. För övrigt väldigt intressant att Andy Murray valt att spela på gruset i Acapulco i stället för Dubai, skrev jag först.

Men så blev jag upplyst om att turneringen bytt från grus till hardcourt, vilket lyckats undgå mig. Eller, har ett vagt minne om att jag läste nyheten för ganska länge sedan, men det hade uppenbarligen inte fastnat på näthinnan. Intressant, hur som helst. Det där får vi prata mer om vid tillfälle.

Nu ska vi ta en titt på vad veckan har att erbjuda i tennisväg:

* * *

ZAGREB

Veckans turneringar är generellt inte mycket att hänga i julgranen, om man ska vara krass, men PBZ Zagreb Indoors måste nog anses vara den mest intressanta. Vilket är lite ovanligt. Brukar inte vara så överdrivet spännande startfält här, men i år tycker jag att det överlag ser riktigt trevligt ut.

Världstolvan Tommy Haas toppseedad. 14-rankade och andraseedade Mikhail Juzjnyj gör sin sjätte start i turneringen (har lirat 2006, 2007, 2009, 2012, 2013). 27-rankade Philipp Kohlschreiber tredjeseedad, 34-rankade hemmahoppet Ivan Dodig fjärdeseedad.

Rätt fin topp det där ändå, och bra bredd med namn som titelförsvararen Marin Cilic, Igor Sijsling, Daniel Brands, pånyttfödde Ivo Karlovic och Lukas Rosol.

Ganska oklar status på både Haas och Kohlschreiber, vilket öppnar för exempelvis Davis Cup-hjälten Radek Stepanek (som inte varit i en ATP-singelsemi sedan Memphis 2012) eller möjligen Sijsling på den övre halvan. Kan nog hända en hel del där, även om Haas måste hållas som förhandsfavorit.

På den undre halvan borde rimligtvis Cilic och Juzjnyj göra upp om finalplatsen, men Cilic kan förstås få besvär både mot Dodig och Karlovic – eller Brands, för all del.

Skrällvarning? Ptja, det är ju någon av dessa redan nämnda. Spontant borde det bli en final mellan Haas och Cilic/Juzjnyj, och av de tre är väl Cilic den mest pålitlige. Han brukar prestera på hemmaplan och är trefaldig mästare (2009, 2010, 2013). Men som sagt: Dodig, Brands eller Karlovic har absolut kapacitet att ställa till det lite för Cilic.

* * *

MONTPELLIER

Regerande mästaren Richard Gasquet toppseedad, 20-rankade Gilles Simon andraseedad, Jerzy Janowicz tredjeseedad. Bra topp men lite sämre bredd i ett startfält där vi hittar namn som Gaël Monfils (har varit i tre finaler – 2005, 2010, 2012 – vann titeln 2010), Denis Istomin, Joao Sousa, Julien Benneteau och Dustin Brown.

Okej, turneringarna den här veckan är som sagt inte mycket att hänga i julgranen generellt, och årets Open Sud de France är väl på papperet ungefär lika tråkigt som i fjol. Eller ja, i fjol fanns ju Tomás Berdych initialt med i startfältet men tvingades dra sig ur på grund av handledsskada. I år är det strängt taget bara de tre toppseedade spelarna plus Monfils som är intressanta.

Status på Simon? Hade ju en hel del problem i Melbourne. Halvviktig turnering för honom.

Gasquet så klart stor förhandsfavorit, med all rätt. Om nu världsnian är helt återställd efter sina skadebekymmer i början av året så är det egentligen bara Janowicz som utgör ett stort hot inför finalen, där Monfils troligen väntar.

Ja, en final mellan Gasquet och Monfils känns trolig. Monfils har verkligen varit makalöst bra under säsongsinledningen, och når han upp i den nivån i Montpellier känns finalplatsen nästan självklar. Bara Gilles Simon som på papperet kan stå i vägen, och han har inte visat sig från sin bästa sida hittills.

Även Janowicz status är så klart oklar efter en hel del besvär de senaste månaderna. Vilket är riktigt synd. Enbart sett till lottning och spelstyrka borde det bli semifinaler mellan Gasquet-Janowicz och Monfils-Simon. Nu finns det frågetecken kring tre av dessa fyra. Stor risk för att det blir många halvmesyrer till matcher och på det hela taget en ganska avslagen tillställning, med andra ord.

* * *

VINA DEL MAR

Rafael Nadals comebackturnering förra året, efter sju månaders skadefrånvaro, som ni säkert minns. Nadal återvänder inte i år, men det gör däremot hans finalmotståndare och baneman Horacio Zeballos.

Som är oseedad. Det är ju nästan lite ironiskt – regerande mästare, som vann sin första (och enda) ATP-titel i karriären efter seger över Nadal, men oseedad i årets upplaga.

Hur som helst.

De tre toppseedade Fabio Fognini, Tommy Robredo och Nicolás Almagro är 15-, 16-, respektive 17-rankade. Fognini har en ganska trivsam lottning men kan få problem mot Jeremy Chardy redan i kvarten, eller Almagro i semin.

Robredo har en ännu trevligare lottning. Det egentligen enda hotet inför semifinal är Alex Dolgopolov, men Robredo har en förmåga att utmanövrera aggressiva bolltalanger av ”Dolgos” kaliber relativt enkelt. Sen då? Marcel Granollers eller Guillermo Garcia-Lopez i semifinal skrämmer ju inte direkt. Nej, det ska ganska mycket till för att inte Robredo ska ta sig till final. Det är on his racquet, helt enkelt.

Och detsamma skulle jag vilja säga om Almagro. Nu var 2013 ett tungt år för spanjoren, men formkurvan har redan börjat vända uppåt och sett till kapacitet tycker jag att han måste hållas som favorit på den övre halvan. Särskilt med tanke på att Fognini är ungefär lika pålitlig som Gríma Ormstunga och lika gärna kan förlora i raka set mot Aljaz Bedene (eller Stephane Robert) som gå till final efter semifinalseger över Almagro.

Tycker för övrigt att ni ska hålla koll på wild card-spelaren Christian Garin. 379-rankad 17-åring som gjort stora avtryck på juniortouren och redan nu har potential att slå sig in på ATP-touren. Möter Chardy i sin öppningsmatch. Kanske lite för mycket begärt att han ska gå därifrån som segrare, men bara han gör en bra match så räcker det att bygga vidare på under året.