För andra året i rad är Novak Djokovic den spelare på ATP-touren som har flest segrar på hardcourt med 35-4 i matchfacit efter årets sista Grand Slam-turnering US Open.

Förra året var han snudd på perfekt med 40-1 (97,5 procent). Trots att han, föga förvånande, inte kunnat upprepa sin magiska bedrift från 2011 har han vunnit nästan 90 procent av sina matcher på hardcourt (89,7).

Roger Federer har visserligen inte lika många segrar som världstvåan, men har högst vinstprocent. Schweizaren har 31-3 i matchfacit, vilket ger 91,1 procent.

Djokovic samlade ihop flest segrar under den nordamerikanska sommarsäsongen och vann således US Open Series med 15-2 i matchfacit (förlusterna kom mot Federer i Cincinnati och Andy Murray i US Open).

Världstvåan menar att han ”fokuserar på kvalitet framför kvantitet” vad gäller träning när det är dags för byte av underlag.

– Att vinna matcher kan ge nödvändigt självförtroende, så man känner att man är nöjd med sig själv både på och utanför banan. Sedan, när man samlar på sig erfarenhet, lär man sig att leva med pressen och hitta sätt att prestera på topp i de största turneringarna, säger han.

Nye världstrean Andy Murray hyllar sin finalmotståndare i US Open:

– Hardcourts är tveklöst det mest krävande underlaget. Novak har tagit spelet, särskilt på hardcourt, till en ny nivå, säger han.

Skotten har 21-2 i matchfacit sedan inledningen av Wimbledon (förlust mot Federer i finalen där, och förlust mot Jeremy Chardy i Cincinnati; lämnade walkover mot Milos Raonic i Toronto, vilket inte räknas som förlust i statistiken) och har 6-1 mot topp 10-motståndare under den perioden.

På hardcourt har Murray 26-5 (83,8 procent) i matchfacit hittills i år.

Skottens coach, åttafaldiga Grand Slam-vinnaren Ivan Lendl, har varit en starkt bidragande orsak till Murrays succésäsong.

– Jag tycker att jag har blivit bättre sedan jag började jobba med honom. Jag tycker jag att jag spelar bättre tennis och har bättre förståelse för hur jag ska spela de avgörande poängen i det viktigaste matcherna. Jag har också lärt mig hur jag ska bete mig utanför banan, hur jag ska hushålla med energin och gå in i matcherna med rätt mentala inställning och attityd, sa han under US Open.

Utanför topptrion är det faktiskt en framtida stjärna som toppar hardcourtsäsongen – 21-årige Milos Raonic. Kanadensaren har 24-6 (80 procent) i matchfacit på underlaget i år.

– Jag känner att jag har förmågan att vara farligare än de flesta spelare när jag har bra träff, speciellt i serven. Jag utvecklas hela tiden. Jag jobbar med mitt nätspel. Jag vet att om jag ska kunna klättra på rankningen och utvecklas som spelare, som tävlingsmänniska, så måste jag fortsätta förbättra den delen av spelet, säger Raonic som har vunnit 93 procent av sina servegame på hardcourt det här året.

US Open-kvartsfinalisterna Tomás Berdych, Juan Martín del Potro och Janko Tipsarevic samt världstian John Isner – som slåss om de sista platserna i World Tour Finals senare i år – har förbättrat sin statistik på hardcourt. Berdych och del Potro har 28-9 (75,6 procent) i matchfacit, Isner 25-9 (73,5) och Tipsarevic 22-9 (70,9).

Den gångna kvällen och natten bjöd inte på överdrivet heta matcher. Novak Djokovic gjorde slarvsylta av Julien Benneteau: 6-3, 6-2, 6-2.

Inte för att Benneteau är en speciellt fantastisk spelare, men han är knepig. Särskilt på snabba underlag, eftersom han har en bra serve och giftig volley.

Novak såg lika bekväm ut som vanligt och behövde inte direkt ta ut sig för att sätta stopp för Benneteaus framfart.

Vad beträffar matchtempo var det som två olika världar att zappa mellan Djokovic-Benneteau och David Ferrer–Lleyton Hewitt.

* * *

… och just den matchen hade faktiskt kunnat sluta illa för fjärdeseedade spanjoren. Hewitt var het och satte press på Ferrer, särskilt i egen serve. Hade dock inte orken att stå emot tillräckligt länge och föll slutligen i fyra set: 7-6(9), 4-6, 6-3, 6-0.

Egentligen inga skamliga siffror för Ferrer – Hewitt skakade som bekant Djokovic i London-OS i somras. Hade den här matchen varit en tresetare hade det kunnat sluta annorlunda. Blev pyspunka för forne världsettan efter tredje set.

* * *

Maria Sjarapova darrade mot Nadia Petrova, men grejade en kvartsfinalplats efter seger i tre set: 6-1, 4-6, 6-4. Petrova hade verkligen världstrean i brygga med ledning i tredje set, men Sjarapova kom tillbaka efter regnuppehållet pånyttfödd.

Styrkebesked inför kvarten? Kanske. Samtidigt kändes inte insatsen i åttondelen så stabil som vi velat.

* * *

18-åriga Laura Robsons sagolika äventyr i US Open är, tyvärr, över. Titelförsvararen Samantha Stosur visade sig vara ett omöjligt uppdrag: 6-4, 6-4 till världssjuan.

Stosur har sett riktigt stark ut hittills. Blir en riktigt intressant kvartsfinal mot Victoria Azarenka.

* * *

… som slog 73-rankade Anna Tatishvili enkelt: 6-2, 6-2.

* * *

Alexandr Dolgopolov hade inte mycket att säga till om i åttondelsfinalen mot Stanislas Wawrinka: 6-4, 6-4, 6-2. Lite synd. Gillar verkligen Dolgopolov, men Wawrinka var helt enkelt den bättre spelaren.

* * *

Marion Bartoli red på kvällens skräll. 1-6, 6-2, 6-0 mot Petra Kvitová var verkligen inte vad jag hade väntat mig. Visst, Bartoli är en väldigt avig spelare som har en förmåga att värdera situationen och anpassa sitt spel därefter.

Världselvan tog effektivt udden av Kvitovás ilskna offensiv. Blir spännande att se hur hon hanterar Sjarapova i kvartsfinalen.

* * *

Juan Martín del Potro imponerade inte direkt mot 63-rankade landsmannen Leonardo Mayer, men tog en hyfsat stabil pinne: 6-3, 7-5, 7-6(9). Måste dock höja sig om han ska kunna rubba Djokovic i kvartsfinalen.

För visst tar han väl Andy Roddick (som slog Fabio Fognini i fyra set: 7-5, 7-6(1), 4-6, 6-4? Jo, det borde han ju. Men kan likväl bli en intressant match.

* * *

John Isner har vi redan pratat om.

* * *

Alla gårdagens resultat:

David Ferrer ser ut att trivas på tennisbanan igen, efter formdippen i OS och Cincinnati.

Nu var ju visserligen Igor Sijsling riktigt usel i de första två seten. Uppträdde som en räddhågsen skolpojke med dåligt självförtroende och vått knallpulver i bössan.

Men det tog sig.

I tredje set fick han faktiskt ordentlig fart på bollen och lyckades sätta press på världsfemman, både i egen serve och i returnerandet. Hade faktiskt varit välförtjänt om han plockat det setet i tiebreak, men Ferrer var helt enkelt mer rutinerad och kyligare i de där viktiga lägena. 6-2, 6-3, 7-6(12) känns ändå som hyfsat snygga siffror för Sijsling, givet matchbilden i inledningen av matchen.

Ferrer möter veteranen Lleyton Hewitt, som knäckte Gilles Müller i en ganska avslagen femsetare (3-6, 7-6, 6-7, 7-5, 6-4), i tredje omgången. Överkomligt? Ja, det kan man lugnt säga.

* * *

Trots att Ferrer spelade bra mot Sijsling kändes det ändå som natt och dag att zappa över till Novak Djokovics match mot Rogerio Dutra Silva. Trots att ”Djoker” i ärlighetens namn inte såg jätteintresserad ut satt nästan varenda slag som ett smäck (ja, dem han inte skickade i nät eller över linjerna, alltså). Djupt, hårt, svårt. Precis som vi är vana att se honom.

Och trots att han som sagt inte såg ut att vara så speciellt exalterad över att spela tennis just denna dag, så avfärdade han 112-rankade 28-åringen superenkelt: 6-2, 6-1, 6-2 på drygt en och en halv timme.

Min enda farhåga är att den enkla lottningen kan ställa till det för honom lite längre fram, när han riskerar att stöta på lite ”riktigt” motstånd. Julien Benneteau eller kvalspelaren Dennis Novikov är inte precis skräckinjagande spelare att möta i en tredjerunda.

Hoppas därför att hans åttondelsmotståndare blir Alexandr Dolgopolov.

* * *

… som slog Marcos Baghdatis i fyra set: 6-4, 3-6, 6-0, 7-6(5).

Jag gillar verkligen Dolgopolov – och fullkomligt älskar att se honom spela tennis. Rent estetiskt är han en riktigt udda fågel med sin snabba serverörelse och svårlästa sving. Det ser nästan lite fel ut när han spelar. Så där fel så att det blir vackert.

Det känns till exempel ofta som att han kommer helt fel till bollen, får den alldeles för nära inpå kroppen, men lyckas ändå på något märkligt sätt få kraft i slaget och fart på bollen. Hans slice, både backhand och forehand, är riktigt giftig. Dessutom är han väldigt snabb och kan plocka fram de galnaste slagen i de konstigaste, mest omöjliga lägen.

Synd att han är så ojämn bara. Man får ofta hjärtsnörp när man tittar på honom. Lite som när Djokovic möter toppspelarna och hamnar i skitjobbiga lägen, bara för att just precis då plocka fram sin mest magiska tennis.

Dolgopolov skulle verkligen behöva Djokovis stabilitet, och om han bara hade den så skulle han vara en av de farligaste spelarna på touren. Så stor kapacitet har han. Hans bästa tennis är verkligen riktigt riktigt bra. Hans sämsta tennis dock, den är… ja, rätt usel, tyvärr.

I dag hade han dessutom lite flyt eftersom Baghdatis krampade på grund av dålig rygg i tredje set. Svårt att veta om det är på allvar med Baghdatis, eftersom det i princip alltid tycks vara någonting kroppsligt som stör honom (lite som med Andy Murray), men han såg faktiskt inte lika alert och rörlig ut som han brukar.

Hur som haver. Dolgopolov möter Stanislas Wawrinka, som slog Steve Darcis i en femsetare (6-7, 6-3, 4-6, 6-1, 7-5), i tredje omgången. De båda har bara mötts en gång, på gruset i Acapulco förra året, och då vann Dolgopolov i raka set: 6-4, 7-6(6).

* * *

Juan Martín del Potro ångar på i New York. Slog Ryan Harrison i fyra set: 6-2, 6-3, 2-6, 6-2.

Tycker dock att Harrison börjar komma i gång ordentligt nu. Har varit lite bergochdalbana över honom den här säsongen. 20-åringen har helt klart potential att gå långt, om han bara får fason på det där hetsiga humöret.

* * *

Samantha Stosur ser fortsatt riktigt stark ut. Hade visserligen problem mot Varvara Leptjenko men slog henne i raka set efter ett tufft tiebreak i första: 7-6(5), 6-2.

Kan hon höja sig ytterligare har världssjuan absolut chansen att ta sig till en ny final här i US Open.

* * *

Maria Sjarapova enkelt vidare efter att ha detroniserat 252-rankade Mallory Burdette: 6-1, 6-1. Inte mycket att orda om där.

* * *

Laura Robsons US Open-saga fortsätter. Satte som bekant punkt för Kim Clijsters karriär i andra omgången – och utmanövrerade världsåttan Li Na i kväll: 6-4, 6-7(5), 6-2. Möter Stosur i åttondelsfinalen.

* * *

Richard Gasquet fick en enkel resa till tredje omgången: 6-3, 6-3, 6-1 mot 489-rankade Bradley Klahn. Möter Steve Johnson, som slog ut Ernests Gulbis (6-7, 7-6, 6-3, 6-4). Borde rimligtvis bli ett möte mellan honom och Ferrer i åttondelsfinalen, alltså. Steve Johnson har ju förvisso sett bra ut, men om Gasquet kan hålla motivationen uppe så borde han bara vinna den matchen.

Den har kallats ”veckans hetaste match”. Inte så mycket för att folk förväntar sig en vidöppen nagelbitare, utan för att de båda kombattanterna är landsmän (argentinare) som inte har särskilt mycket till övers för varandra, om man säger så.

Men tyvärr, alla Juan Martín del Potro– och David Nalbandian-fans, det blir inget superhett möte mellan rivalerna. Veteranen Nalbandian tvingas dra sig ur på grund av en sträckning i bröstmuskeln.

– Jag är jätteledsen över att inte kunna delta i säsongens sista Grand Slam-turnering och jag hoppas vara tillbaka till Davis Cup-matchen mot Tjeckien i september, säger han i ett officiellt uttalande via US Tennis Association.

Nalbandian och del Potro skulle ha mötts i första omgången i dag. Världsåttan kommer i stället att få möta en ”lucky loser” (en spelare som förlorar i kvalomgången men får spela i huvudturneringen på grund av att någon drar sig ur på grund av skada eller sjukdom i sent skede). Vem det blir avgörs i dag.

Nalbandian har spelat i en Grand Slam-final,Wimbledon 2002, förlust mot Lleyton Hewitt, och minst en semifinal i övriga Grand Slam-turneringar.

Känns otroligt tomt att följa en lottning sedan och tippa en Grand Slam-turnering utan Rafael Nadal i startfältet. Och märkligt nog känns årets sista GS ännu mer förutsägbar med spanjoren frånvarande. I stället för Big Three plus Andy Murray blir det nu Big Two plus Andy Murray. I spåkulan gäller det därför snarare att få en glimt av vem som kniper den första semifinalplatsen än vem som vinner.

Säkra kan vi så klart inte vara på någonting, men känslan är helt enkelt att en drömfinal mellan världsettan och världstvåan – Roger Federer respektive Novak Djokovic – är mer given än någonsin.

Hur som helst. Låt oss titta närmare på lottningen sektion för sektion:

FÖRSTA SEKTIONEN

Roger Federer har tveklöst den enklaste öppningsmatchen av alla. Alltså av alla i hela turneringen. Donald Young bröt visserligen sin mardrömssvit i Winston-Salem, men att han slår Federer i US Open är lika troligt som att David Nalbandian vinner hela turneringen. Givet världsettans goda form och fantastiska sommarsäsong råder det ingen tvekan om att han tar sig vidare till semifinalen. Frågan är vem han måste slå i kvartsfinalen: Tomás Berdych? Nicolás Almagro? Florian Mayer? Berdych har inte varit att räkna med på ett halvår och riskerar att komma utsliten till US Open om han går långt i Winston-Salem, Almagro har aldrig tagit sig förbi tredje omgången och Mayer brukar inte ha vad som krävs i GS-sammanhang. Allt lutar dock mot att det blir Mardy Fish mot Federer i åttondelsfinalen, om han nu inte krampar totalt mot typ Nikolaj Davydenko eller Gilles Simon. Ynglingen David Goffin och Denis Istomin har skrällpotential, men Goffin har haft svårt att upprepa sin succé i Franska öppna och Istomin har hamnat i en formsvacka efter åttondelen i Wimbledon.
Han går vidare till semifinal: Roger Federer.
Skrällvarning: David Goffin, Denis Istomin.
Bubblare: Tomás Berdych, Nicolás Almagro.

ANDRA SEKTIONEN

Riktigt intressant sektion. Svårt att inte hålla Andy Murray som favorit att ta sig till semifinal, sin formdipp efter OS-guldet till trots. Tror världsfyran kommer gå in i turneringen med både stärkt självförtroende och maximalt fokus. Jo-Wilfried Tsonga är ett frågetecken, dels på grund av skadan han ådrog sig i Toronto men också det faktum att han spelar i Winston-Salem den här veckan. Hinner världssexan hitta formen till på måndag – och kommer han att vara fit för femsetare efter en tävlingsvecka så nära inpå? Kei Nishikori såg stark ut i Cincinnati, kan utmana om en kvartsfinalplats. Skrällvarning på Jeremy Chardy, som de senaste veckorna besegrat Murray, Tsonga, Andy Roddick och Denis Istomin i Masters-sammanhang. Givetvis skrällvarning på Milos Raonic även i denna GS-turnering. Tog sig till kvartsfinal i både Toronto och Cincinnati och har en riktigt bra säsong, som gett honom en 16-plats på rankningen, bakom sig. Blir dock svårt att slå Murray i en femsetare i åttondelen.
Han går vidare till semifinalen: Andy Murray.
Skrällvarning: Milos Raonic, Jeremy Chardy.
Bubblare: Jo-Wilfried Tsonga, David Ferrer.

TREDJE SEKTIONEN

Svårtippad sektion. David Ferrer verkar ha förlorat sitt momentum efter Wimbledon, John Isner är inte direkt känd för att spela sin bästa tennis i Grand Slams, Richard Gasquet är precis lika oberäknelig som alltid och Janko Tipsarevic har svajat fram och tillbaka hela säsongen. Ferrer kan dessutom få det svårt redan i första omgången, mot Kevin Anderson. Anderson har visserligen vacklat under våren och sommaren, men har de offensiva vapen som krävs för att spränga sig igenom Ferrers försvar – särskilt på hardcourt. Man gör även rätt i att hålla ett öga på veteranen Tommy Haas som gjort en otroligt stark säsong. Det var länge sedan han var att räkna med i en Grand Slam. Kanske dags för honom att kliva fram ordentligt igen? Kul också att se hur det går för Brian Baker i amerikanens första US Open sedan 2005.
Han går vidare till semifinal: Richard Gasquet.
Skrällvarning: Philipp Kohlschreiber, Tommy Haas.
Bubblare: John Isner, David Ferrer.

FJÄRDE SEKTIONEN

Turneringens mest lättippade sektion? Kanske. Om inte Juan Martín del Potro klappar ihop fullständigt borde han utan större svårigheter ta sig vidare till kvartsfinal i sin historiskt bästa Grand Slam. Känns också som att det ska otroligt mycket till för att inte Djokovic ska ta sig till semifinal. Ja, det skulle ju vara om han själv och/eller en inspirerad del Potro står i hans väg. I övrigt blir det intressant om Alexandr Dolgopolov eller kanske till och med Stanislas Wawrinka kan ställa till det för toppspelarna. del Potro mot Juan Monaco eller Bernard Tomic och Djokovic mot Dolgopolov eller Wawrinka i åttondelarna känns inte helt långsökt. Särskilt inte med tanke på att Andy Roddicks otroligt dåliga form inte bådar gott för amerikanen.
Han går vidare till semifinal: Novak Djokovic.
Skrällvarning: Alexandr Dolgopolov, Stanislas Wawrinka.
Bubblare: Juan Martín del Potro.

SEMIFINALERNA: Federer slår Murray, Djokovic slår Gasquet.
FINALEN: Djokovic slår Federer.

Ja, det var det hela. Tidsoptimisten i mig fick för sig att jag skulle hinna göra en likadan genomgång av damernas lottning. Det gick så klart åt fanders, men hoppas kunna göra en så fort som möjligt.

Semifinalen mellan Novak Djokovic och Juan Martín del Potro såg otroligt smaskig ut på papperet. Som bekant en repris på bronsmatchen i London-OS, som ju del Potro oväntat vann.

De eventuella frågetecken kring del Potros vänstra handled som uppstod i matchen mot Viktor Troicki rätades till synes ut i kvartsfinalen mot Jeremy Chardy.

Hämndlystnad, hardcourt, fin form – ja, riktigt fina ingredienser till en supermatch, helt enkelt.

Och semifinalen började lovande, om än lite försiktigt från del Potros sida. Bara några game in i första set började dock ”skadan” plötsligt göra sig påmind igen.

Antingen det, eller så hade del Potro bara ingen lust att vinna. Det är svårt att på annat sätt förklara hans loja attityd, feltajmade slicar och svaga backhandslag.

I andra set såg han lite mindre grinig ut (del Potro är ju inte direkt känd för sin sprudlande glädje på tennisbanan), var mer benägen att jaga boll och överlag lite mer resolut i sitt spel.

Det räckte dock inte och efter ett tidigt break kändes matchen redan avgjord, då Djokovic utan större problem redan avstyrt fyra breakbollar i första set (har nu räddat 34 av 35 breakbollar i Toronto och Cincinnati. Senaste spelaren att bryta hans serve var Tommy Haas i kvartsfinalen i Toronto. Makalöst.).

Kändes som att luften gick ur del Potro – igen – ju längre setet led, och när Djokovic sedan fixade ytterligare ett servegenombrott vid ställning 4-2 var det godnatt för argentinaren, som inte kom närmare än 40-40 i matchens sista game.

Riktigt tråkigt att den här semifinalen inte höll vad den lovade. Desto roligare att se att Djokovics fina form håller i sig. Såg oerhört bekväm ut, trots några mindre vältajmade slag (18 oprovocerade misstag, mot del Potros 27).

Spelar han så här i finalen har han goda chanser att vinna sin första Cincinnati Masters-titel – även om motståndaren råkar heta Roger Federer (för inte lär väl han under några som helst omständigheter förlora mot landsmannen Stanislas Wawrinka i kväll?). Den matchen kommer garanterat hålla vad den lovar.

Nej, det där var ju faktiskt inte alls kul, Milos Raonic.

Har ingenting emot Stanislas Wawrinka, men tycker att en semifinal mellan Raonic och Roger Federer (om han nu slår Mardy Fish) hade varit roligare att se än en mellan Stan och Fed.

Och det kändes som att den där semifinalplatsen helt och hållet låg i Raonics händer. Drömstarten, 6-2 i första set, berodde till lika stora delar på resolut spel från kanadensaren som på lågt självförtroende hos motståndaren. Wawrinka hittade inte alls matchrytmen inledningsvis, blev bruten tidigt och tappade sedan serven igen vid ställning 5-2. Han var märkbart frustrerad och tjafsade vid flera tillfällen med domaren över vissa domslut.

I andra set kalibrerade han allt som gått snett i första (vilket var mycket: serve, forehand, backhand…) och hittade plötsligt fotfästet trots att han fortsatt hade vissa problem i egen serve. Han avvärjde dock de små kriserna och höll sin serve.

I andra sets tiebreak hade Raonic slagläge vid ställning 4-2, men tappade sedan fem raka poäng. Lika märkligt att se 21-åringen rasa ihop som ett korthus var det att se Wawrinka gneta sig tillbaka in i matchen. Schweizaren är inte direkt känd för sitt starka psyke.

I tredje set var Raonic helt ur balans, och efter Wawrinkas tidiga break kändes resten av matchen som en transportsträcka till matchboll, trots att kanadensaren däremellan hade två breakbollar (som han brände).

Nej, det här var verkligen inte en av Raonics bästa matcher i karriären. Särskilt inte med tanke på att Wawrinka under stora delar av matchen inte var i närheten av samma nivå som mot David Ferrer och Kei Nishikori. Trist.

Kuriosa: Linjedomarna var osedvanligt opålitliga. Räknade till minst fem hyfsat grova tabbar. Solsting?

* * *

Handledsskadan som störde Juan Martín del Potro mot Viktor Troicki i åttondelsfinalen tycktes vara helt behandlad och rehabiliterad i dagens kvartsfinal mot Jeremy Chardy. Andy Murrays baneman hade absolut ingenting att säga till om, och världsnian sluggade sig enkelt vidare till semin: 6-1, 6-3.

Argentinaren pangade på i stort sett som vanligt med sin backhand och utmanövrerade Chardy med stabilt servande och stentunga grundslag.

Riktigt skönt att se. Hade varit oerhört tråkigt om skadan varit så allvarlig att den riskerade spoliera resten av säsongen för del Potro. Att han valde att genomföra matchen – och på det sätt han sedan gjorde det – är dock ett tecken på att handleden mår bra. Är övertygad om att han inte äventyrat US Open för en eventuell semifinalplats i en Master.

* * *

Novak Djokovic seglade enkelt förbi Marin Cilic: 6-3, 6-2. Blir således drömfinal på nedre halvan, Djokovic mot del Potro.

* * *

Venus Williams kämpade ner Samantha Stosur i tre set: 6-2, 6-7 (2), 6-4. Sämre gick det för lillasyster Serena.

Venus möter Agnieszka Radwanska eller Li Na (som slog Johanna Larsson: 6-2, 6-2) i semifinalen.

Så här säger toppspelarna om Rafael Nadals skada och beslut att dra sig ur årets upplaga av US Open, enligt Tennis.com:

Roger Federer: ”Det är ingen överraskning, jag skrev till honom och han berättade att det inte alls såg bra ut. Så jag visste, typ. Hade det på känn. Men det är så klart en besvikelsen för tennisen nu när det är offentliggjort, det råder ingen tvekan om det. Jag hade älskat att se honom spela. Tolv dagar för Open tänkte man att han skulle ha tid att fixa det som behöver fixas. Det är därför det är rätt så läskigt. Det pågår givetvis en debatt om huruvida han kommer tillbaka i år eller inte. Jag hoppas att han gör det. Jag hoppas att det här är ett väldigt smart beslut av honom. Men det är så klart ett hårt slag och besvikna nyheter för tennisvärlden.”

Novak Djokovic: ”Han är en fantastisk tävlingsmänniska och jag känner honom väldigt väl utanför banan. Jag är säker på att om han kunnat prestera i US Open så hade han kommit. Så jag önskar honom snabb rehabilitering. Faktum är att tennisen förlorar en del när Rafa inte är där och spelar, för han är en person som skrivit historia i den här sporten. Vi vet alla hur bra och populär han är.”

Andy Murray: ”Det är så klart riktigt synd. Jag tycker mycket bra om Rafa som vän. Jag är besviken för hans skull. Jag tror att tennis och även de stora turneringarna gynnas av att alla toppspelare spelar. Det är uppenbarligen tufft för honom, han har haft problem med knäna tidigare. Så jag hoppas att han kan vila, inte kommer tillbaka för snabbt och får dem fixade så att han kan komma tillbaka och spela sin bästa tennis.”

Juan Martín del Potro: ”Alla känner Rafa. Han är en stor fighter. Han är med oss igen väldigt, väldigt snart, och kan bli farlig för oss när han kommer tillbaka för han kommer vara mycket bättre än resten av oss. Han är fortfarande väldigt ung. Han har många utmaningar kvar, så han kommer att vara redo snart. Jag önskar honom allt gott för han är en trevlig kille.”

Roger Federer avstod som bekant från att spela i Toronto Masters, tappade sina 90 poäng från förra året och leder nu med blott 75 poäng över Novak Djokovic på rankningslistan.

Djokovic har dock en finalplats och 600 poäng från förra året att försvara (förlust mot Andy Murray).

Om Federer, som bara har 180 poäng att försvara efter kvartsfinalförlusten mot Tomás Berdych förra året, tar sig till final behåller han positionen som världsetta oavsett hur det går för Djokovic. Om han däremot missar finalen sätts han under press från världstvåan.

Om Djokovic tar sig till final medan Federer åker ur före kvartsfinalen blir serben ny världsetta. Om Federer däremot tar sig till kvart eller semi kan Djokovic fortfarande bli världsetta genom att vinna titeln.

Chansen är dock överhängande att de båda möts i finalen, vilket innebär fortsatt ledning för Federer. Schweizaren vann här så sent som 2010 efter finalseger över Mardy Fish och har goda chanser att återigen tangera Rafael Nadals Masters-rekord (21 titlar), medan Djokovic förlorat tre finaler (mot Andy Murray 2008 och 2011 och mot Roger Federer 2009).

Djokovic lär dock ha fått en välbehövlig självförtroendeboost efter Toronto Masters-segern. Turneringen var på grund av OS förvisso inte så het som den brukar vara, men det var likväl viktigt för Djokovic att återigen känna segerns sötma efter idel tunga förluster den senaste tiden (mot Nadal i Monte Carlo, Rom och Franska öppna, mot Federer i Wimbledon-semin och mot Andy Murray i OS-semin).

Blir väldigt intressant att se om Murray efter OS-triumfen har kraft kvar att försvara sin titel och om Juan Martín del Potros formtopp håller i sig (förlusten i Toronto räknas knappt, eftersom han var utpumpad efter OS).

Let the action begin!

Så där, nu när vad som tyvärr skulle komma att bli den minst glamourösa Masters-turneringen i år slutligen är överstökad kan vi så äntligen rikta allt fokus mot Cincinnati och säsongens sjunde 1000-turnering.

Centralt för den här turneringen är att världstvåan Novak Djokovic, stärkt av sin promenadseger i Toronto, flåsar världsettan Roger Federer i nacken. Federer måste nå final för att vara helt säker på att inte tvingas lämna ifrån sig tronen, Djokovic ska vinna alltihop för att återerövra den.

Tänker ägna det lite mer tid och eftertanke i ett separat inlägg, så kan vi i stället fokusera på lottningen:

• Roger Federer har, precis som i London-OS, fått något av en drömlottning. Möter Jarkko Nieminen eller Alex Bogomolov i sin första match. Piece of cake oavsett vem det blir. Sedan väntar Bernard Tomic (som slog Ryan Harrison i raka set) eller Brian Baker/Philipp Kohlschreiber i nästa omgång. Inte direkt skräckinjagande. Han riskerar inte tuffare motstånd förrän i kvartsfinalen, och då står förmodligen Juan Mónaco eller Mardy Fish på andra sidan nätet (eller någon helt ovidkommande skrällspelare). Lär bli en ganska behaglig resa till semifinalen för Federer, med andra ord.

• Novak Djokovic har fått en nästan lika enkel lottning. Egentligen bara Janko Tipsarevic som utgör ett potentiellt hot, om han ens tar sig till kvartsfinalen. I övrigt är det väldigt avslaget i turneringsträdets nedersta sektion. Kan avdankade Nikolay Davydenko, som en smula oväntat krossade Alexandra Dolgopolov i sin öppningsmatch (6-1, 6-1), sprattla till och bjuda upp till kamp? Tveksamt.

• Lite värre ser det ut för Andy Murray, som kan möta servespecialisten Sam Querrey redan i sin förra match. OS-guldmedaljörens knä är ett litet frågetecken, men personligen tror jag inte att det ska ställa till problem för världsfyran. Att han lämnade w/o i Toronto tror jag mer handlade om fysisk och mental utmattning än om att skadan var allvarlig. I kvartsfinalen kan Murray ställas mot Juan Martín del Potro. Kan bli den klart intressantaste av kvartarna, om det blir så. I den här sektionen trängs också mer eller mindre spännande spelare som Denis Istomin (trivs bra på de lite snabbare underlagen), Andy Roddick och Tommy Haas.

• Var förlusten mot Kei Nishikori i OS-åttondelen en tillfällig svacka för David Ferrer? Ska bli intressant att se hur han hanterar omställningen från gräs (temporärt tillbaka till grus i Båstad) till hardcourt. Kan Tomás Berdych äntligen slugga sig ur sin långvariga formdipp? Osäkert. Hans självförtroende har verkligen varit uselt de senaste månaderna. Har inte alls spelat med den naturliga pondus han brukar ha. Berdych är en spelare som förbryllar och kan därför inte ses som en favorit till någon av kvartsfinalplatserna. Däremot ska man hålla ögonen på Kei Nishikori och Milos Raonic. Lyckas kanadensaren bomba sig förbi Toronto-finalisten Richard Gasquet har han goda chanser att ta sig till en ny Masters-kvartsfinal.

Värt att notera i övrigt är att Donald Young i detta nu ser ut att gå mot sin 17:e raka förlust. Ligger i skrivande stund under med 2-4 i första set mot Jesse Levine i sin öppningsmatch.

Också värt att notera är att John Isner tvingats dra sig ur Cincinnati Masters på grund av ryggproblem och Jo-Wilfried Tsonga på grund av att han sytts flera stygn efter att ha gått in i en brandpost(?!).