Sofia Arvidsson fortsätter glänsa i holländska ’s-Hertogenbosch. I går följde hon upp skrällsegern över Jelena Jankovic med en övertygande insats mot Arantxa Rus: 6-4, 6-1. I kvartsfinalen möter hon världstrean Agnieszka Radwanskas lillasyster Ursula Radwanska.

Vamos Sofia!

* * *

Rafael Nadal får äran att bära spanska flaggan vid OS-invigningen i London i juli. Helt rätt val – och givetvis väldigt stort för världstvåan.

Vamos Rafa!

* * *

Andy Roddick tog sin andra seger på tre månader mot Jeremy Chardy, 6-2, 7-6(6) i Eastbourne – efter att ha bränt sju matchbollar.

Roddick spelade betydligt bättre än under sina senaste matcher sedan den där galna segern över Roger Federer i Miami Masters, men utan att egentligen övertyga. Chardy hade otroligt svårt att hitta matchrytmen i första set och fick inte ordning på sitt spel förrän i andra.

Då var det redan för sent, eftersom Roddick hittat tillbaka till gammal storform i egen serve (returnerandet är ju fortfarande en av ”A-Rods” stora brister).

Roddick, som kämpar för att hitta formen inför Wimbledon, möter italienaren Fabio Fognini (som slog Bernard Tomic: 4-6, 6-3, 7-5) i kvartsfinalen.

* * *

Sagan fortsätter.

USA:s ”comeback kid” Brian Baker gnuggade sig igenom kvalet och är nu klar för Grand Slam-turneringen, efter seger över Maxime Teixeira: 5-7, 6-2, 6-1, 6-2.

– Jag var lite seg inledningsvis men jag lyckades vända på det ganska snabbt. När jag väl fått mitt första servegenombrott flöt det bara på och jag lyckades bryta många av hans servar, säger han efter matchen.

Årets Wimbledon blir Bakers första i karriären.

Här är alla som kvalificerat sig till Wimbledon:

1. Jürgen Zopp
2. Adrián Menéndez
3. Guillaume Rufin
4. Michael Russell
5. Jesse Levine
6. Florent Serra
7. Ryan Sweeting
8. Dustin Brown
9. Simone Bolelli
10. Jimmy Wang
11. Brian Baker
12. Kenny de Schepper
13. Ruben Bemelmans
14. Iñigo Cervantes Huegun
15. Jerzy Janowicz
16. Andrey Kuznetsov

Totalt fyra amerikaner, alltså (Baker, Levine, Sweeting, Russell).

* * *

David Ferrer visar fortsatt god form efter succén i Franska öppna (semifinalförlust mot Rafael Nadal). Världssexan är klar för kvartsfinal i ‘s-Hertogenbosch efter en övertygande seger över 62-rankade Leonardo Mayer (6-3, 6-1).

Wimbledons ”head groundsman” Eddie Seaward, som sköter turneringens gräsbanor, hävdar att den bland många experter vedertagna uppfattningen att gräsunderlaget blivit mycket långsammare inte är något annat än en myt.

Vad som däremot har förändrats under de senaste tio åren är att bollen studsar högre – vilket har bidragit till att motverka mammutservarnas dominans på underlaget.

– Bollen studsar högre för att underlaget är hårdare. Det beror på den grästyp vi använder och för att vi preparerar banorna så. Vi ville ha hårdare underlag för att vi ville att banorna skulle vara i lika bra skick dag 13 som dag ett, och så har det också blivit, säger Seaward till The Tennis Space.

– När jag kom hit 1990 pratade alla om att serven var för dominant. Alla sa att grästennisen var slut eftersom allt handlade om en hård serve. Så vi frågade tränarna och spelarna vad de ville att vi skulle göra. ”Om ni kan sakta ner bollens hastighet med en tiondels sekund så skulle det hjälpa”, svarade de, fortsätter han.

Seaward All England Club, som arrangerar Wimbledon tillsammans med engelska tennisförbundet, har kontinuerlig kontakt med spelarna på touren – och enligt Seaward är spelarna nöjda med hur gräsunderlaget utvecklats.

– När en spelare avslutat en match, oavsett bana, så möts de av en ledamot i kommittén eller någon annan från klubben och får chansen att lämna ett officiellt klagomål angående banan. Vi har inte fått in ett enda klagomål på någon bana under de senaste åtta åren.

Listan över spelarna som seedats till Wimbledon har offentliggjorts. Inga konstigheter alls, eftersom Wimbledon använder sig av ett enkelt linjärt system som går efter aktuell ranking – med några små justeringar för att spegla spelarnas ”styrka på gräs” .

SINGEL HERRAR:

1. Novak DJOKOVIC (SRB) [1]
2. Rafael NADAL (ESP) [2]
3. Roger FEDERER (SUI) [3]
4. Andy MURRAY (GBR) [4]
5. Jo-Wilfried TSONGA (FRA) [5]
6. Tomas BERDYCH (CZE) [7]
7. David FERRER (ESP) [6]
8. Janko TIPSAREVIC (SRB) [8]
9. Juan Martin DEL POTRO (ARG) [9]
10. Mardy FISH (USA) [12]
11. John ISNER (USA) [10]
12. Nicolas ALMAGRO (ESP) [11]
13. Gilles SIMON (FRA) [13]
14. Feliciano LOPEZ (ESP) [17]
15. Juan MONACO (ARG) [14]
16. Marin CILIC (CRO) [18]
17. Fernando VERDASCO (ESP) [16]
18. Richard GASQUET (FRA) [19]
19. Kei NISHIKORI (JPN) [20]
20. Bernard TOMIC (AUS) [27]
21. Milos RAONIC (CAN) [22]
22. Alexandr DOLGOPOLOV (UKR) [21]
23. Andreas SEPPI (ITA) [26]
24. Marcel GRANOLLERS (ESP) [23]
25. Stanislas WAWRINKA (SUI) [24]
26. Mikhail YOUZHNY (RUS) [32]
27. Philipp KOHLSCHREIBER (GER) [29]
28. Radek STEPANEK (CZE) [25]
29. Julien BENNETEAU (FRA) [31]
30. Andy RODDICK (USA) [33]
31. Florian MAYER (GER) [34]
32. Kevin ANDERSON (RSA) [30]

SINGEL DAMER:

1. Maria SHARAPOVA (RUS) [1]
2. Victoria AZARENKA (BLR) [2]
3. Agnieszka RADWANSKA (POL) [3]
4. Petra KVITOVA (CZE) [4]
5. Samantha STOSUR (AUS) [5]
6. Serena WILLIAMS (USA) [6]
7. Caroline WOZNIACKI (DEN) [7]
8. Angelique KERBER (GER) [8]
9. Marion BARTOLI (FRA) [9]
10. Sara ERRANI (ITA) [10]
11. Na LI (CHN) [11]
12. Vera ZVONAREVA (RUS) [12]
13. Dominika CIBULKOVA (SVK) [13]
14. Ana IVANOVIC (SRB) [14]
15. Sabine LISICKI (GER) [15]
16. Flavia PENNETTA (ITA) [16]
17. Maria KIRILENKO (RUS) [17]
18. Jelena JANKOVIC (SRB) [18]
19. Lucie SAFAROVA (CZE) [19]
20. Nadia PETROVA (RUS) [20]
21. Roberta VINCI (ITA) [21]
22. Julia GOERGES (GER) [22]
23. Petra CETKOVSKA (CZE) [23]
24. Francesca SCHIAVONE (ITA) [24]
25. Jie ZHENG (CHN) [25]
26. Anabel MEDINA GARRIGUES (ESP) [26]
27. Daniela HANTUCHOVA (SVK) [27]
28. Christina MCHALE (USA) [28]
29. Monica NICULESCU (ROU) [29]
30. Shuai PENG (CHN) [30]
31. Anastasia PAVLYUCHENKOVA (RUS) [31]
32. Svetlana KUZNETSOVA (RUS) [32]

Nu 55-rankade Venus Williams, som spelade ÅTTA finaler mellan 2000 och 2009, är oseedad för första gången – på 15 år!

Även veteranen och fyrfaldiga Grand Slam-vinnaren (US Open 2005, 2009 och 2010, Australiska öppna 2011) Kim Clijsters (rankad 53) är oseedad – för första gången på 12 år.

Tråkigt nog tvingas akrobatiska 15-rankade fransmannen Gaël Monfils dra sig ur turneringen på grund av skada. Skadan stoppade även Monfils från spel i Franska öppna.

Wildcards offentliggjordes tidigare i veckan:

HERRAR:

1. Jamie Baker
2. David Goffin
3. Oliver Golding
4. Joshua Goodall
5. Tommy Haas
6. Lleyton Hewitt
7. James Ward
8. Grega Žemlja

DAMER:

1. Ashleigh Barty
2. Naomi Broady
3. Johanna Konta
4. Melanie Oudin
5. Virginie Razzano
6. Laura Robson
7. Yaroslava Shvedova

På herrsidan går hälften av fribiljetterna till brittiska spelare, alltså. Inte särskilt konstigt eftersom det är en engelsk turnering där blott en brittisk spelare seedats (Andy Murray).

Men att inte USA:s ”comeback-kid” Brian Baker fick ett av dessa wildcars är för mig helt obegripligt. Jag har absolut ingenting att invända mot att David Goffin, efter sin imponerande insats i Franska öppna och urstarka match mot Roger Federer där, får ett wildcard – men jag måste säga att det är en smula märkligt att han går före Baker i kön. Goffin var trots allt en ”lucky loser” i Franska öppna, medan Baker framgångsrikt stångade sig igenom kvalet i Nice (där det blev final) och sedan föll i fem set mot 13-rankade Gilles Simon i andra omgången på Roland Garros.

Och Grega Zemlja? 119-rankad 25-åring med det inte alltför imponerade säsongsresultatet 3-3. Ett felbeslut av rang att inte ge en fribiljett till Baker, helt enkelt.

Toppseedade Agnieszka Radwanska, Petra Kvitova och Caroline Wozniacki hade ingen lyckad dag på touren i går.

Radwanska föll mot 40-rankade Tsvetana Pironkova (6-2, 6-4), Kvitova mot 48-rankade Ekaterina Makarova (7-5, 6-4) och Wozniacki mot 30-rankade Christina McHale (6-1, 6-7, 6-4) redan i första omgången av Eastbourne Championships.

– Det är inte en bra förberedelse inför Wimbledon, men jag har några dagar på mig att göra mig redo. Jag måste jobba hårt på att förbättra mitt spel, säger Kvitova efter sin första match på gräs sedan triumfen i Wimbledon förra året.

Radwanska – som imponerat stort i år med titlar i Dubai, Miami och Bryssel – tror att den spektakulära säsongsinledningen kan vara en orsak till det tidiga respasset i hennes första grästurnering i år:

– Jag har spelat många matcher i år, och jag är lite trött. Jag gjorde självklart mitt bästa, men hon (Pironkova) spelar riktigt bra på gräs.

* * *

På herrsidan bärgade Andy Roddick sin första seger på tre månader. Landsmannen Sam Querrey låg under med 5-2 i första set när han tvingades bryta på grund av en ryggskada.

– De senaste dagarna har det gått väldigt bra på träningarna. Jag vet inte hur eller varför eller hur processen sett ut, men det har känts rätt bra, säger han efter den efterlängtade vinsten.

Sist Roddick lämnade en tennisbana i triumf var i Miami Masters i mars – mot rivalen Roger Federer.

Just nu, så här veckan efter Franska öppna och veckan före Wimbledon, finns det egentligen ingenting som talar för att det där frågetecknet i rubriken ändras till ett utropstecken efter den prestigefulla turneringen i vårt grannland England.

Men det kan som bekant snabbt ändras. För vad vet vi egentligen om toppspelarnas form inför Wimbledon? Inte tillräckligt mycket för att göra rättvisa analyser. Så, låt oss vänta en stund till med dem – och i stället titta lite närmare på förutsättningarna för att Rafael Nadal eller Roger Federer ska kunna peta Novak Djokovic från positionen som världsetta:

• Djokovic måste gå till final för att sitta helt säkert på sin tron. Når han semifinal hänger det på hur det går för Federer (som måste vinna hela turneringen för att peta Djokovic). Åker han ur redan i kvarten kan det bli lite svettigare. Om Federer och Nadal då skulle mötas i en hypotetisk final är han rökt.

• Federer måste vinna hela turneringen för att ha en chans att peta Djokovic. Om det är Djokovic han slår i finalen behåller dock serben platsen som världsetta. Om Djokovic däremot åkt ut i semifinalen eller tidigare är kungatronen återerövrad. Om Federer skulle förlora mot Nadal i finalen behålls topptrion intakt.

• Nadal måste inte bara vinna för att ta över tronen – han måste dessutom hoppas på att Djokovic ryker redan i kvartsfinalen.

Så här ser det ut i konkreta siffror:

Efter gårdagens rabalder kommer här sent omsider en liten reflektion över 87-rankade veteranen Tommy Haas skrällvinst över Roger Federer i Gerry Weber Open:

Haas, denne ständigt uträknade 34-åring med ett så skadedrabbat förflutet, har onekligen imponerat i tyska Halle. Han radade upp övertygande segrar och tappade faktiskt bara ett set (mot Tomás Berdych i kvartsfinalen) på vägen mot final.

Inför finalen var han givetvis helt uträknad, eftersom Roger Federer (som han hade nio raka förluster mot) stod på andra sidan nätet. Att påstå att Federer imponerat i Halle efter sin plattmatch i Franska öppna-semin mot Novak Djokovic givetvis att överdriva, men under turneringens gång såg han trygg ut och lät sig egentligen bara rubbas i en match – mot mammutservaren Milos Raonic (och även där såg han ut som sitt gamla kyliga jag).

I finalen var han dock osedvanligt visionslös – och efter att ha förlorat första set i tiebreak kändes det nästan som att han förlorade allt hopp. Som att han inte trodde att han skulle kunna vinna, precis som mot Djokovic i ovan nämnda semifinal på Roland Garros.

Att Haas – hur imponerande han än varit under turneringen – slog Federer i två raka set (7-6, 6-4), efter okarakteristiska missar och felslag, förbryllar. Likaså Federers uttalande efter matchen:

– Jag är glad för hans skull… glad för att han lyckats kämpa sig igenom så många skador och fortfarande tror på sig själv, fortfarande vill resa, fortfarande vill offra sitt familjeliv.

Återigen det här med familjen, alltså. Visserligen säger han det om en annan spelare den här gången, men ändå. Det är förbryllande. Och oroväckande. Det är verkligen inte likt ”Fed” att vika ner sig i så viktiga matcher som dessa båda ändå får anses vara (en final är ju viktig oavsett status på turneringen). Är det så att Federer börjar ge upp hoppet om att återta tronen? Eller läser jag in alldeles för mycket i denna enskilda match?

Jag vet inte. Men jag har en olustig känsla inför Wimbledon. För vad händer om Federer gör en ny plattmatch där – kanske redan tidigt i turneringen?

Time will tell.

Efter utbrottet i finalen av Queen’s Club Championships i går förlorar David Nalbandian, helt enligt ATP:s regler, alla de rankingpoäng han tjänat ihop under turneringen – och står kvar på 1 015 poäng på dagens rankinglista.

Utöver det kan 39-rankade argentinaren tvingas böta upp till 10 000 dollar (drygt 75 000 kronor) efter incidenten som slutade med att en linjedomare fördes till sjukhus.

Och apropå mitt ”krav” på livstids avstängning i går: jag förstår att ni inte höll med mig och har med lite perspektiv på det hela insett att jag tog till alldeles för starka ord för att få fram min poäng – att den här typen av våld, medvetet eller inte, är oacceptabelt (tycker dessutom att Nalbandian rimligtvis borde vara medveten om vad han gör och vad konsekvenserna av det kan bli).

Jag förstår dock inte riktigt varför ni läsare blir så fruktansvärt förbannade över detta. Jag gav aldrig uttryck för en ”objektiv” åsikt. Klart att jag kunde ha valt mina ord med betydligt bättre omsorg, men är jag den första (eller sista) att hamna fel i tonträffen? Nej, jag tror inte det.

Tyck gärna att jag är dum i huvudet, det hör bloggandet till att stundtals få hätsk kritik – men ni behöver inte spy ut ert hat över mig och hela Aftonbladet baserat på ett enda inlägg, där jag dessutom efter era arga kommentarer valt att backa.

Så, kan vi vända blad och gå vidare nu?

http://www.aftonbladet.se/webbtv/sport/article14993680.ab

Att i frustration över en förlorad duell eller tappat game slå sönder en och annan racket eller kasta en boll upp mot läktaren går väl an. Det hör sporten till.

Men att gå till våldsam attack mot en domare i vad som måste beskrivas som århundradets hjärnsläpp, det är så långt bortom rimlighetens alla gränser att det inte borde kunna hända.

Ändå satt vi där framför tv-apparaterna med hakorna nere vid knäna och tvingades uppleva något av det mest bisarra som någonsin utspelat sig på en tennisbana.

Vad som på förhand varit en ganska avslagen final i en galen upplaga av Queen’s Club Championships, där samtliga toppseedade spelare fått tidiga respass, blev en förvånansvärt intensiv tillställning då veteranen David Nalbandian plockat första set mot 23-årige Marin Cilic i ett övertygande tiebreak – innan han fick sitt historiska psykbryt.

Han såg att linjedomaren satt vid den reklamskylt som han valde att måtta sin spark. En omedveten attack, resultatet av ett genuint misstag? Knappast. En dement höna med gråstarr hade räknat ut att sannolikheten för att nämnda domare skulle kunna skadas var oroväckande hög.

Den argentinske veteranens ursäkt är skrattretande:

– Jag erkänner att jag gjorde ett misstag, men alla gör misstag och jag känner att det inte borde behöva sluta så här.

Skandal är bara förnamnet.

Huvuddomaren gjorde givetvis helt rätt i att avbryta finalen, diskvalificera Nalbandian och utropa Cilic till vinnare.

Men det borde inte stanna där. Nalbandian bör stängas av – minst ett år. Om inte annat så för att statuera exempel. Att med fysiskt våld attackera en domare är helt oacceptabelt och hör inte hemma på en tennisbana. Att det sedan råkar vara en reklamskylt som är det faktiska målet hör inte hit – det borde ha varit uppenbart att tilltaget kunde skada personen som satt vid den.

Bara att gå fram mot en domare och måtta en spark, vilket Nalbandian faktiskt gör, är helt oacceptabelt och borde resultera i ett hårt straff.

Fotnot: Jag skrev tidigare i inlägget att jag tycker att Nalbandian borde bli avstängd på livstid. Det är en åsikt jag i mångt och mycket kan försvara eftersom jag fördömer alla former av våld inom sport (tycker exempelvis inte att slagsmål med kastade handskar borde tillåtas i ishockey, för er som undrar), men med lite distans till händelsen inser jag att det var överdrivet att ta till så starka ord. När jag såg det hela utspela sig framför mina ögon upplevde jag det som oerhört otäckt och som en idiotisk handling bortom rimlighetens alla gränser. Därav mina hårda hård. Objektivt insåg jag redan då att det givetvis aldrig kommer bli tal om en så lång avstängning – det var en helt och hållet subjektiv känsla och åsikt som jag gav uttryck för när jag såg incidenten. Våld hör inte hemma på en tennisbana, och jag tycker att Nalbandian borde ha kunnat förutspå och förstå konsekvenserna av sitt handlande. Tråkigt nog upplevde ni läsare inlägget som något annat än det jag försökte förmedla och väljer härmed att backa från mitt tidigare uttalande.

Gammal är äldst. I alla fall i tyska Halle, där snart 31-årige Roger Federer möter 87-rankade 34-åringen Tommy Haas (som av många kallas ”en av de bästa spelarna som aldrig vunnit Grand Slam) i finalen av Gerry Weber Open.

Detta efter att de seedade spelarna undanröjts tidigt (toppseedade Rafael Nadal, tredjeseedade Tomás Berdych och femteseedade Milos Raonic i kvartsfinal, fjärdeseedade Alexandr Dolgopolov i andra omgången).

Finalen blir Federers totalt sjunde i turneringen (segrar 2003-2006 och 2008, förlust mot Lleyton Hewitt 2010). Haas har nått final en gång tidigare, 2009, och den gången slog han dåvarande världstrean Novak Djokovic (6-3, 6-7, 6-1).

Federer tog sig till final efter semifinalseger över Mikhail Youzhny (6-1, 6-4), Haas slog titelförsvararen Philipp Kohlschreiber (7-6, 7-5).

Inte den hetaste finalen i år, milt uttryckt, men ska bli intressant att se vad Tommy Haas har att sätta emot gräsmästaren Federer.

* * *

Även i London är gammal till viss del äldst. Federers gamla rival David Nalbandian möter 23-årige Marin Cilic efter att samtliga toppseedade spelare en efter en fallit som käglor.

39-rankade, tioseedade Nalbandian besegrade Grigor Dimitrov i semin (6-4, 6-4), medan 25-rankade, sjätteseedade Cilic slog 2010 års vinnare Sam Querrey (6-3, 3-6, 6-3).

Det började väldigt bra. Slutade desto sämre.

Efter en övertygande 6-1-seger i första set föll 89-rankade Johanna Larsson som ett korthus mot 95-rankade Mandy Minella i kvartsfinalen i WTA International-turneringen i österrikiska Bad Gastein.

Setsiffrorna blev 1-6, 6-2, 6-2 till Minella.