Finns det någon downside med att träna och äta bra? Japp, en!

Efter att verkligen kickat igång mig själv med träning, yoga och riktigt sund mat sedan i Januari så är jag- som väntat- mycket piggare. Jag har en ny energi som känns fantastisk, och jag vet att mycket har att göra emd mina grönsaksjuicer jag petar i mig två till tre gånger om dagen.

Jag märker en sådan skillnad.

Men ett tillfälle då min underbara energi gör sig tillkänna och inte på något sätt är lika härlig är på nätterna när lill-prinsen har vaknat, och jag har stoppat om honom igen. Han somnar gott om, men jag… Jag får ligga och blinka i mörkret i ibland upp till två timmar. Är så pigg, känner mig så lätt. Till skillnad från perioder då jag inte varit lika…hälsosam så att säga, då kan jag somna om på ett kick.

Ja, där är den, det sunda livets baksida! Att vilja hoppa upp och springa runt Djurgården på nätterna 🙂

Happy SUN-day!! Njut medans njutas kan. Upplev den lilla sol som lyser över vårt land idag!

Plötsligt händer det

Försöker att ha det här i åtanke när jag vill skjuta på saker och ting. Funkar faktiskt!

Kom på en till sak vad gäller mitt tidigare inlägg om matlagning och ”ladies-pepp” (detta verkar vara någon slags kvinnosaks-vecka för mig?). Där pratade jag om att vi lagar mer och mer halvfabrikat (inget jag är emot) eftersom kvinnor numera jobbar och middagarna inte serveras på samma sätt som förr. Kom på, efter snack om detta igår med vänner, att ännu en orsak till snabba måltider är att kvinnor i arbetslivet ofta behöver jobba dubbelt så hårt för att nå samma status/positioner/mål som män, och därför inte orkar prestera på topp vad det gäller middagar också. Visst är betydelsen av vällagad mat stor, men låt oss också förstå varför vi ofta tar till halvfabrikat, istället för att få dåligt samvete över det. Jag tror inte att vi är så lata, jag tror vi gör så gott vi kan!

Och när jag ändå är inne på temat så blev jag glad när jag i morse kom över denna recension av Woody Allens film ”Förälskad i Rom”… Jag har aldrig gillat Woody, och känt mig all alone i det, speciellt i arty-farty kretsar. Han hyllas ständigt, men här jag har hittat en själsfrände!

Äntligen någon som tycker som jag!

Dagens vackra: Hösten

Dagens svett: Bikrampasset

Så här svettigt kan det bli...

Dagens känsla: Ballonghuvud

Frisk är jag äntligen, men efter bihåleinflammationen känns det fortfarande som om någon har blåst upp en ballong i mitt huvud. 

                                 Vi är så starka

Så sant, så sant.

Jag har haft företag länge, och har gått och går på många startaeget kurser, seminarier och möten. För ett tag sedan var jag på ett möte som handlade om att starta upp, och killen som höll i mötet upplyste oss om att det på tisdagar fanns en speciell kurs som stöttade kvinnor som var i faggorna att starta ett företag, eller som hade en idé de ville förverkliga.

En tjej räckte upp handen och var klart irriterad över att hon som kvinna ansågs behöva extra stöd för att starta företag, som om vi vore dummare än männen? ”Ursäkta mig, men varför finns det en sådan stödgrupp för kvinnor…? Har vi inte kommit längre?” frågade hon både kaxigt och irriterat. Jag förstod henne på ett sätt, men visste sanningen.

Kursledaren svarade glatt att ”Nej vi har inte kommit så långt än! Vi har kommit längre, men inte ända fram. Det visar sig varje år att kvinnor har många idéer, men de stannar vid skrivbordet. Statistiken visar sanningen, ni kan- men ni gör det inte! Därför finns det extra stöd för er!”

Klart slut- man kan tycka vad man vill, men man kan inte bråka med siffror. Vi startar inte lika mycket företag som män helt enkelt. Vi vågar inte alltid hela vägen fram. Självförtroendet tryter?

Vi är så jäkla starka och sega. Men inser det inte alltid!

Så jag vill kicka igång måndagen med lite kvinnor-är-starka-inspiration. Vi kvinnor är så starka, men inte alltid så självsäkra. Ta tag i din idé idag och gör nåt av den.

                      Några söndagstankar…

Tog bilen till yogan. Det skulle jag inte ha gjort eftersom jag inte hittade någon parkering utan fick åka hem i stället… Sist jag tog bilen dit var ett år sedan eftersom jag vet att man aldrig hittar en plats. Sedan dess har jag vägrat, men tanken på att inte behöva gå hem i kylan var för lockande att jag sket i det jag egentligen visste.

Och så gör man ju med mycket, eller hur? Man gör saker man vet inte är bra, men gör dem ändå för den möjliga utgången är så lockande!

När jag snurrade runt i bilen fick jag fick i stället chansen att lyssna till Pratkanalen där Marcus Birro var gäst hos Aschberg. De pratade om religion i skolan osv, att prästen numera på skolavslutningar inte får säga ”Gud välsigne dig”, eftersom det anses vara att pracka på barn religion. Och Marcus sa något tänkvärt: ”Våra barn är 10 klick bort från våldsporr, våldsspel, porr, filmade misshandlingar och annat hemskt… men vi går i taket och inför nya lagar om en liten välsignelse”. Enligt Marcus helt obegripligt och jag kan bara hålla med. Bisarrt.

 Är det så farligt?

Fylking upplyste oss om att vi i genomsnitt är 5 kg fetare idag än för tjugo år sedan, och att en godiskväll tar en timme att jobba ihop. Tänkvärt. Fast i och för sig, det finns ju en massa skit som tar en timme att jobba ihop, och ska man börja mäta allt sånt så börjar man ju automatiskt att göra vissa människor bättre än andra. Vems skit är värd mest, liksom.

Och så det sista- att vi i dagens samhälle prioriterar bort att laga riktig mat, och hellre tar den lätta vägen ut med halvfabrikat och snabbmat. Eftersom vi jobbar mer än förr, och var finns tiden? Men här känner jag…nja. Tror inte problemet ligger i att ”vi” jobbar mer, utan att kvinnor jobbar, punkt. Maten serveras inte längre så samma sätt som förr av kvinnor som varit hemma hela dagen och planerat och handlat. Utan kvinnor jobbar också, varför man måste dela på ansvaret.

Ingen yoga i kväll för mig alltså. Men det är helt ok. Eftersom det i morgon är MÅNDAG och chans att BÖRJA PÅ NYTT!

Ha ha,

hej.

                     Vatten på min köttkvarn

Fick den här bilden skickad till mig igår, och jag tycker den är helt klockren. Så sant!

Samma fråga kan man ju ställa om sin kropp. Vad väljer man att stoppa i kroppen; död "ångest" (syftar här på djurets känslor innan slakt), eller rena färska grönsaker, frukt och spannmål...?

Som tidigare sagt, jag är inte helt vego än (men äter inte kött eller bär päls) men sådana här tankeställare inspirerar mig verkligen. Och jag vet att det är svårt att vara vego fullt ut med tanke på att det finns animaliska produkter i så mycket. Men man kan ju bidra med något!

Om man som jag inte är rädd för fruktsocker, så kan jag rekommendera att pressa kärnfria vindruvor och dricka. Så otroligt gott! Och fullt av ”antisar”.

Hade tema Antioxidant igår. Och där passar ju ett glas rött in, eller hur? Fullt av antioxidanter det med.

Toppade med färska granatäppelkärnor.

                                           Får jag var frisk nu?

/The Antioxidant-tant

                         Söndag= födelsedag

          Ah.. de där härliga påsarna från NK. Små men naggande goda.

Det är den där speciella dagen då man både njuter och tänker på var man är i livet, vad man vill göra, vad man har gjort- men framförallt vilka man älskar. På min födelsedag får jag automatiskt en längtan efter mina vänner och min familj. Man vill ha dem man älskar runt omkring sig. 

Igår var det även fullmåne. Jag kan inte säga att jag tror blint på astrologi och sånt där, men jag gillar mystiken runt det hela, och älskar att läsa om det. Vet inte vad det var för speciellt med månen igår, men de av mina vänner på fejjan som är lite mer spirituellt lagda hade postat en hel del om kvällens måne. Jag gick in och läste lite, och blev uppmanad att stanna upp och reflektera över mina relationer samt att jämföra var jag hade kommit i livet sedan mars 2012. Bra födelsedagstankar!

Något som jag är väldigt nöjd över i mitt liv är att jag alltid har gjort exakt det jag har velat. Och alltid försökt. Naturligtvis innebär det också en hel del kamper och snårighet, och ibland önskar man att man bara tog det lätta valet och förenklade livet lite. Hoppade på det enkla tåget. Men när man tvingas till reflektion så kan jag inte annat än dra en lättnadens suck över att jag alltid följer mitt hjärta. Och en av de sakerna jag uppskattar mest med min kille är att han alltid stöttar till tusen procent.

                            Fullmånen lyste upp Stockholmsnatten

Så tack min älskade D. För att du alltid finns där. Och för att du alltid försöker att förstå mig. Inte alltid helt lätt har jag förstått! Hi hi.

Något som är viktigt att tänka på när man är fast och besluten att köra ”sitt race”, är att fortfarande vara innkännande och inte köra över någon annan. Här vet jag att jag har fallerat ett antal gånger då jag med skygglappar vid ögonen har kört på som en bulldozer för att få min vilja igenom. Man kan fortfarande få igenom sitt mission, men samtidigt vara respektfull mot de som finns omkring en. Jag försöker hela tiden ha det i åtanke, men misslyckas så klart ibland. Vill bli bättre på den biten. Det är kul att bli en vinnare i livets gejm, men ännu roligare att dra med sig fler vinnare på vägen!

                Dröm stort och försök att plocka med fler på vägen!

                             Godmorgon!

Kan detta vara något? Själv blev jag på mycket gott humör när jag möttes av denna i morse på min fejja.

Igår ville min kille pigga upp mig med en film, då jag tycker så synd om mig själv eftersom jag fortfarande inte är frisk, snyft. (Ok, någon som har något mirakeltips ang. en förkylning som aldrig släpper? Inte penicillin eller så men något annat dunder-dunder?) Det gick bra till en början då jag skrattade så jag grät av den här synen:

Min kompis som jobbar med många internationella kunder berättade för mig för ett tag sedan hur viktiga möten avbryts vid kvart i tre av de svenska männen i rummet, eftersom de måste gå och hämta på dagis. Kvar sitter tyskarna och amerikanerna och skakar på huvudet. Ha ha!

Men glädjetårarna byttes mot andra tårar då J-Lo och hennes man kommer till Etiopien och hämtar deras lille adoptivpojke. Åh gud vad jag grät. Grät för att det var så vackert på alla sätt, men eftersom jag har en förmåga att lägga världens sorger på mina axlar, så grät jag också över alla de barn som föds som ingen vill ha. Över barnen i Syrien. Över barn som redan vid sex års ålder har behövt utstå saker jag inte kan föreställa mig i min vildaste fantasi. Men också över det vackra i det faktum att det finns adoptivföräldrar som tar dem till sina hjärtan, att den möjligheten finns för både barnen och barnlösa föräldrar.

En ros till alla adoptivföräldrar som inte bara räddar sina egna kärlekstörstande hjärtan, utan även barnens. Så vackert. 

Dagens tanke till dig är att fundera över hur just du kan hjälpa. Själv stöder jag just nu Läkare utan gränser. 

         Hej och välkommen måndag- du underbara nystartardag!

Trots mina söta citroner och vitaminer i lass är jag nu inne på min 10:e sjukdag! Spännande… Enormt ointressant för precis alla utom mig, men vill ändå dela med mig av helgens smärre helvete, ”delad sorg är dubbel sorg” 🙂

I lördags fick jag nog av min bihåleinflammation och begav mig till akuten. Med nytt hopp traskade jag sedan iväg till apoteket för att hämta ut Kåvepenin, Rinexin och Nasonex. Med glädje smällde jag i mig pillerna, satte mig framför Sex and the city och väntade in resultat. Resultatet uteblev inte. Men det blev inte som jag hade tänkt mig.

Plötsligt börjar hjärtat bulta så att jag tror att bröstet ska sprängas och jag känner hur blodet far runt i kroppen med en hastighet som inte ens uppnås vid den mest intensiva pulsträning. Och så satte illamåendet in, och resten av kvällen och dagen efter gick åt till att ”snacka med porslinet”. Ett helvete värre än själva sjukdomen.

Här vill jag alltså höja ett varningens finger för Rinexin. Undvik det ni som är rädda för hjärtklappning, hjärnblödning (har uppstått i vissa fall vid användning av preparatet), förvirring, ångest, hyperaktivitet och en allmän, bestående panikkänsla. Att må illa av Kåvepenin var ju tydligen känt (det visste inte jag) och biverkningarna av Rinexin (som har som syfte att vara avsvällande) är ju helt bisarra. Hemskt var det! Jag mår nästan värre nu än innan medicinerna, min kropp är i totalt uppror.

Men det som faktiskt funkade för min bihåleinflammation var Nasonex, en nässprej med kortison.

Ja, så var det med det, så ni som har bihåleproblem- undvik Rinexin!

Utöver det, ha en härlig måndag!