Arkiv för June 2011

- Sida 4 av 6

Printa, rama in och ställ i bokhyllan.

av Zandra Lundberg
Bild 1.png

Ursäkta, men vad är det här för bild? Det ser ut som när tjocka släkten ska buntas ihop och förevigas av någon ingift hobbyfotograf. Gammelfarfar rullas dit i rullstol. Någon ”ungdom” vägrar ta av sig fiskarhatten. Framför den här horden har det alltså stått ett offer och förgäves ropat ”TITTA IN I KAMERAN” men inte fått någon uppmärksamhet. Fatta frustrationen när man fotar ändå och inser att inte en jävel tittat åt rätt håll.

Varför har vissa personer kransar på huvudet? Om det nu var någon på ”P1 Sommar”-redaktionen som knäckte idén om att det vore somrigt att ”klä ut” sommarvärdarna med kransar – då ska väl ALLA ha det? Räckte de inte till? Blev det fel i beställningen?

Den här bilden är helt sanslös.

Fatta vad sjukt om man bara – printar, ramar in och ställer i bokhyllan och låtsas att det är ens egen släkt.

(O)frivilliga troschocker.

av Zandra Lundberg
beyonce_car_jay_z.jpg

Med tanke på hur jag ofredade trafikanterna när jag cyklade till jobbet i klänning i dag måste jag med omedelbar verkan sluta uppröras över Beyoncés/Britneys/Paris/Lindsays gå-ut-ur-baksätet-bilder.

Det är inte så jävla lätt som man tror att behålla värdigheten.

Blackie Lawless kan dra.

av Zandra Lundberg

Bild 1.png¨

I två veckor – TVÅ! – har jag sovit med 14 frågor och min diktafon bredvid sängen bara för att W.A.S.P-sångaren Blackie Lawless ska ringa någon morgon klockan sju. Alltså inte någon specifik morgon, utan random morgon när han orkar ta sin seniga otvättade glamrockhand och lyfta telefonluren för en intervju. Allt detta uppstyrt med hjälp av presskontakt.

Det är inte mänskligt att vänta på det här viset på en avdankad chockrockare som en gång i tiden kastade kött på sin publik. Det är tortyr.

Och som grädden på moset, eller vad fan man nu brukar säga, så har intervjun nu blivit AVSTYRD.

Jonäsåatte… tack då.

Neeej, Rooney!

av Zandra Lundberg
Bild 1.jpg

Åh nej, Wayne Rooney har gjort en hårtransplantation. Orkar fan inte. En gång i tiden var han lite fulsnygg, nu är han bara en kille med transplanterat hår.

Fattar absolut inte varför man väljer att förstöra sig själv på det här viset. Transplanerat hår ser ju inte klokt ut. När jag gick i högstadiet och var lite av ett ”problembarn” fick jag gå till en kurator varje fredag. Vi åt berlinermunkar och pratade om skolan och julfesten. Han var en otroligt godhjärtat man, men alltihop överskuggades av hans hårfäste där han hade hårstrån som bokstavligt talat såg stansade ut. Som om någon ställt sig med en stans och tryckt dit några strån med våld. Dessutom var det rejält tilltagna mellanrum mellan varje hårstrå. Han hade väl inte haft råd med tätare, kuratorer kanske inte tjänar så bra, vad vet jag.

Man kunde ju aldrig titta på hans hårfäste, så klart. Det var ett jävla sjå kan jag berätta. Jag satt nedsjunken i en läderfåtölj på hans lilla rum, åt min berlinermunk, pratade på som vanligt men det enda jag EGENTLIGEN koncentrerade mig på var att ”inte titta inte titta inte titta”.

Helt sjukt ju.

Konstiga saker – lista!

av Zandra Lundberg

Det försiggår mycket märkliga saker i mitt liv just nu. Till exempel:

 

I morse försov jag mig! Bara tjugo minuter men ändå, haha fy fan vad pubertalt. Minns när jag var 13 och tvångstittade på Seinfeld på nätterna bara för att jag skulle sova bort dubbeltimmen matte.

Vaknade också av att jag klämt fingret (?).

Försovningen kan bero på att jag satt uppe till halv två i natt, stirrade ut på min gata och försökte bena ut livet (det gick väl så där).

I går kom jag att tänka på Ricki Lake och att hon åt sig fet på pasta och smör. Fan vad gott. Tanken slog mig att jag skulle testa och se hur långt jag pallar gå. Kanske bonussidorna i Aftonbladet kan följa mitt förfall?

I dag har jag på mig en t-shirt med mitt ex iklädd jeansväst (måste tvätta nu).

Att jag i lördags var på en Ålandsfest utan att bli Ålandsfull.

dscn4043_152471974.jpg

Att jag sedan gick typ 2,5 kilometer i högklackat utan att ha det minsta ont i fötterna efteråt. (Kanske också något för bonussidorna?).

Ett hav av artiklar och ingenting spelar någon roll.

av Zandra Lundberg

I dag har jag ägnat mig åt min favoritsysselsättning: gå planlöst på söder. Hamnade i en tidningsbutik och fick andnöd. Mycket klarar jag av, men detta oändliga hav av magasin, där går gränsen. Jag mår så dåligt av att gå runt och se de dignande hyllorna av korsstygnstidsskrifter, 144 olika må-bra-tidningar (med Alexandra Pascalidou på omslaget) och ”fashion”-tidningar (vuxna människors motsvarighet till bilderböcker). Hur många blahablaskor finns det utrymme för i ett niomiljonersland?

Det som får mig att må så dåligt är att bakom alla dessa tusentals artiklar finns journalister som har suttit vid sitt skrivbord och knackat ner varenda bokstav. Bekräftelsekåta jävlar som tror att JUST DEN HÄR artikeln om powerwalking för dig som nyss slutat röka/konsten att lyckas med kycklingpajer/långintervjun med någon svår modesnubbe med långskägg SPELAR SÅ JÄVLA STOR ROLL. Det gör den inte. Ändå har de svettats med formuleringarna, mejslat ut den perfekta ingången och skrivit om sina frågor så att de ska verka skapare än vad de var vid intervjutillfället. Bara för att någon tant i Halmstad ska betala 59 spänn, slöläsa i hängmattan, spilla saft på, med lite tur elda upp i någon brasa och gå vidare i livet.

Det är så jävla ledsamt.

(Och ja. Jag är också ledsam).

Festa med hjälm.

av Zandra Lundberg

Ett tag använde jag cykelhjälm. Tänkte att jag inte hade lust att hamna i någon avancerad stol, tvingas kommunicera med omvärlden medelst vänstertumme och vara med i ett ”det hände mig”-reportage på sidan 4-5 i Hemmets journal.

Det här var tills min kollega Niklas frågade: Kör du vespa eller är du bara tönt?

Då slutade jag med hjälm. Men mest för att den var för liten. 

Hursom. För någon dag sedan pratade jag med Malin om hur sjukt det vore om man cyklade till en fest. Parkerar cykeln. TAR INTE av sig hjälmen. Går in på festen. Knäpper på sin höjd upp hakspännet, men inget mer. Är en skön typ liksom. Sveper någon drink och bara ”hoppsansa” faller hjälmen i golvet när man lutar huvudet bakåt. Den studsar några meter bort. Någon okänd typ med kavaj måste ta upp den och sträcka fram den – ”här, din hjälm”. Bli salongsberusad med hjälmen på. Gå till uteställe med krav på vårdad klädsel. Inte komma in på grund av hjälmen. Stå utanför och gorma med vakt. Gå hem och skriva en jävligt upprörd insändare om diskriminering till lokaltidningen.

Orkar inte. The Moniker är ju typ en sån människa.

Helvete, vilket jävla offer jag är.

av Zandra Lundberg

Ibland händer det att någon 14-årig idiot med hästsvans och shorts i mjukisbyxmaterial går före mig i kön på H&M. Det finns inget som irriterar mig mer, men jag vågar aldrig säga ”hördudu, Tiffany eller vad du nu heter, ta dina 69-kronorstoppar och pallra dig sist i kön, SIST SA JAG”. Det är något sedan barndomen det här.

restaurang också. Jag tuggar och sväljer kräkreflexerna, jag tar hellre den där salmonellan i stället för att påpeka att kycklingen är rå, att det fortfarande är lite fjädrar kvar och att det rinner lite, lite blod ner på tallriken.

Och en gång när jag skulle åka taxi från Globen till mitt hem på söder, då började taxichauffören köra till en gata med samma namn – på Vaxholm. Och jag VÅGADE inte säga någonting. Tänk OM det var något vägbygge som förlängde bilresan. Herregud, taxigubben vet bäst, jag ska inte komma här och kränka hans yrkesstolthet. Halvvägs till Vaxholm var jag ändå tvungen att FÖRSYNT påpeka att det möjligtvis, eventuellt, KANSKE inte var helt rätt väg. Mådde väl dåligt i en vecka efteråt?

Fy fan vad jag föraktar mig själv för det här.

Alex och fiskgratängen.

av Zandra Lundberg

Innan vi spelade in Schulman show i går satt Alex i sminket. Jag satt bredvid och tittade på som nån annan unge som sitter på toalocket medan mamma fönar håret och målar läppstift.

Jag: Alex, vad händer med bloggen? Det här håller ju inte. Du har tappat det.

Alex: Men jag har inte kommit in! Det har varit problem med lösenordet. Men nu är jag igång igen, i dag har jag bloggat. Har du läst?

Jag: Nej, jag har inte hunnit.

Alex: I går, till exempel, har jag skrivit ett riktigt bra inlägg om fiskgratäng. Ett RIKTIGT bra inlägg. Det ska du gå in och läsa… Det är bra. 

Jag vet inte, förväntningarna var ju skyhöga när jag klickade in mig på hans blogg. Och jag känner inte att Alex lever upp till det här MÄSTERVERKET till blogginlägg som han promotat.

Alexs text om fiskgratängen får :+:

Fiskgratäng i allmänhet får :-:

Eftersom jag aldrig…

av Zandra Lundberg

På Facebook får jag en inbjudan till den fina Ålandsfestivalen Island in the Sun.

Kort info om festivalen: Den utspelas på en VÄLDIGT liten ö, Jurmo, där det vintertid bor typ 30 pers. Där ägnar man sig åt sälsafari för japanska turister, långhåriga kor (highland cattle) och öl.

Att ta sig till Jurmo från Stockholm innebär ungefär en lika lång restid som att ta sig till Thailand, men det är ju så klart en del av charmen för alla upprullade jeansshorts och tygkassar som vallfärdar dit.

Andra året den här festivalen ordnades var jag där och halkade på ett berg mitt i natten, slog upp ett stort sår på knäet och vaknade på morgonen på soffan hos en bekant invirad i en blodfläckig filt. Orka med sig själv och sina fylleslag.

HUR SOM HELST

På den här Facebooksidan hittar jag det här otroligt roliga svaret på inviten till Island in the Sun:

Bild 4.png

Går att applicera på nästan vilken inbjudan som helst!

Eftersom jag aldrig haft någon trekant, måste jag tyvärr hoppa över även denna gång.

Eftersom jag aldrig åkt till Tunisien, måste jag tyvärr hoppa över även denna gång.

Eftersom jag aldrig gått på Nobelfesten, måste jag tyvärr hoppa över även denna gång.

Ja, ni fattar.

Sida 4 av 6
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Sandra Wejbro
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB