Livet bara pågår.

Köpte smink för tusen spänn på Åhléns i går. I kassan stod en finsk lång cruella de vil-kvinna som talade hackig svenska. Man bara: är det utbildningsradio det här eller? Nä, tyckte synd om henne och sa något ord på finska. Då gick hon igång som fan. Fick jag stå där i fem minuter och nicka när hon kräktes över hur jävligt det är i Stockholm. Herregud. Det blev kö bakom mig men hon bara fortsatte mala. Smet därifrån när det började bli kravaller. Insåg på tunnelbanan att jag glömt sminket i kassan. Orkade egentligen inte vända om i rädsla att bli fast med cruella de vil igen. Gjorde det i alla fall. Inte värt att vaska sminket.

Sen serverades det camparijuice hemma hos Cornelia och Christoffer. Jonas dök upp och hade som vanligt någon sinnessjuk matrelaterad story på lager. Den här gången hade han varit på finrestaurang och ätit fiskläpp (???) Efter det började folk diskutera porrfilm av hemlösa kissande bulgarer. Då gick jag.

Åkte till uteställe. Min kompis spelade skivor. Färjan-Håkan var där. Min kompis (hon är också journalist) går fram till honom och säger (obs! skämtsamt):

– Håkan, nu måste du hålla dig skärpt i kväll för jag ser allt du gör, minsta snedsteg och jag skriver om det.

Han: – Men det är inga konstigheter, jag har redan Se&Hör här som följer mig i kväll (pekar på fotograf+reporter).

Det livet alltså.