Arkiv för August 2011

- Sida 3 av 4

Svart kaffe.

av Zandra Lundberg

Jag satt på flygplatsen i Riga i går och drack kaffe.

Har slutat dricka kaffe med mjölk nu. Det kanske inte låter så speciellt men jag har varit en människa som dricker kaffe med mjölk. Det har varit en del av mitt signum. Efter att folk har rabblat upp det vanliga om mig: att jag har konstig dialekt, jobbar på Aftonbladet och svär alldeles för mycket, då, om folk inte riktigt fattat mig då, om de inte kunnat sätta fingret på typen så att säga, då har man dragit till med ”och så dricker hon kaffe med hälften mjölk”.

Och nu har jag slutat. Dricker svart. Känner mig mer som en journalist då, om ni fattar vad jag menar (takfläkt, smutsvitt rum, skrangligt skrivbord och en mugg starkt svart kaffe).

Så i går satt jag då på flygplats och drack kaffe som smakade alldeles vedervärdigt. Jag tog en klunk, rynkade på näsan. Hade lust att ställa mig upp och gorma om vad ”det serveras för jävla rävgift på det här stället”, välta något bord och bli så där sinnnessjuk som tjejen i Bridesmaids blir på bröllopet. Ett utbrott som är alldeles för överdrivet och förutsägbart men folk har roligt åt det ändå bara för det står i filmbeskrivningen att det är en KOMEDI och om inte på det här viset, hur ska de då fylla sina sorgliga stormarknadssjälar med skratt?

Nu välte jag inget bord. Jag har inte så ”eldigt” temperament.

Samtidigt var det någonting bekant över kaffet. Det smakade äckligt men tryggt.

Så tittade jag på kaffeautomaten och fann orsaken.

Samma kaffeautomat som på jobbet!

Automaten som vunnit det inofficiella priset i världens asigaste kaffe!

Självklart.

-1.jpg

Hej hej.

av Zandra Lundberg

Tillbaka på jobbet igen. Har inte lyckats hitta mig själv i Vilnius men limmat ihop några spillror i alla fall.

Några halvtaskiga iphonebilder kan ju aldrig sammanfatta härligheten men ja. Nu får ni hålla tillgodo med vad som finns. Men är ju ingen Elsa Billgren som krälar omkring i gränder med någon systemkamera herregud.

-10.jpg

Jag sprang i katedraler som någon annan 47-årig kulturtant. Det fanns hur många som helst och det blev som en drog till slut. Kallsvettig och med något oroligt i blicken ville jag bara se FLER och STÖRRE och gärna skulle vara så mycket GULD som möjligt.

-11.jpg

Det sista min chef Ylva sa innan jag åkte var: Och häng inte med män med ölmage och för korta t-shirts.

Men det hade jag glömt i samma stund som jag kom in på kaféet mitt emot hotellet och träffade ägaren Darius. Jag tror i alla fall att han hette så, han mumlade rätt mycket. Mest svor han. Över att man inte får röka inomhus längre. Över att det var ”varmt som i en jävla bastu”. Att ”ryssarna är så högljudda”. Osv.

Jag hade inte hjärta att håna honom för Tom & Jerry-tröjan. Men det såg ju fan inte klokt ut.

I söndags hjälpte han mig att fixa bord på en resturang som enligt honom var ”det bästa Litauen kan erbjuda”.

-3.jpg

Så här åt jag.

Efteråt överdrev jag lite och sa att det var JÄTTEBRA trots att det bara var halvdant.

-5.jpg

Sedan fotade jag ett brudpar. Egentligen borde jag ha låtit bli, för det finns fan ingen orsak till att föreviga den här mannens outfit. HUR FAN TÄNKTE HAN? Rymddräkt? Glansiga vita skor?? Äh. Jag orkar knappt bli upprörd, men skulle man vara den där bruden hade man ju kanske tänkt om en och annan gång.

 

Har även hunnit:

Börja dricka rödvin

Gråta på museum

Sova med öppen hotelldörr två nätter i rad (i misstag). Tackar gudarna att inte någon full ryss ramlade in på småtimmarna.

Äta frukost med tyskar som ÄLSKADE bröd med margarin. Mitt värsta.

Åka.

av Zandra Lundberg

Jaha nähä då var det fredag då. Det enda jag begär är en cocacola och en cigg men det har jag ju så klart inte hemma 🙁

I morgon åker jag till Vilnius. Har lyckats reta upp mig på folk i kväll. Det är tydligen så himla konstigt att jag ska åka dit. Att jag ska åka dit ensam är HELT sinnesjukt. Det är ju en livsfarlig BALTSTAD. ”Åk till Nice i stället”. Man bara nej? Åk dit själv så kan jag titta på dina bilder på dig vid ett plastbord med öl på.

Har hur som helst bokat hotellrum för rökare där jag ska slå runt i morgon natt. Hoppa i sängen och röka och halsa nån gammal vodka.

Jippi!

Bild 2.png

Hånlista.

av Zandra Lundberg
-4.jpg

Är med på någon form av topplista som redigerarna trixat ihop i går natt också. Fattar inte riktigt. Är det ett hån det här?

Ska jag ta åt mig?

Ska jag skramla ihop alla mina besparingar, åka till Polen och LÄGGA MIG UNDER KNIVEN direkt va va va? Är det det de vill?

:(

av Zandra Lundberg

Sorg i dag. Min cykel har blivit stulen. Och det är ju bara materiella ting, jag lever och har hälsan och det är jag tacksam över MEN den där cykeln har varit mer än bara en svart cykel med cykelkorg. Den har varit en … följeslagare. Vissa dagar vill jag inte träffa någon, jag vill bara cykla på söder och omge mig med människor men slippa att nödvändigtvis umgås.

Nåja. Jag minns med gläjde det här året i Stockholm ihop.

(Varning för ”livsstilsinlägg”).

-5.jpg

Vi tog oss till Muffinsfabriken och köpte saffransmuffins. Som egentligen smakar mest bakpulver men de är stora och det är ju det som räknas vissa dagar.

-6.jpg

Vi tog oss till kafeer och jag parkerade cykeln på hörnet och drack kaffe och åt bagels och läste torr morgontidning.

-7.jpg

Vi stannade till vid Seven Eleven och högg en yoghurtglass. Många gånger.

-8.jpg

Och spelade boule med nåt glatt gäng (obs! fötterna på en alkoholist som sa att jag såg ”stilig” ut).

-10.jpg

Och tidigt i våras cyklade vi på fina strandpromenader tidigt på helgerna när solen sken och jag inte kunde somna om.

-4.jpg

Och nu är det här avklippta låset allt som finns kvar. 🙁

Dannys PT, Malin muffins och min egen idioti.

av Zandra Lundberg

Några saker nu:

– Jag jobbar kväll den här veckan. Älskar ju kvällsjobb, men är inte van vid de här sena tiderna. Var på Allsång på Skansen i kväll och bakom scenen efter programmet kallade jag Sven-Erik Magnusson för Sven-Bertil Taube. Vet inte om han hörde. Antagligen. MEN VAD SPELAR DET FÖR ROLL NÄR AFRIKABARNENS ARMAR ÄR SOM TÄNDSTICKOR!?

– Jag tänker på att Malin deffade innan hon åkte till Spanien. I deffningen ingick kardemummamuffins från Seven Eleven. Det är verkligen en av Malins favoritprodukter. En gång när jag satt och läste igenom näringsdeklarationen på alla bakverk på Seven Elevens hemsida (helt normal sysselsättning) SKREK Malin ”DU BERÄTTAR ALDRIG HUR MÅNGA KALORIER KARDEMUMMAMUFFINSEN INNEHÅLLER – HÖR DU DET!!! – ALDRIG!!!”.

– Jag har ”intresseanmält” mig för en ny PT. Haha, alltså har avverkat fyra stycken på tre år. Nu är det en snubbe som tränat med Danny Saucedo jag satsar på. Han fyller alla kriterier för en bra PT: Tribaltatueringar, spännarlinne, är kompis med gladiatorer och verkar lite sinnesrubbad. Men bara lite.

– Litauen blir nog bra. Tänker klippa Lilja 4-everfrisyr före jag åker. Ok. Nu ljuger jag. Är så jävla trött. Ändå roligt att gå till någon svindyr Creative and Managing Director och bara slänga fram en bild: så här vill jag ha det tack.

Bild 1.png

Fashion då.

av Zandra Lundberg

Calle Schulman på twitter: En hel modevärld riktar nu blickarna mot Stockholm och Fashion Week. Det är nu vi berättar för världen what to wear.

Mina iakttagelser från gårdagen:

 

Män hade klänningar och pottfrisyrer.

”Moderådet” hade svarta skrynkliga tygsjok och såg ut som bibliotekarier.

Ingela ”Pling” Forsman var bjuden.

Regina och ynglingarna.

av Zandra Lundberg
regina-lund.jpg

I går stod jag och trängdes bland Hänt Extra-reportrar och andra vimmeldårar på invigningen av Stockholm fashion week.

Vimmel är rätt så ovärdiga jobb. Man står och väntar tills ”Idol”-Alice dyker upp och då smyger man upp bredvid henne och ställer några frågor och frågar hur man stavar namnet på hennes sällskap. Har man tur är kändisen trevlig, har man otur är det Martin Rolinski som suckar och tittar på en som om man vore något äckligt han råkat hitta under trappen på lantstället.

Regina Lund är en frevent vimlare. Och allt som oftast har hon någon ny kille med sig. Ett tag var det en långhårig snubbe som hette Jamie, men i går verkade det som att han har bytts ut mot någon mer välkammad typ.

Hur lyckas Regina Lund hitta alla män hon omger sig med? kan man undra. Det undrade i alla fall jag, fram till i går när jag såg hur det går till. Fotografen Niclas stod och plockade med sin kamera och Regina Lund ÅT HONOM med blicken. Och när han tittade upp flirtblinkade hon!!! Inte en ”hej hej här står du och jag och hoppas du har en trevlig kväll” utan en LIGG-blinkning. Så ohämmat. Så Regina Lundskt. Exakt så man ska göra om man vill ha en ny ynglig kring halsen till biopremiären av Smurfarna.

Dagens läsarmejl.

av Zandra Lundberg

Fatta om man bara: ok.

”Hej kära Zandra, vet inte hur gammal du är, men du ser ung o sårbar ut. Skenet bedrar dock, du är ju en supermodig o begåvad tjej…Om du vill sluta att fokusera så mycket på vad du känner, skaffa en häst som behöver din omvårdnad och är helt beroende dig.Träffa ridkompisar som värderar dig efter vad du gör o är. Upplev gemenskapen o naturen. Utmana dig, våga hoppa ett högt hinder. Eller gör som jag gjorde, fick en baby när jag var ung o vips var någon annan viktigare än vad jag var. Det var det bästa o viktigaste jag gjort i mitt liv. Ok, karriären fick vänta, men nu lönas jag desto mer av underbara vuxna barn o barnbarn. Utan de vore livet trist. Njut, själv är jag snart pensionär o undrar hur det har gått till. Äsch, allt det här låter ju knäppt, vad jag vill säga är att livet är större än vad du är. Du har ju redan fått högsta vinsten, du får leva i Sverige. Gör något av det! Kram Annette Skickat från min iPad”

Hälsa på en ”kändis”.

av Zandra Lundberg

Det finns en man som kör en kamerakran på många direktsändningar.

En gång berättade en tv-kunnig vän att han är ”Sveriges bästa kamerakranförare”.

I alla fall. Han är väl 50, har kamouflagebyxor och ser ut som en blandning mellan Sawyer i Lost och Per Morberg. Han är solstekt så han flagar på axlarna och håret är axellångt och lite flottigt.

Malin tror att han fortfarande bor hemma hos sin mamma och röker gräs genom pojkrumsfönstret. Jag tror han lever ett härligt liv med en tjugo år yngre flickvän som han ligger med ofta (två ggr om dan) och tre månader om året sätter han sprätt på kamerakranspengarna i Goa där han dricker vattenmelonshakes till frukost.

Folk brukar ju beklaga sig över hur pinsamt det är när de råkat hälsa på en kändis på stan. Typ Leif Loket Olsson har rört sig i en galleria i Norrköping och då har man hejat på honom i tron om att han är en bekant. Och det är ju inte så farligt egentligen. Det är antagligen inte första gången det händer för Loket.

Vart jag vill komma med här är att jag hälsade på Sveriges bästa kamerakranförare på gymmet i morse.

Och han gav INTE intrycket av att det händer med jämna mellanrum. I stället morrar han ”Och vem är DU?”.

Viljan att slå en av de större hantlarna i huvudet har aldrig varit större.

”Förlåt, jag trodde du var Per Morberg” mumlade jag och småsprang därifrån.

Som om jag skulle hälsa på Per Morberg.

Sida 3 av 4
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Linn Elmervik
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB