Jag har ju uppenbarligen auktoritetsproblem. I går hade jag en intervju i med en tjej i ett café precis intill Aftonbladet. När vi var klara ville fotografen fota henne på vår takterass. Lugnt tänkte jag och tog med henne upp. När vi kommer ner till gatuplan igen får jag skäll av en väktare FÖR MAN FÅR INTE TA OBEHÖRIGA IN I HUSET UTAN ATT DET MEDDELAS I RECEPTIONEN. Jag blir så till mig att jag tappar mitt passerkort mitt i allt ursäktande.

Han spänner ögonen på baksidan av mitt kort, där jag fortfarande har min kod skriven på en post-it-lapp.

– ÖPP ÖPP! Du tar genast bort koden.

– Jaja, sa jag och försökte krypa ihop, göra mig osynlig och försvinna från den här mannens åsyn för evigt.

– Du gör det nu, säger han.

Med darriga händer plockar jag bort post-it-lappen och svär för mig själv. Jag reflekterar inte över att det faktiskt var jag som gjorde dubbelfel och ”äventyrade” Aftonbladets säkerhet två gånger om. Jag tänker bara att någon gång ska jag hämnas på den där JÄVELN. Koka honom i olja eller så.