Det här låter flummigt, jag vet. Men, sen jag började fokusera på det lilla positiva och ta ”en dag i taget” så är det som om jag går med lättare steg.
Det är inte den här känslan av att ständigt cykla i uppförsbacke i treans växel, om ni fattar.
Jag måste bara få dela med mig av det här eftersom jag vet hur det är att må piss och knappt orka ta ett andetag till och nu har jag kämpat med den här ”meditationen” som jag kallar det i drygt en vecka, och det kan ju vara en tillfällighet att jag mått extra bra nu, men det kan ju också vara så att det faktiskt fungerar. Snälla kan inte ni också testa och berätta hur det gick!
Alltså: på morgonen tänker man noga på fem bra saker som ska hända under dagen.
Vissa kollegor som testat klagar på att det är svårt att hitta på fem saker, men det kan vara så jättejättesmå grejer. Till exempel:

Efter jobbet sätter man på musik, dricker en folköl och hackar maten i lugn och ro.

Apropå mat, ät god mat! Då har man åtminstone en härlig grej att se fram emot. Jag har slutit äta äcklig mat. Ni fattar inte hur mycket äcklig mat jag tryckt i mig. Quinoa och bulgur och stenhårda kycklingfileer och äckelpäckel. Nu äter jag färre kolhydrater och så jävla gott jag bara kan.

Att ha på sig ett fint plagg kan vara en grej. En spetströja är ju aldrig fel.

En dag var bra bara för att jag skulle tänka igenom vad jag önskar mig i julklapp och då kom jag på att jag inte alls vill ha en tråkig parfym som jag önskat mig först. Jag vill ha en sån här klocka. Det gjorde mig rätt uppiggad faktiskt.

 

GUD jag fattar om ni tror att jag blivit manisk här nu eller något, men jag vill bara dela med mig och hjälpa.

(Slutar väl med att jag spärras in för att ”lugnas ner” lagom till nyår…).