Jag tänker på det här:

Om jag till exempel skulle bli gravid nu, tänk hur man då skulle anpassa livet. Då skulle allt mitt fokus och min kraft gå åt att ta reda på allt för att allt ska bli på bästa sätt. Jag skulle ta reda på en massa ny info om förlossningar och krämpor och barnstolar.

Om jag till exempel skulle bli sjuk nu, då skulle jag anpassa livet och ge all min fokus och kraft åt att bli frisk igen.

Det är konstigt att man, i vardagslivet, bara lunkar på. Att all den här fokusen och kraften ligger latent inom en och bara … ligger där. När man kunde lära sig språk! Instrument! Mosaik! Tantrasex!

Konstigt.

UPDATE: Och så lägger man i stället fokuset och kraften på exakt just det här, att tänka på att fokusen och kraften borde ligga på något annat.