Ja jisses, man avslutar förra veckan, går ut med buller och bång och meddelar att man fimpat för gott som någon annan renlevnadsmänniska.

Sedan står man där på fredagskvällen utanför en pub på Mariaberget och bolmar ”i smyg”. Haha, som att någon jävel bryr sig om vad jag drar i mig för skit eller inte drar i mig för skit. Hur som helst. Jag rökte. Men det var inte mycket. Och det smakade asäckligt. Och det var onödigt.

Men vet ni? Man är bara en människa. Någon som kämpar varje dag för att göra så gott man kan, man försöker äta bra, vara älskvärd, ta trapporna, vara uppdaterad på nyhetsflödet, en god vän. Ni vet. Men man har en jävla massa brister också. Och det är till stor del bristerna som gör en till en intressant människa och inte bara ett välkammat tomt skal.