Jag minns pizzakartongens värme mot jeanstyget. Jag är 7, 8, 9 år och sitter i en vanligtvis kall gammal Volvo. Det vattnas i munnen av pizzans doft. Jag räknar minutrarna hem tills jag får öppna locket och hugga in. Det är förmodligen min favorit Bussola – med skinka och räkor (båda ur burk). Vilken fest!

För många av oss födda under tidigt 80-tal var det lyx att få fira med sådan här mat. Jag och mamma gick på restaurang ytterst sällan. Gjorde vi det så var på någon av de kinesiska krogarna i Uppsala city, de två som tävlade om att pressa priserna på ”4 små rätter” och friterad banan med glass.

Svennepizzan. Den är en sådan stadig matkulturell vän från mångas uppväxttid. Idag har den fått sig en törn. Vi har blivit medvetna finsmakare.

Igår. Jag sitter på en av Köpenhamns hetaste nyöppningar, Baest – med bara fem veckor på nacken, och saknar inte alls svennepizzan. Istället fylls jag av inombords lycka från den frasiga vedugnsgräddade pizzan med svart trumpetsvamp, pecorino, pancetta – och för en extra 85DKK toppades anrättningen med tjugofem gram svart tryffel från Piemonte. Magiskt. Liksom charbrickan med ställets egna fänkålssalami, skinkor och några importerade iltalienska kallskurna darlings. Bonus: hemgjord mozzarella.

Det är dags att vi tar pizzan på allvar. Precis som foodtrucken Forno Auto som rullar nu i Stockholm. Jag testade den häromdan och blev helt hänförd. Som Niklas Ekstedt som gärna serverar tryffelpizza som aptitretare på 1-stjärniga Ekstedt och som nya krogen Kornhamnstorg 53 i Gamla Stan med pizza på menyn som perfekt vinsnacks. Jag lovar att pizzan blir den nya snabbmaten att dissikeras och hipsterifiera efter år av hamburgarnörderi. Och Baest här i Köpenhamn fick faktiskt en femma i Berlingske av den fruktade matkritikern Sören Frank.

När vi ändå berör pizzafäbless i Norden: Missa inte Puttes i Helsingfors! Vedugnspizza tills 03 på morgonen, röjig bar och ibland lajvband. Bakom stället står coola krögaren Antto Melasniemi.

(Tyvärr har jag dålig koll på Oslo, annat än den stigmatiska idéen om att norrmän bara äter upptinad grandiosa.)

Så. Nu början den Nya Pizza-eran. Då är rätten inte längre reducerat till något man bara beställer hem på Nyårsdagen.

Precis nyöppnat är Papiroen, ett streetfood-magasin med parkerade foodtrucks och matstånd. Stället hade premiär nu i påskhelgen och ligger bredvid det nya Operahuset och arkitektskolan. En bro från Nyhavn är på väg att byggas vilket gör stället lite mer lättåtkomligt.

Än har Copenhagen Street Food lite att leva upp till, fler aktörer är på väg in men när jag var på plats i lördags fanns stenugnsgrillad pizza, kyckling-stånd, grillhus, barer och ett stånd med olika laxspecialiteter. Pizzan såldes hel och gick loss på 50-65 DK, vilket måste väl anses som oerhört prisvärt.  Den jag testade var frasigt tunn med mustig tomatsås, oliver och sardeller. En kallrökt lax från annat ställe var något dyr (75 DK) men oerhört smakrik och kom med ramslök, sallad och citron.

Utanför Papiroens byggnad, precis bredvid en året runt-skridsobana finns långbord och små träsoffor att lapa sol, dricka vin och testäta i. Till sommaren lär stället var ett av stans hetaste, väl värt en utflykt – precis så som saluhallarna Torvehallerne; och enligt dagstidningen Berlingske så är detta nya ”fattigmannens Torvehallerne”.

HITTA HIT: Papirøen, Trangravsvej 14. Öppet (just nu): dagligen 12.00-18.00, lördagar tills 20.00. Stället ligger 5 minuters gångväg från Christiana och bredvid nya Operahuset.