Hungern drev mig över till Danmark. Japp, jag var i Köpenhamn förra helgen – igen.

Förr brukade jag muttra över att det knappt skiljer några Michelin-stjärnor oss åt, men nu vet jag att det handlar om mer än bara det. Köpenhamn andas krogkultur, på samma sätt som Storbritannien är ett land fostrat i pubkultur. De köpenhamnska krogbesökarna är lite skönare än hemma och berusningen är mer befriande. Även de som arbetar med service har en mer avslappnad still.

Till exempel: Dörrvakterna synar dig inte med kritisk blick i dörren och låter dig vänta trots att det knappt är halvfullt. De säger inte att du är för full (när de egentligen menar att du har för fula kläder). Servicen är varm och inbjudande; sällan snobbig och exkluderande.

Att äta ute är en social företeelse. Även män i grupp kan tänka sig att umgås över en middag. Att dela på maten är inga konstigheter, det snarare uppmanas till och eftersom många restauranger praktiserar en mellanrättsfilosofi så funkar det fint.

Eftersom det är en  något mer liberal hållning på krogen (utan att vara urspårad) genomsyrar det också stämningen. Skandinaviens New York tänker jag när servisen rör sig som en löpeld i lokalerna på Fiskebar i Ködbyen. Lite som Pastis var när det fanns i Meatpacking District, faktiskt.

Dessutom älskar jag eko-tänket. Var och varannan krog här kör med eko-viner eller naturviner och det finns barer och krogar som bara väljer den typen av vin. Precis som det finns tjusiga och anspråkslösa vinbutiker att botanisera i. Och visst är den danska kronan dyr, men tänk när man kan sjunka ner utanför de nyombyggda saluhallarna Torvehallerne med ett glas kava för 35 DK? Eller ta ett järn på klubben för en tia?

Ge mig krogliv i Köpenhamn any day före upptsräckta, uppnäsade Stockholm. Och om det gick hade jag skickat vår huvudstads krogkultur på research i Danmark. Den hade kunnat sova på en madrass i Västerbro, fyllehångla på klubb i Ködbyen (där alla som demokratiskt köar kommer in) och lägga de sista pengarna på en hållkäften-middag på Fiskebar.

Mer om min Köpenhamnhelg kommer ni att kunna läsa i Aftonbladet Resa i sommar.

Det finns en story jag älskar. Om hur Visit Sweden började marknadsföra Stockholm som ”the capital of Scandinavia” – helt fräckt. Danmark kontrade med sloganen ”the culinary capital of Scandinavia”. Och med all rätt, Danmark har faktiskt fler Michelinstjärnor än Sverige. De knep 17 stjärnor i år, vi bara 15 – och dessutom fördelades våra på två städer.

Nåväl. Köpenhamn är ett foodie-mekka att räkna med. I morgon åker jag dit och kanske blir det ett återbesök på några givna favoriter:

1. Stans bästa cocktails? Avgör själv, men missa inte Lidkoeb, från samma gäng som driver lite mer klassiska Ruby. Cool bar med en egen whiskeyvåning. Millimeterprecisa cocktails och bra tapas.

2. Torvehallerne – en matnörds våta dröm. Två längor saluhallar med allt man vill ha hemma i sitt kök: ost, eko-grönt och vin. Liksom en ocean av bra krogar på plats – Ma Poule, med en meny av kyckling på franska och tapaskrogen Tapa del Toro perfekt för en cavalunch.

3. För fine dining är enstjärniga Formel B en favorit. Förvånansvärt prisvärt, alla rätter kostar 130 kronor, och innovativt på tallriken. Gästen beställer in mellanrätter – vilket öppnar upp för att dela på tallrikarna (frittade langostines på bilden, så ljuvliga, från senaste besöket i november).