Okej, jag ska försöka göra en lång historia kort. Borussia Dortmund är ett stort publiklag, supportrarna älskar klubben. För många är det deras liv. Supportrarna är trogna och stämningen är god. Det fick Arsenals bortafölje uppleva på Westfalenstadion under Champions Leagues första gruppspelsmatch. Flera engelska supportrar var begeistrade över vänligheten, öppenheten och stämningen. De hyllade det faktum att hela stadion sjöng fram sitt lag under 90 minuter, att de kunde dricka en öl och käka en bratwurst med det andra lagets supportrar på arenan samt att bemötandet var väldigt vänligt. Som fotboll ska vara alltså. Intensiv kärlek men inget hat utanför. Tyskland visade England att det går. Engelsmännen betalar inte tillbaka den upplevelsen.

Nej, det här handlar inte om bråk eller huliganism. Det kommer säkert att gå lugnt till i London. Det handlar om oförmågan att låta fotboll vara en känslosport. Tusentals Dortmund-supportrar vill stötta sitt lag i kväll på Emirates. Många har till och med gått så långt att de har blivit ”Red Members” bara för att kunna köpa biljetter. När engelsmännen upptäckte detta upphörde försäljningen men återupptogs sedan – fast då fick endast långvariga medlemmar köpa biljetter. Arsenal gjorde vad de kunde för att förhindra en bortamatch på hemmaplan. Så långt allt väl – fast ändå inte förstås. Det var ett jäkla fult spel de sysslade med, men okej.

Senare kom så informationen om att samtliga svart-gula klädesplagg och liknande är förbjudet så vida du inte har biljett till den officiella bortasektionen, som sedan länge är knökfull. Arsenal förhindrar på ett effektivt men själlöst sätt allt om är läktarkultur och fotboll. Nu tvingas de tillresta supportrarna sitta i civila kläder och se ut som gemene affärsman som inte bryr sig fotbollen eller något lag. Varför ska man inte få visa klubbtillhörighet, känslor och hjärta? Är problemen så stora i England fortfarande? Ska man verkligen kastas ut bara för att man bär en svart-gul halsduk? Det är vidrigt, och det tar död på fotbollens själ. Vad är häftigare än en riktigt bra match och en fantastisk inramning? Där människor från all världens hörn får stötta sitt lag? Menar Arsenal att problemen i England är så stora att klädkoder måste införas? I så fall respekterar jag beslutet – men tycker synd om engelsk fotboll.

Förvånade London-bor undrar vad som rör sig på stadens gator. Det är ”Emma” som fullständigt verkar strunta i klädkoderna.

 

Nåväl. Det var ett litet sidospår. Trots de endast 3000 tilldelade biljetterna spekuleras det i att mellan 5000 och 11 000 Dortmund-supportrar är på plats. Det kan bli en häftig inramning ändå.

För Borussia Dortmunds del är det endast en seger som gäller. Det blir tufft, men är knappast omöjligt. Spelare och ledare talar om att man är i god form och kommer att ge allt. Det värsta är förstås att två raka segrar kan ändå leda till en tredjeplats för Dortmund. Det är dystra framtidsutsikter alltså. Men chansen finns där och de svart-gula kommer att vilja ta den mot ett extremt hemmastarkt Arsenal – med en Robin van Persie som gör mål på allt. Det blir en utmaning för Jürgen Klopp och hans spelare, men vi vet att de klara det. 100 procents fokusering och hårt jobb är det som gäller.

Det är vinna eller försvinna för Dortmund. Historiskt sett har klubben gjort bra i från sig då. Om det betyder något nu? Njae.

Bayer Leverkusen har ett muntrare utgångsläge inför kvällens match mot Chelsea, även om en förlust hade varit otroligt tung. För Michael Ballack blir det den 100:e matchen i Europa – och det mot förra klubben Chelsea. Det är som upplagt för en triumf. Tränare Robin Dutt har dock haft lite problem med att få igång laget, å andra sidan har inte Chelsea gjort sina bästa matcher på sistone. Det finns kvalitet i Leverkusen – kvalitet som kan avgöra matchen. Om tyskarna nu tar tre poäng mot Chelsea är Leverkusen faktiskt klart för åttondelsfinal. Starkt.

”Naturligtvis kan vi vinna”, säger Robin Dutt inför matchen. Han har så rätt så. Det gäller bara att undvika onödiga misstag och våga. Chelsea går att störa, men det blir givetvis svårt. Tränaren har dessutom fått tillbaka den fantastiske Andre Schürrle.

Bayern München avstyrde krisen, innan det ens blev någon kris. I går skrev jag att det var säsongens hittills viktigaste match för rekordmästarna. München gav svar på tal och växlade upp, hittade Ribéry, Gomez studsade in en boll, München slarvade lite men så fann man Ribéry igen. 3-1 och München är klart för åttondelsfinal. Än viktigare visade Jupp Heynckes lag att det går att spela bra fotboll utan Bastian Schweinsteiger, även om motståndet var mer eller mindre odugligt.

Nu har jag svårt att se en kris i Bayern. De visade hela fotbollsvärlden att Bastian inte betyder allt, även om han är viktig. Och det är en kvalitet som ett europeiskt topplag måste ha. Så hatten av till Bayern som gör en fantastisk säsong så här långt. I går körde man över Villarreal, men på riktigt mästarmanér tog man inte ut sig. Bayern gjorde precis vad de förväntades att göra, vad som behövdes göra. Det är mästerligt.

Sex tyska poäng mot två London-lag hade smakat fint i kväll. Det blir dock en mycket tuff kamp.

/Wingren