Ett kort, väldigt kort inlägg bara (som blev längre): jag finns på twitter. Har aldrig varit något fan av det, men vill sprida vad som händer inom tysk fotboll på så många sätt jag kan. Alltså kan ni alltid kika där för snabbare uppdateringar av det mesta. Tiden räcker inte alltid till för att det omgående ska komma ett inlägg här, vilket jag hoppas att ni förstår.

Men när jag ändå har er på tråden: Fortuna Düsseldorf går helt välförtjänt upp i Bundesliga efter 2-2 (4-3) mot Otto Rehhagels Hertha Berlin. Återigen står Tyskland, som enda storliga, utan representation av huvudstaden i högstaligan. Jag vill ha Hertha där, men Michael Preetz vansinnesstyre gör att jag känner att de hör hemma i Zweite Bundesliga. Åtminstone en säsong.

Fortuna Düsseldorf har gjort en fantastisk säsong och förtjänar platsen i Bundesliga. Die Toten Hosen är lyckliga, fansen är lyckliga och spelarna är lyckliga. Det har varit en lång säsong, men den slutade på bästa sätt.

Efter dryga 25 sekunder gjorde höstens bäste spelare 1-0. Maximilian Beister lurade bort en virrig Hubnik och satte bollen i mål. ”Hjältebock” för Berlin blev Änis Ben-Hatira som först gjorde mål, men som sen drog på sig två onödiga gula kort. Försvarsmisstag och fina passningar ledde till matchens andra tre mål.

Berlin-fansen kastade in Bengaler. Början på kaoset denna kväll.

 

Det blev 28 minuters tilläggstid efter en för tidig planstormning av Fortuna-fansen. Oerhört onödigt och inte alls vackert. Skamligt. Och jag förstår att Rehhagel beordrade sina spelare att stanna kvar i omklädningsrummet. Men till sist kom de ut och spelade av matchen. Men vad annat kunde de göra? Domaren ville spelare vidare, alla andra på arenan ville spela vidare. Så vad kunde Herthas killar göra?

Efter matchen fick vi höra att ”Herthas spelare fruktade sina liv, och ingen beskyddade oss”.

Hertha lär överklaga det här, för det var inget värdigt eller vackert slut. DFB lär bötfälla Fortuna – kraftigt. Men jag tror att Fortuna Düsseldorf kvarstår som kval-mästare. Det är Fortuna som vi får se i Bundesliga nästa år. I en fin fotbollsarena med plats för cirka 54 000 åskådare.

Jag har svårt att se ett omspel då matchen spelades klart, samtidigt spelades den klart under vidriga omständigheter. Hertha skulle bara göra ett mål till. Ett mål. Allt kan hända i fotboll, det vet vi. Nu fick spelarna dock vila i 20 minuter och den resterande tilläggstiden speldes bara av. Det var inte korrekt.

Samtidigt bör kanske Hertha skylla på sina egna supportrar som orksade tilläggstiden på sju minuter från första början, då de kastade in bengaler och smällde knallskott.

Men vilken match det var, vilka känslor, vilka mål, vilka misstag, vilka störda supportrar, vilka ledsna supportrar, vilka glada supportrar. Vilken fotboll.

Men kaos, det var det. Fruktansvärt tråkigt och onödigt. Tysk fotboll sörjer den här kvällen, samtidigt som man gläds med Fortunas sportsliga bedrift. Ståplats-hatarna får vatten på sin kvarn nu. Det mesta fungerar ypperligt, men när sånt här inträffar drar debatten igång med full kraft. Trots att det nu inte var ståplatsens fel, så lär ändå motståndarna propagera för arenor utan stämning samt med 55 000 säkerhetsvakter. Det är bedrövligt.

Det som skulle vara en fest, en glädjens kväll, slutade med säsongens kanske tråkigaste scener och efterspel.

Wolfgang Stark agerade modigt tycker jag ändå, men om det var korrekt? Han väntade ut kaoset i 20 minuter och lät sedan matchen gå vidare. Men vilken ovärdig kväll på alla vis. Inte värdigt den så ofta hyllade tyska fotbollen. Vi ska inte heller glömma att Hertha-supportrar kastade in bengaler under matchen. Nej, det här var bedrövligt.

Men en jäkla match.

/Wingren