Arkiv för tagg berlin

- Sida 1 av 5

”Det viktigaste är att man vinner”

av Pierre Wingren, reporter

Nyss hemkommen från en fantastisk vecka i Tyskland. Blott en dag senare väntar nästa godbit på mig: Tyskland spelar mot Österrike inför ett fullsatt Allianz Arena i München. Jag klagar inte.

Det hände en hel del under de sista dagarna av transferperioden, det var lite halvlurigt för mig att hänga med och nog blev jag förvånad när jag såg Mesut Özil hylla Wenger i en tv-sändning. Landslagets nummer tio låter nöjd med övergången från Real Madrid till Arsenal. Det är han inte, det kan jag aldrig tro. Hela Özil-affären blev dessutom ett fullgott exempel på fotbollens floskler. En vecka innan övergången talade Özil om hur bra han trivs i Madrid, att han vill spela ut sitt kontrakt och helst av allt förlänga det.

Han hade inga tankar på en flytt. ”Det vill jag med all tydlighet dementera”. Nog tror jag på Özil. Jag tror att han ville stanna kvar, att han ville kämpa till sig en plats i ett av världens bästa klubblag. Klart han ville. Men nog måste han ha vetat något, känt av något? Givetvis.

Veckan senare var allting världens-bäste-Wengers förtjänst. Klart att Özil ville till Arsenal. Han kände inget förtroende från Ancelotti.

Mesut Özil, 24, är nu den dyraste tyska spelaren någonsin. Förhoppningsvis kan han bära på den lasten utan att få problem. Om Premier League och Arsenal är det ultimata stället för Özil låter jag vara osagt, det ska bli spännande att följa honom. Det är en fantastiskt smart fotbollsspelare.

Även inom Bundesliga hände det ett och annat. Pierre-Michel Lasogga lånades ut från Hertha Berlin till Hamburger SV. Thorsten Fink och Oliver Kreuzer sökte desperat efter en ny anfallare och fick honom till sist. Hamburger SV fick också spela bort lite ångest när de avfärdade Eintracht Braunschweig med 4-0 inför hemmapubliken.

Schalke 04 och Jens Keller lyckades, med Julian Draxlers hjälp, ta sig vidare till CL-gruppspelet. Men ingen inom klubben var nöjd, rädslan för en total kollaps var relativt överhängande. Sportchefen Horst Heldt valde att agera och lånade in utsorterade Dennis Aogo från HSV. Något dygn senare så kunde han även stolt presentera Kevin-Prince Boateng. En slitstark mittfältare med en tuff spelstil, en flexibel kille. Ett ack så viktigt nyförvärv. Nu finns det ledargestalter i laget som kan ta tag i de olika lagdelarna när det behövs, de kan avlasta Jens Keller. Schalke har en riktigt stark trupp och med Boateng från start var de det bättre laget mot Bayer Leverkusen i 2-0-vinsten.

1. FC Köln vill tillbaka till Bundesliga. När Patrick Helmes blev tillgänglig slog de till. Anfallaren lämnar VfL Wolfsburg för sin gamla klubb. Om han håller sig frisk blir han en oerhört nyttig förstärkning. En underskattad spelare, som dock har lidit av stora skadeproblem på sistone. Spännande.

VfB Stuttgart sparkade Bruno Labbadia och ersatte honom med Thomas Schneider. Det räckte in för att avancera till Europa League-gruppspelet, men det räckte till en sjujäkla uppvisning mot TSG Hoffenheim. 6-2 slutade den matchen. Wow. Vilken väg har Stuttgart växlat in på?

Werder Bremen åkte på en ny förlust när Borussia Mönchengladbach segrade med 4-1. Gladbach ser välbalanserat och bra ut, Werder Bremen är fortfarande ett vilt kort. Ytterbacken Santiago Garcia har hämtats in för att ge Robin Dutt ytterligare alternativ.

1. FC Nürnberg har inte riktigt hittat rätt in i säsongen. Det har sett bra ut under stora delar av matcherna, men det vill sig inte riktigt. Der Club förlorade helt rättvist med 0-1 mot FC Augsburg. Innan transferfönstret stängde hämtade de in Makoto Hasebe från Wolfsburg. En klok värvning då luckan efter mittfältaren Timmy Simons har varit uppenbar.

SC Freiburg förstärkte med en ”typisk Freiburg-spelare” – Vladimir Darida. VfB Stuttgart sålde mittbacksgeneralen Serdar Tasci och hämtade in Karim Haggui från Hannover 96.

Stressiga dagar för vissa sportchefer, men vansinnet är långt ifrån så intensivt som i England. Tack för det.

Det hände förstås en hel annat innan fönstret slog igen. Här följer ett axplock:

Joseph Akpala från Werder Bremen till Kardemir Karabükspor
Roman Hubnik från Hertha Berlin till Viktoria Pilsen
Johan Audel från VfB Stuttgart till FC Nantes
Ferhan Hasani från VfL Wolfsburg till Bröndby IF
Paul Scharner surnade på HSV och till sist löstes kontraktet upp
Mu Kanazaki från 1. FC Nürnberg till Portimonense SC
Tolga Cigerci från VfL Wolfsburg till Hertha Berlin
Per Ciljan Skjelbred från Hamburger SV till Hertha Berlin
Tranquillo Barnetta från Schalke 04 till Eintracht Frankfurt
Marko Arnautovic från Werder Bremen till Stoke City
Jeong-Ho Hong från Jeju United till FC Augsburg

Resultaten från omgång 4:

SC Freiburg – Bayern München 1-1
Borussia Mönchengladbach – Werder Bremen 4-1
Hannover 96 – 1. FSV Mainz 05 4-1
VfL Wolfsburg – Hertha Berlin 2-0
1. FC Nürnberg – FC Augsburg 0-1
Hamburger SV – Eintracht Braunschweig 4-0
Schalke 04 – Bayer Leverkusen 2-0
VfB Stuttgart – TSG Hoffenheim 6-2
Eintracht Frankfurt – Borussia Dortmund 1-2

***

Tyskland mot Österrike i morgon alltså. Jag har länge hävdat att Österrike är ett underskattat landslag i Sverige, ett lag med en klok tränare och många Bundesliga-spelare. För svensk del vore en tysk vinst något bra, för Tyskland likaså. Men Joachim Löw har länge brottats med ett stort problem: försvarsspelet. På de senaste tre matcherna har det tyska landslaget släppt in nio mål. Det är inte okej.

I mina ögon har Joachim Löw litat för mycket på sin backlinje. Nu menar jag inte att backlinjen är dålig, snarare att Löw tror att fyra spelare ska kunna stå för allt defensivt ansvar. Det går inte i dagens fotboll. Det hela började med VM i Sydafrika. Mertesacker och Friedrich lyckades på något magiskt sätt att rensa undan de flesta hoten, sedan dess har Löw förväntat sig att det ska kunna se ut så. Det går förstås inte. Hela laget måste delta i försvarsspelet och där måste Löw hitta rätt medicin. Han har spelare i sin trupp som är kloka och bra nog för att göra det, men om direktiven är otydliga kan det ibland se ut som en oinspirerad hönsgård.

Jag vill se ett Tyskland som spelar som ett lag under 90 minuter i morgon. Jag vill se framsteg. Om så inte blir fallet är inte de där tre poängen så säkra, även om Tyskland givetvis är stora favoriter. Och det med all rätt.

För en spelare blir matchen extra speciell, och även han vill givetvis undvika ett fiasko i morgon. Philipp Lahm, 29, kommer att spela sin 100:e landskamp i morgon. I München. På hemmaplan mot Österrike i ett VM-kval. Så givetvis vill även han att försvarsspelet ser bättre ut, att backlinjen får den hjälp som behövs.

Världens bästa ytterback, i mångas ögon, debuterade i landslaget under Rudi Völlers ledning. Det var den 18 februari 2004, Tyskland vann med 2-1 mot Kroatien. Sedan dess har han varit en given startspelare i ett tyskt landslag. Alla som har haft med Lahm att göra hyllar honom och har försökt klona honom utan framgång.

”Det viktigaste är naturligtvis att man vinner. Min 100:e landskamp är en härlig tillfällighet”, säger han på presskonferensen.

Bastian Schweinsteiger och Lars Bender saknas på grund av skada. Klart möjligt att Sami Khedira och Toni Kroos tar hand om de centrala mittfältspositionerna.

Matchen börjar klockan 20:45 och går att se på Viasat Fotboll.

/Wingren

FC Bayern jagar trippeln

av Pierre Wingren, reporter

Jupp Heynckes avslutar sin sejour som Bayern-tränare i morgon. Den sista tävlingsmatchen är inte vilken som helst – det vankas final i DFB-Pokal och VfB Stuttgart står för motståndet. Bayern München har joggat hem Bundesliga och efter en intensiv match mot Borussia Dortmund blev de också Champions League-mästare för ungefär en vecka sedan. Om Bayern München vinner finalen i Berlin i morgon så har de säkrat den stora trippeln – som första klubben i Tyskland.

Givetvis är rekordmästarna från södra Tyskland stora favoriter, det är inte ens någon som tror att ”cupens egna lagar och regler” kan påverka resultatet. Det går inte heller att påstå att VfB Stuttgart har lyckats särskilt bra mot FC Bayern i Bundesliga den här säsongen.

Karl-Heinz Rummenigge drog till med inte allt för sympatiskt uttalande när laget firade CL-titeln, han sa att ”vi har goda chanser mot Stuttgart även om vi har 1,8 promille i kroppen”. Några sådana alkoholmängder finns absolut inte i spelarnas kroppar, men laget får klara sig utan skadade Toni Kroos och Holger Badstuber. Dessutom saknas tre landslagsuttagna spelare: Dante, Luiz Gustavo och Emre Can. Jag kan tycka att det är lite svinaktigt av det brasilianska fotbollsförbundet att beröva spelarna på en magisk afton i Berlin – och en mer eller mindre storslagen fest i München på söndag.

Men om 1,8 promille inte hade skapat något problem så ska inte heller avsaknaden av vissa spelare skapa några större problem. FC Bayerns trupp är imponerande och det finns gott om spelare som håller världsklass. Motivationen att vinna är också stor efter 2-5-förlusten mot Borussia Dortmund för ett år sedan – och framför allt chansen till den historiska trippeln. Som lite extra grädde på moset vill förstås spelarna vinna för sin tränare Jupp Heynckes.

”Jag vet hur det är att vinna där. Därför är jag också väldigt motiverad. Det är alltid en underbar kväll i Berlin, något särskilt speciellt. Atmosfären, stadion. Vi kommer göra allt för att vinna pokalen”, säger Bastian Schweinsteiger.

Bayern München har minst sagt vunnit DFB-Pokal förr – 15 gånger för att vara exakt.

Men varning, FC Bayern: det kan komma att göra ordentligt ont på lördag!

VfB Stuttgart slutade tolva i ligan, inte riktigt vad de hade förväntat sig. En alldeles för tunn spelartrupp har kostat poäng och Bruno Labbadia har haft svårt att hitta ett riktigt fungerande spel. Försvaret har läckt och framåt har det producerats för lite mål. Men klubben har redan säkrat det viktigaste: tack vare finalplatsen får de chansen att kvala till Europa League nästa säsong. Och det är viktigt för Stuttgart.

Men nu när de ändå är i Berlin vill de förstås vinna finalen. De vill göra det som inget annat lag har mäktat med den här säsongen: snuva Bayern München på en titel.

VfB Stuttgart har varit hela Bundesligas fulaste lag. Sju röda kort och 71 gula kort. På lördag kommer spelarna att vara extra motiverade – och det kommer garanterat att göra ont på Bayern-spelarna.

”Ska vi ta oss an topplagen som HSV gjorde i 2-9-matchen i München och låta oss slaktas?”, frågar sig Bruno Labbadia.

Nej, det kommer de förstås inte att göra. En cupkväll i Berlin är något alldeles speciellt och Stuttgart-spelarna kommer givetvis att bjuda på så mycket kamp de bara kan. Frågan är hur långt det räcker mot ett fantastiskt välspelande Bayern München?

Jag hoppas och tror att en storslagen fotbollskväll avslutar en fantastisk säsong. Vilket år.

Troliga startelvor:

Bayern München:
Neuer
Lahm, Boateng, van Buyten, Alaba
Martinez, Schweinsteiger
Robben, Müller, Ribéry
Mandzukic

VfB Stuttgart:
Ulreich
Sakai, Tasci, Niedermeier, Molinaro
Gentner, Boka
Harnik, Traoré
Maxim
Ibisevic

Matchstart: 20:00.

Grattis Sverige: Viasat Fotboll sänder årets final.

/Wingren

FC Bayerns rekordsäsong & ett facit

av Pierre Wingren, reporter

Den 50:e Bundesliga-säsongen är färdigspelad. Sista omgången bjöd oss på komedi, dramatik och känslor. Det finns så mycket att titta på, analysera och fundera över. Jag lovar att bloggen ska vältra sig i det mesta. Men först ut blir ett något mer faktabaserat inlägg.

Det här var säsongen då Bayern München blev tyska mästare för 23:e gången, det här var säsongen då de slog alla möjliga rekord på vägen till mästerskapet. Jupp Heynckes lag gjorde ”en Leverkusen” förra säsongen och slutade tvåa i allt. I somras gjorde klubben några smarta affärer och Heynckes ändrade lite i spelidén – nu är FC Bayern åter tyska mästare och chansen till en trippel lever i allra högsta grad.

Bayern Münchens rekordsäsong i siffror:

91: Så många poäng tog FC Bayern i Bundesliga, därmed slog de Dortmunds rekord från förra säsongen (81).

25: Så många poäng är det ner till Dortmund på andraplats.

28 & 6/4: FC Bayern blev tyska mästare efter 28 omgångar, närmare bestämt den 6 april. Tidigast någonsin.

1: Rekordmästarna låg etta från omgång ett till omgång 34. Endast FC Bayern har lyckats med den här bedriften förr.

29: Flest segrar under en och samma säsong, tidigare var 25 det högsta antalet.

14: Den längsta segersviten i en och samma säsong, tidigare rekordet 10 segrar (Mönchengladbach och Wolfsburg).

1: Blott en förlust. Därmed tangerar klubben sitt eget rekord från säsongen 1986/87.

18: Säsongen 2007/08 släppte Kahn 21 bollar förbi sig, ett rekord som nu suddas ut. Och då släppte ändå Manuel Neuer in tre mål mot Gladbach i sista omgången.

21: I så många matcher höll FC Bayern nollan, tidigare har Bremen och FC Bayern lyckats hålla nollan i 19 matcher.

1: Precis som 1. FC Köln säsongen 1963/64 så gjorde FC Bayern minst ett mål i varje match.

80: FC Bayern avslutar säsongen med +80 i målskillnad, därmed suddas klubbens rekord från 1972/73 ut (64).

15: Klubben vann 15 matcher på bortaplan och slår därmed Dortmund och Bremens rekord på 11 bortasegrar.

0: Inte en enda förlust på bortaplan, precis som klubben fixade säsongen 1986/87.

47: Så många poäng tog FC Bayern på bortaplan. Det tidigare rekordet var 37. Och där finner vi också anledningen till lagets extrema dominans, precis som bortaspelet var deras svaghet förra säsongen. Intressant.

9: FC Bayern vann nio raka bortamatcher, tidigare låg rekordet på 8.

7: Werder Bremen släppte bara in 10 mål på bortaplan säsongen 1987/88, FC Bayern har blott släppt in 7 den här säsongen.

14: Efter 14 omgångar stod det klart att FC Bayern skulle övervintra som tabelletta.

8: FC Bayern inledde säsongen med 8 vinster. Kaiserslautern (01/02), FSV Mainz 05 (10/11) och Bayern München (95/96) har tidigare lyckats vinna de 7 första matcherna.

49: Laget tog hela 49 poäng under vårsäsongen och slog därmed Dortmunds rekord från förra säsongen (47).

Som ni ser är det rekord efter rekord, och då finns det ändå några som jag medvetet har struntat i att lista upp. Men det beror mest på att det ibland bara är löjligt, som att FC Bayern München exempelvis höll nollan de fem första bortamatcherna.

Jag tror att ni förstår grejen ändå: Bayern Münchens säsong har varit överjävligt bra. Det är bara att lyfta på hatten för Jupp Heynckes och hans rekord-Bayern.

Den sista omgången spelades i lördags och slutade så här:

Borussia Mönchengladbach – Bayern München 3-4
Hannover 96 – Fortuna Düsseldorf 3-0
SC Freiburg – Schalke 04 1-2
Hamburger SV – Bayer Leverkusen 0-1
Eintracht Frankfurt – VfL Wolfsburg 2-2
1. FC Nürnberg – Werder Bremen 3-2
Borussia Dortmund – TSG Hoffenheim 1-2
VfB Stuttgart – FSV Mainz 05 2-2
FC Augsburg – Greuther Fürth 3-1

Resultaten innebär följande:

Mästare: Bayern München
Champions League: Bayern München, Borussia Dortmund, Bayer Leverkusen
Champions League-kval: Schalke 04
Europa League-kval: SC Freiburg, Eintracht Frankfurt, VfB Stuttgart (via DFB-Pokal).

Kval för att hålla sig kvar i Bundesliga: TSG Hoffenheim
Nedflyttning: Fortuna Düsseldorf, Greuther Fürth

Se hela tabellen här.

Hetaste målskyttarna:
1. Stefan Kießling (Bayer Leverkusen), 25 mål
2. Robert Lewandowski (Borussia Dortmund), 24 mål
3. Alexander Meier (Eintracht Frankfurt), 16 mål

Hetaste poängspelarna:
1. Stefan Kießling (Bayer Leverkusen), 25 mål och 7 assist
2. Robert Lewandowski (Borussia Dortmund), 24 mål och 5 assist
3. Franck Ribéry (Bayern München), 10 mål och 14 assist
Thomas Müller (Bayern München), 13 mål och 11 assist

***

Även 2. Bundesliga är färdigspelad för den här gången. Hertha Berlin vann välförtjänt på bästa FC Bayern-manér och landade till sist på 76 inspelade poäng – nytt rekord. Säsongen 2001/02 vann Hannover 96 med 75 poäng. Eintracht Braunschweig är tillbaka i Bundesliga efter 28 års väntan. Alltså:

Ligasegrare: Hertha Berlin
Uppflyttning till Bundesliga: Hertha Berlin, Eintracht Braunschweig
Kval till Bundesliga (mot TSG Hoffenheim): 1. FC Kaiserslautern

Kval för att hålla sig kvar i 2. Bundesliga: Dynamo Dresden
Nedflyttning till 3. Liga: SV Sandhausen, Jahn Regensburg

Tabellen finner ni här.

Hetaste målskyttarna:
1. Domi Kumbela (Eintracht Braunschweig), 19 mål
2. Ronny (Hertha Berlin), 18 mål
Daniel Ginczek (St. Pauli), 18 mål
4. Mohamadou Idrissou (1. FC Kaiserslautern), 17 mål

Hetaste poängspelarna:
1. Ronny (Hertha Berlin), 18 mål och 12 assist
2. Mohamadou Idrissou (1. FC Kaiserslautern) 17 mål och 7 assist
3. Domi Kumbela (Eintracht Braunschweig) 19 mål och 3 assist

***

Vi tar även en titt på hur saker och ting slutade i 3. Liga.

Ligasegrare: Karlsruher SC
Uppflyttning till 2. Bundesliga: Karlsruher SC, Arminia Bielefeld

Kval till 2. Bundesliga (mot Dynamo Dresden): VfL Osnabruck
Nedflyttade: SV Darmstadt 98, SV Babelsberg 03, Alemannia Aachen

Noterbart att Dresden och Osnabrück stöter på varandra igen. De båda klubbarna spelade två intensiva kvalmatcher för två år sedan, då drog ett taggat Dynamo Dresden det längre strået. Och givetvis noterbart att klassiska Aachen bara faller och faller. Ekonomin är förvisso så dålig att de hade behövt börja om i de nedre regionerna ändå. Tråkigt.

Tabellen finner ni här.

***

Så här spelas kvalmatcherna:

23/5
TSG Hoffenheim – 1. FC Kaiserslautern

24/5
VfL Osnabrück – Dynamo Dresden

27/5
1. FC Kaiserslautern – TSG Hoffenheim

28/5
Dynamo Dresden – VfL Osnabrück

Känner ni er tillräckligt trötta på siffror och information nu? Tänkte väl det.

/Wingren

Berlin tillbaka i Bundesliga och en kommentar på Hoeneß-härvan

av Pierre Wingren, reporter

Ordningen är återställd. Hertha Berlin är klart för spel i Bundesliga nästa säsong. Den tyska toppdivisionen berikas åter av en klubb från huvudstaden. Ett turbulent fjolår skakade om laget och spiken i kistan sattes när Fortuna Düsseldorf gick segrande ur ett dramatiskt och stökigt kval. Den här säsongen har således spelats utan en huvudstadsklubb i Bundesliga. Hertha Berlin har hållit till nere i 2. Bundesliga och inför den här säsongen valde sportchefen Michael Preetz att satsa på Jos Luhukay som tränare. Då hade han precis säkrat ett nytt Bundesliga-kontrakt med FC Augsburg, men interna stridigheter gjorde att Luhukay sa upp sig i somras. Lagbyggaren hamnade i huvudstaden.

Ett par nervösa premiäromgångar spelades, de stora traditionsklubbarna inledde förvånansvärt svagt. Men Hertha Berlin gick aldrig bort sig och spelet blev bättre för varje vecka. Efter 30 omgångar är de fortfarande obesegrade hemma på Olympiastadion och efter gårdagens match fick de äntligen dricka ur de där överdimensionerade ölglasen – med 66 inspelade poäng står det klart att Hertha Berlin är klart för spel i Bundesliga nästa säsong.

Det blev dock en nervös väntan för de 52 135 supportrarna i Berlin. Bottenlaget SV Sandhausen var på besök och hade bestämt sig för att sabba festen i huvudstaden. Bortalaget ställde upp med en fembackslinje och ett lågt liggande mittfält. Jos Luhukay valde att byta in ytterligare en anfallare efter bara 25 minuter. Hemmalaget styrde och ställde, chanserna var dock få.

Med fem minuter kvar av matchen nickade Adrian Ramos i stolpen och Pierre-Michel Lasogga högg på returen. 1-0. När domaren blåste i pipan för sista gången bröt glädjen ut, stor fest i Berlin. Synnerligen välförtjänt.

Eintracht Braunschweig ligger fortfarande på en stabil andraplats och ser ut att få premiärspela i Bundesliga nästa säsong. 1. FC Köln och 1. FC Kaiserslautern slåss om kvalplatsen med näbbar och klor.

Grattis, Hertha.

***

Uli Hoeneß. Klart jag måste nämna det. Tyvärr. Ni har väl koll på läget vid det här laget – det som går att ha koll på det vill säga. Vi har inte alla fakta, alla kort ligger inte på bordet än. Vad vi vet är att FC Bayern Münchens president har anmält sig själv i början av året, han utreds nu för skattefusk. Det rör sig om en okänd, men troligtvis ganska saftig summa pengar, som ska finnas på ett konto i Schweiz. Pengar som ej är beskattade i Tyskland. Hoeneß riskerar fängelse, men han kan också gå fri. Jag kan bara spekulera om anledningen till hans självangivelse – men troligtvis ser han en chans till strafflindring, och framför allt, ett visst mått av kvarvarande förtroende.

Som sagt, jag säger det igen, Uli Hoeneß är inte dömd för något. Den här utredningen lär pågå ett bra tag innan vi får svar på hur det ligger till. FC Bayern och Uli Hoeneß själv har valt att hålla tyst och vägra kommentarer. FC Bayern-bossen har dock bekräftat att en utredning pågår, han har sagt att han inte tänker avsäga sig sina uppdrag i klubben och han har hotat med att stämma några tidningar för förtal.

Allting som skrivs och sägs nu är enbart spekulationer, det är upp till det tyska rättsväsendet att presentera fakta vid ett senare tillfälle.

Men vad kan det här betyda för Hoeneß och FC Bayern? I skrivande stund är det inte lönt att spekulera i eventuella straff, men redan nu står det klart att bilden av Uli Hoeneß inte bara fått sig en törn, den har snarare gått igenom dokumentförstöraren.

Uli Hoeneß var redan som spelare mer intresserad av affärer och pengar än någon annan, han var nästan en affärsman i fotbollskläder. Nu har han blivit Bayern München, han är klubben. Och han har gjort ett helt fenomenalt jobb. Vem vet vad FC Bayern hade varit i dag utan hans skarpa hjärna? Han har gjort klubben till vad den är.

Men Hoeneß är inte bara ”Herr Bayern”. Han har varit fotbollens moralförespråkare nummer ett, han har haft inflytande på politiken. Han som alltid har sträckt ut en hjälpande hand till de som behöver. Han har attackerat Fifa och Sepp Blatter, han har ifrågasatt den ekonomiska situationen i spanska klubbar, han har kritiserat ”ekonomiskt dopade” klubbar. Han har lyft frågan huruvida en drogberoende Christoph Daum skulle kunna träna ett tyskt landslag. Han har varit tysk fotbolls språkrör – och han har kommit med väldigt många viktiga och riktiga poänger.

Men nu?

Om Uli Hoeneß hade kunnat kritisera Uli Hoeneß hade han gjort det. Han hade slaktat ”skattefuskaren” verbalt. Inte kan man sitta och predika om skattemoral i tv om man själv är kriminell?

Uli Hoeneß har alltid varit den personen, han har alltid varit den trovärdige moralförespråkaren, mannen som vill göra allting bättre och vara säker på att allting går rätt till.

Oavsett om han fälls eller inte har hans rykte skadats. Och frågan är om han ens kan sitta kvar som ledare för FC Bayern München? Men vem kan tänka sig ett FC Bayern utan Hoeneß?

Tysk fotboll har skakats om den här helgen.

Om det betyder något för laget i slutspurten av säsongen? Nej, inte det minsta.

***

Bundesliga omgång 30

Borussia Mönchengladbach – FC Augsburg 1-0
Mönchengladbach arbetade sig till en viktig seger i kampen om Europa League-platserna. Det var hemmalaget som försökte ta tag i taktpinnen men Augsburg försvarade sig bra och spelade smart – men efter en halvtimme fick hemmalaget straff och Vogt visades ut. Som vanligt satte Filip Daems straffen och efter det hade Gladbach koll på läget. Hanke och Mlapa träffade stolpen och lyckades inte sätta spiken i kistan, men det gick vägen ändå.

Borussia Dortmund – FSV Mainz 05 2-0
Vad kan man säga om matchen? Reus gjorde mål efter 32 sekunder, Lewandowski gjorde mål för tolfte matchen i rad när han nätade i slutet av matchen. De övriga spelminuterna bjöd oss på ett försvarande Mainz och ett kontrollerande Dortmund. Jürgen Klopps lag är nu klart för CL-spel nästa säsong, Mainz har inte vunnit på fem matcher och riskerar att gå miste om Europa.

Bayer Leverkusen – TSG Hoffenheim 5-0
Hoffenheim har fortfarande inte lyckats vinna mot Leverkusen och i lördags såg det värre ut än vanligt. Nye tränaren Gisdol hade annars fått Hoffenheim att spela lite bättre, men nu såg det ut som vanligt igen. Leverkusen tog ett stort steg mot att säkra CL-platsen. Kießling och Schürrle gjorde vars två mål och den förstnämnde närmar sig nu Lewandowski i skytteligan (21/23). Polanski fick tidigt ett rött kort och orsakade en straff som dock Casteels räddade, men det slutade med en överkörning.

Hannover 96 – Bayern München 1-6
26 segrar på 30 matcher för FC Bayern, ligarekord. Jupp Heynckes roterade som vanligt ordentligt, men som vanligt spelade det ingen roll. Stindl bjöd på ett självmål och efter det orkade inte Hannover ta kampen längre. FC Bayern körde över Mirko Slomkas lag och bland annat gjorde Mario Gomez och Claudio Pizarro vars två mål. Nederlaget innebär troligtvis att Hannover går miste om en plats i Europa League till nästa säsong.

Hamburger SV – Fortuna Düsseldorf 2-1
Nye lagkaptenen vad der Vaart har blommat ut på allvar med bindeln runt armen. Holländaren nickade in 1-0 innan han dribblade in 2-0. Giefer i Fortuna-målet hade inte sin bästa dag. I andra halvlek kunde Schahin reducera och i slutet av matchen satte Latka en boll i ribban – men Düsseldorf kom aldrig närmare än så och nedflyttningshotet växer för varje omgång. Hamburger SV har än en gång gått från krislag till CL-aspirant.

Eintracht Frankfurt – Schalke 04 1-0
Gamlingen Oka Nikolov hade en bra dag på jobbet som Trapps ersättare i mål. Schalke började friskt men fick inte in bollen i mål, Nikolov passade även på att rädda Bastos straff. Innan halvtidsvilan nickade Russ in 1-0 för Frankfurt. I andra halvlek fortsatte Schalke att skapa chanser, men Nikolov höll tätt och Frankfurt tog tre viktiga poäng i fajten om Europa-platserna.

Werder Bremen – VfL Wolfsburg 0-3
Werder Bremen har inte vunnit på nio matcher och det var aldrig ens nära mot Wolfsburg. Tränare Thomas Schaaf ska dock få sitta kvar ett tag till sägs det, men nu är klubben indraget i bottenstriden. Wolfsburg däremot landade på säker mark i tabellen efter de tre viktiga poängen mot ett svagt Bremen. Ynglingen Arnold börjar växa ut till en publikfavorit i Wolfsburg och gjorde mål mot Bremen, Olic fick fira sitt 50:e Bundesliga-mål.

VfB Stuttgart – SC Freiburg 2-1
Stuttgart var ett nummer för stort även i ligan, tidigare i veckan slutade semifinalen i DFB-Pokal som bekant 2-1. Nu gjorde även ligamatchen det och Freiburg lyckades inte ta över fjärdeplatsen från Schalke. Båda lagen öppnade bra och Makiadi gjorde 1-0 för Freiburg, men målet dömdes korrekt bort för offside. Gentner nickade in 1-0 för hemmalaget efter 33 minuter, tio minuter senare slarvade Freiburg och Harnik serverade Ibisevic till 2-0. I andra halvlek försvarade sig Stuttgart ganska bekvämt och Santinis tröstmål kom för sent.

1. FC Nürnberg – Greuther Fürth 0-1
Fürths öde kändes skrivet i sten, och är det nog fortfarande, men i derbyt mot Nürnberg tog bottenlaget en prestigefylld seger – och de kan fortfarande klara sig kvar i Bundesliga. Som grädde på moset grusade de dessutom Nürnbergs Europa-drömmar. Ynglingen Geis drog på från långt håll och gjorde sitt första mål i Bundesliga. Hemmalaget hade det mesta av spelet och skapade chanser, men Hesl i målet ville hålla nollan, och som vanligt saknade Nürnberg den där skärpan i de avgörande lägena. Första förlusten för der Club sedan den 29 september.

/Wingren

Kvartsfinalen som inte handlar så mycket om att nå final

av Pierre Wingren, reporter

Vi bjöds på en ordentligt häftig afton i går. Den tidiga kvartsfinalen mellan FSV Mainz 05 och SC Freiburg utvecklade sig till ett riktigt spektakel.

För första gången i SC Freiburgs historia har de nu äntligen nått en kvartsfinal. Glädjen var givetvis stor och jag måste erkänna att jag verkligen unnar Christian Streich den här framgången.

Det var en vansinnigt tokig kvartsfinal som började med två extremt snabba Mainz-mål. Hemmalaget gasade på när Freiburg fortfarande försökte ta sig in i kvartsfinalstämningen. Parker och Zimling hade gjort 2-0 efter bara fyra minuter. Freiburg arbetade sig in i matchen och tog över spelet – men de hade svårt att skapa farliga målchanser. Samtidigt låg Mainz och lurade, spelarna stack iväg blixtsnabbt och skapade bra möjligheter som mycket väl kunde ha resulterat i 3-0.

Ett tag tycktes inte Fotbollsguden stå på Freiburgs sida den här aftonen. Bortalaget träffade ribban, stolpen eller så räddade Müller bortalagets försök. Men så tog matchen en vändning, en typisk cupvändning.

Hemmalagets högerback drog på sig ytterligare ett gult kort och visades ut med 25 minuter kvar av matchen. Innan utvisningen hade Mainz koll på ett bollrullande Freiburg, men nu kände Freiburg-spelarna att det fick bära eller brista.

Fler ribbträffar och bra lägen – det ville sig inte. Men inhopparen Santini lyckade rulla in bollen i mål efter att Ginter just prickat stolpen. 2-1 i den 86 minuten. Vad hade Fotbollsguden planerat egentligen?

Äkta DFB-Pokal-dramatik hade hen planerat in.

Fyra minuters tilläggstid. I den 93 gjordes Santini ner i straffområdet, domaren pekade på straffpunkten. Caligiuri traskade fram och förvaltade säkert. 2-2. Förlängning.

Mainz-spelarna förstod inte riktigt vad som hade hänt. Vad hände med 2-0? Så snabbt? Och nu var de trötta och i psykologiskt underläge. Freiburgs Caligiuri gjorde så det där ack så förlösande 2-3-målet i 108 minuten. Mainz orkade inte vända på matchen. För första gången någonsin är nu SC Freiburg i semifinal. En magisk cupafton utspelade sig i Mainz i går, jag tackar så hjärtligt.

Det blev dock inte någon pokalsaga i Offenbach. 3. Liga-laget Kickers Offenbach kämpade länge och väl mot ett bollförande VfL Wolfsburg. Sagan fick sitt slut när Wolfsburg stod som segrare med 2-1 efter 90 minuter. Helt välförtjänt, men kudos till hemmalaget som har fajtat ordentligt den här säsongen i tyska cupen. Ärligt talat hade Offenbach den bästa chansen i första halvlek, men tidigt i andra så satte Olic ledningsmålet för gästande Wolfsburg. Olic gjorde också 2-0-målet för Wolfsburg efter 71 minuter. Stadel fixade tröstmålet med en frispark, då återstod nio minuter av matchen men det ville sig inte riktigt.

Det blev inget mirakel. Det blev en välförtjänt plats i semifinal för VfL Wolfsburg.

SC Freiburg och VfL Wolfsburg ska ackompanjeras av ytterligare två lag.

19:00
VfB Stuttgart – VfL Bochum

20:30
Bayern München – Borussia Dortmund (sänds på Viasat fotboll)

***

Kvällens första kvartsfinal är den mellan Stuttgart och Bochum. Båda klubbarna har haft en ganska tung säsong hittills – även om Bochums givetvis smärtar lite mer. Ruhrklubben som har varit van vid att pendla mellan Bundesliga och 2. Bundesliga ligger på plats 13 i andradivisionen, vägen till det tyska finrummet är långt. Vad passar då bättre än att få byta ut den dystra vardagen mot en härlig cupfajt i Stuttgart?

Bruno Labbadias gäng bestämde sig redan i somras för att satsa på DFB-Pokal. I ligan ligger de och lurar, väntar på att hitta formen och skutta upp på en Europa-plats. I Europa League är Stuttgart faktiskt kvar, de ska möta Lazio i åttondelsfinal. Men nu är det Bochum och cupen som gäller.

VfL Bochum har inget att förlora, pressen ligger på Stuttgart i kväll. Stuttgart får förlita sig på anfallaren Vedad Ibisevic som har nätat i samtliga i cupmatcher den här säsongen.

***

Senare på kvällen bjuds vi på jättemötet mellan Bayern München och Borussia Dortmund. Allianz Arena är sedan länge utsålt – 71 000 åskådare får chansen att följa kampen mellan de tyska jättarna på plats. Miljontals människor får nöja sig med att sitta framför tv-apparaterna.

Det här är ett möte med tradition, av förklarliga skäl har det dock fått den där extra kryddan igen under de senaste åren. Borussia Dortmund och Jürgen Klopp har gått från klarhet till klarhet, hyllats i pressen och vunnit två raka ligatitlar samt en cuptitel så sent som i maj. Då besegrades FC Bayern med 5-2 i finalen i Berlin – något som givetvis inte faller Bayern München i smaken.

Två titellösa år är inte okej i München. Än värre har det blivit av att FC Bayern inte har lyckats vinna någon av de senaste sex tävlingsmatcherna mot Dortmund (de vann förvisso supercupen inför säsongen, men den räknas inte i sammanhanget).

Nu är det dags för revansch. Och det har präglat ett fantastiskt Bayern München den här säsongen. I somras breddade man och spetsade truppen, knöt näven i byxfickan och har sedan dess fyrat av en kavalkad av toppenfina fotbollsmatcher. De tyska rekordmästarna leder Bundesliga överlägset, ångar på i Champions League och nämns i flera sammanhang som Europas bästa lag.

Då vore det själve fan om de inte skulle lyckas tvåla dit den kaxiga uppstickaren från Ruhr.

Den här kvartsfinalen handlar så mycket mer om vilken jätteklubb som vinner, vilket lag som är bäst för tillfället i Tyskland. Givetvis är finalen i Berlin ett åtråvärt mål, men i kväll är den slutgiltiga destinationen oväsentlig. Det handlar om att gnida salt i såren, eller återta sin position som de oslagbara.

Bayern München har onekligen en god chans. De har hemmaplan, de tycks ha lagt de senaste säsongernas trauma bakom sig och de spelar en helt utomordentligt bra fotboll. De möter ett Dortmund som de så gärna vill slå, ett Dortmund som inte riktigt har orkat prestera match efter match. De har blandat och gett lite väl mycket den här säsongen.

Men de möter också ett spelskickligt och hårt arbetande Dortmund. Ett Dortmund som är bättre än Arsenal eller Werder Bremen.

Eller för att citera tränaren Jürgen Klopp:

”Vi vet att vi är ett av få lag i världen som kan slå Bayern”, säger han på presskonferensen.

Bayern München vill ta sin revansch nu. Bundesliga-titeln är redan i hamn, och den har de säkrat på ett fantastiskt sätt, men den betyder lite mindre om de inte lyckas vinna över Dortmund den här säsongen heller.

Jupp Heynckes fick den givna frågan inför matchen: är Dortmund er skräckmotståndare?

”Det kan ni glömma, Borussia är helt enkelt ett lag som spelar på samma nivå som oss”, säger han.

Borussia Dortmund å andra sidan har inte lika mycket att förlora som Bayern München. Det betyder dock inte att de inte vill vinna – givetvis vill de det. Jürgen Klopp och hans spelare har fått se FC Bayern segla i väg i tabellen, nu vill de visa att de fortfarande är att räkna med, den här enda matchen. Sett över 34 omgångar i ligan har Dortmund redan fått kasta in handduken, men det här är cupen, det här är en drabbning mellan tysk fotbolls två giganter.

…Hur ser det ut i lagen?

Franck Ribéry är avstängd för Bayern München, ett tungt tapp men Arjen Robben är ingen dålig fotbollsspelare. Holger Badstuber är långtidsskadad, Rafinha är förkyld. I övrigt ska Jupp Heynckes ha en komplett trupp att tillgå.

Mats Hummels sägs ha åkt till sjukhuset i München, ryktena säger att han missar matchen. Mycket tungt för BVB om ryktena stämmer, i så fall ersätter Felipe Santana, han har dock sett skakig ut på sistone. I övrigt är det långtidsskadade Patrick Owomoyela som saknas.

Jag förväntar mig en intensiv match, en häftig cupknall. Jättematchen hela Tyskland har väntat på är här. Nu är det dags. Tysklands två bästa lag drabbar samman. Det här, det här blir häftigt. Jag begär en tvättäkta fotbollsupplevelse – låt oss få det.

/Wingren

Storlagen segrade suveränt – inga skrällar i cupen

av Pierre Wingren, reporter

Förra omgången av DFB-Pokal var den skräll-rikaste på 25 år – hela sex stycken Bundesliga-lag tackade för sig. I tisdags och i går spelades den andra omgången och skrällarna uteblev den här gången. Kanske inte så förvånande heller då agnarna redan hade skiljts från vetet i augusti. Någon måtta får det väl ändå vara.

Det är ändå fint att vi har fått vidare lag som Karlsruher SC och Kickers Offenbach, inte bara för att det är klassiska klubbar som hör hemma i cupen, utan också för att det öppnar upp för eventuella cupskrällar längre fram i turneringen. Åttondelsfinalerna lottas på söndag. Vi kommer att få många godbitar att se fram emot då.

Men bara för att Bayern München, Schalke 04, Borussia Dortmund och VfB Stuttgart hade det oförskämt enkelt så betyder inte det att underhållningen uteblev.

Det kokade ordentligt i Düsseldorf där hemmalaget Fortuna derbyspelade mot Borussia Mönchengladbach. Och när så hemmalaget, den sportsligt lilla klubben, till sist segrade i förlängningen visste glädjen inga gränser. Förstås.

Även i Hannover var läget spänt. Dynamo Dresden spelade med stor vilja och tog matchen till ett straffavgörande där dock Ron-Robert Zieler till sist blev hjälte. Men Hannover 96-spelarna hade sannerligen kniven mot strupen.
Även om det var en spännande tillställning innehöll också den här matchen omgångens tråkigaste sekvens: Dresden-anhängare tog sig in på planen efter slutsignal för att ”prata med sina spelare”. Ett idiotiskt beslut, särskilt i dessa tider då säkerhetsdebatten pågår för fullt. Och särskilt då just Dynamo Dresden-följet skämde ut sig i cupen förra året. Då tänkte DFB straffa klubben genom att utesluta dem från nästa års turnering. Kanske blir det straffet verklighet nu. Onödigt.

I Bielefeld gick hemmalaget Arminia hårt åt gästande Bayer Leverkusen – något som Sami Hyypiä eventuellt får lida av till helgen då flera spelare drog på sig mindre och större blessyrer. Även det här mötet avgjordes i förlängningen då Schürrle kunde stänka dit det viktiga 2-3-målet.

Även Holger Stanislawski, 1. FC Kölns tränare, hade en nervös afton. Köln säsongsinledning har minst sagt varit svag, men laget har börjat hitta rätt på sistone och det har känts ganska bra. Då hade det väl varit bra typiskt om Wormatia Worms hade orkat fullborda bragden. Men Stanislawskis Köln vann straffläggningen och mår ganska bra just nu.

Berliner AK 07 drömde om ännu en skräll efter 4-0-vinsten mot TSG Hoffenheim. 1860 München ville annorlunda och skickade ut skrällgänget med en 3-0-vinst. Faktum är att BAK 07 och 1. FC Union Berlin fick se sig besegrade – nu saknar vi lag från huvudstaden i såväl DFB-Pokal som i Bundesliga.

Här är samtliga resultat från omgång 2:

Berliner AK 07 – 1860 München 0-3
Wormatia Worms – 1. FC Köln 3-4 (efter straffar)
Preußen Münster – FC Augsburg 0-1
Eintracht Braunschweig – SC Freiburg 0-2

TSV Havelse – VfL Bochum 1-3
Schalke 04 – SV Sandhausen 3-0
VfR Aalen – Borussia Dortmund 1-4
1. FSV Mainz 05 – Erzgebirge Aue 2-0

Karlsruher SC – MSV Duisburg 1-0
Arminia Bielefeld – Bayer Leverkusen 2-3 (efter förlängning)
Kickers Offenbach – 1. FC Union Berlin 2-0
VfB Stuttgart – FC St. Pauli 3-0

Hannover 96 – Dynamo Dresden 4-3 (efter straffar)
Bayern München – 1. FC Kaiserslautern 4-0
Fortuna Düsseldorf – Borussia Mönchengladbach 1-0 (efter förlängning)
VfL Wolfsburg – FSV Frankfurt 2-0

/Wingren

Svensk tv + DFB-Pokal = sant

av Pierre Wingren, reporter

En härligt ostig rubrik som påminner om hur det var att vara liten. Då var det en slagkraftig mening, ibland med helt seriös lycka bakomliggande, ibland ironiskt och lite hånfullt. Nu är det faktiskt seriös lycka och uppskattning som ligger bakom mitt rubrikval.

Jag gick på här i bloggen inför cupfinalen i maj 2012 (och möttes av mycket positiv kritik). Jag var arg, besviken och upprörd. Intresset för tysk fotboll är inte överdrivet stort i det här avlånga landet. Inte ännu i varje fall. Bundesliga och det tyska landslaget börjar sakteliga växa på gubbarna och gummorna i de svenska stugorna. Helt klart. En turnering det pratas mindre om är förstås tyska cupen, DFB-Pokal, men det är en fullständigt lysande och charmerande turnering – som tas på största allvar av såväl klubbarna som supportrarna.

De som faktiskt följer tysk fotboll vet vilken otroligt bra produkt det är. I rådande fotbollsklimat är tysk fotboll framtiden. Publiken, spelet, passionen och dramatiken. Nu gör alltså även DFB-Pokal entré i de svenska hemmen (eller comeback ska jag väl säga). Det vore, i ärlighetens namn, pinsamt om vi år 2012 och med 1435345 tv-kanaler i utbudet inte skulle få se tysk fotboll i Sverige.

Det är med stor glädje som jag kan meddela att Viasat har säkrat rättigheterna till DFB-Pokal här i Sverige. Förra året var det finalen jag argumenterade för, då det var en jättematch mellan Bayern München och Borussia Dortmund. Men ingen svensk tv-kanal tycktes vara intresserad. Eftersom att jag gick på i ullstrumporna då förtjänar det här initiativet ett positivt omnämnande. Mycket bra.

Redan i kväll får vi se Borussia Dortmund åka till ett fruset och vintrigt Aalen, resan fortsätter i morgon med VfB Stuttgart – St Pauli och Bayern München – 1. FC Kaiserslautern.

Så här motiverar MTG:s fotbollschef, Per Nunstedt, rättighetsförvärvet:

”Alla som följer Champions League ser hur bra tysk klubbfotboll är för tillfället. Det känns väldigt kul att addera den Tyska Cupen till vårt övriga fotbollspaket i MTG:s och Viasats kanaler”, säger han i ett pressmeddelande.

Tack för det.

DFB-Pokal alltså. Det är den tiden på året och vintern har redan smugit sig på i Tyskland – något som definitivt ökar på skrällchanserna. I augusti fick vi uppleva den märkligaste cupomgången på 25 år. Hela sex stycken Bundesliga-lag sa adjö och allra värst drabbat blev TSG Hoffenheim som förnedrades med 0-4 av Regionalliga-laget Berliner AK 07. 1860 München drabbar samman med Berliner AK den här omgången, får vi se ett nytt under då?

Störst skrällchans ser jag i mötet mellan krisande VfL Bochum och TSV Havelse. Regionalliga-laget möter ett Bochum som nyss sparkat sin tränare, dessutom har Havelse goda minnen från förra omgången då klubben slog ut 1. FC Nürnberg.

Borussia Dortmund vill försvara cuptiteln och tvingas på vägen till Berlin hantera VfR Aalen. ”Vi gör klokt i att ta oss an matchen som en Champions League-match”, säger mittfältaren Ilkay Gündogan.

Det andra finallaget i maj 2012 hette som bekant Bayern München. Och i den här klubben är titelhungern stor. Minst sagt. I morgon kommer ett skadedrabbat 1. FC Kaiserslautern till Allianz Arena och Arjen Robben har redan varnat sina lagkamrater. FC Bayern har faktiskt bara förlorat en av de senaste 26 hemmamatcherna i cupen.

Här är hela omgång 2:

Tisdag 19:00

Berliner AK 07 – 1860 München
Wormatia Worms – 1. FC Köln
Preußen Münster – FC Augsburg
Eintracht Braunschweig – SC Freiburg

Tisdag 20:30

TSV Havelse – VfL Bochum
Schalke 04 – SV Sandhausen
VfR Aalen – Borussia Dortmund
1. FSV Mainz 05 – Erzgebirge Aue

Onsdag 19:00

Karlsruher SC – MSV Duisburg
Arminia Bielefeld – Bayer Leverkusen
Kickers Offenbach – 1. FC Union Berlin
VfB Stuttgart – FC St. Pauli

Onsdag 20:30

Hannover 96 – Dynamo Dresden
Bayern München – 1. FC Kaiserslautern
Fortuna Düsseldorf – Borussia Mönchengladbach
VfL Wolfsburg – FSV Frankfurt

***

För övrigt är Ballon d’Or ett genomruttet skämt. Pinsamt.

/Wingren

Historisk tillbakablick: Ett mål för evigheten

av Pierre Wingren, reporter

I kväll är det äntligen dags. Äntligen drar Bundesliga igång. Känslor, passion, mål och vilja. Skrällar och skönspel. Jag har tidigare lovat att skriva texter om historiska ögonblick – först ut är Friedhelm Timo Konietzka och målet för evigheten. Det känns passande då just Borussia Dortmund och Werder Bremen öppnar den 50:e Bundesliga-säsongen i kväll – och det var på dagen 49 år sedan som klubbarna möttes i nygrundade Bundesliga. Och Konietzka gjorde det första målet i Bundesligas historia efter blott 58 sekunder. Låt oss resa tillbaka i tiden.

1960-talet: Bundesliga grundas och Konietzkas två milstolpar

Dortmund. Den 28 juli 1962 hålls ett möte i ”Goldsaal” i Westfalenhalle. Det tyska fotbollsförbundet, DFB, skulle rösta om huruvida Tyskland äntligen skulle få en rikstäckande fotbollsliga. En klar majoritet röstade ja. Bundesliga var född. Tyskland fick till sist en nationell toppliga, 75 år efter England och 34 år efter Italien och Spanien. Men nu fanns den.

Det bestämdes att ligan skulle bestå av 16 lag. Hamburger SV, Werder Bremen och Eintracht Braunschweig hämtades in från Oberliga Nord. Schalke 04, Borussia Dortmund, 1. FC Köln, Meidericher SV och Preußen Münster fick chansen från Oberliga West.
1. FC Saarbrücken och 1. FC Kaiserslautern fick representera Oberliga Südwest i Bundesliga. Oberliga Süd skickade 1. FC Nürnberg, Eintracht Frankfurt, Karlsruher SC, 1860 München och VfB Stuttgart till Bundesliga. Hertha Berlin blev klubben som fick representera Stadtliga Berlin i Bundesliga.

Den 24 augusti 1963 spelades så den första omgången av Bundesliga. Det första målet föll efter bara 58 sekunder i Bremen. Hemmalaget Werder tog emot den sista tyska mästaren från Oberliga-tiden – Borussia Dortmund. Timo Konietzka gjorde 0-1 i den match som senare slutade 3-2 till Werder Bremen. Men det är här som vi gör ett uppehåll på vår resa.

Låt oss först och främst reda ut Konietzkas namn. Hans föräldrar döpte honom till Friedhelm Konietzka när han föddes i Lünen i augusti 1938. Men när Konietzka började med fotbollen fick han snabbt ett smeknamn – Timo. Varför? Tydligen fanns det vissa likheter mellan Friedhelm och den ryske generalen Semjon Konstantinowitsch Timoschenko. Konietzka trivdes så bra med sitt smeknamn att han bestämde sig för att ändra sitt förnamn till just Timo.

Timo började spela fotboll i lokalklubben VfB Lünen 08. Och det är väl knappast någon underdrift att påstå att unge Timos fotbollskarriär skiljde sig ordentligt från dagens ungdomstalanger. I dag skaffar sig 14-åringar agenter, åker runt och provspelar i hela världen och skriver på sina första kontrakt. När Timo var 14 år gammal började han arbeta i kolgruvan Victoria i Lünen. Som 14-åring alltså.

Det var först när Timo hade hunnit bli 20 år gammal som Borussia Dortmund upptäckte honom. Sommaren 1958 var ett stolt ögonblick i Konietzkas liv – han tillhörde nu BVB. I Oberliga West stod Timo för 79 mål på 110 matcher. Anfallaren blev tysk mästare med Dortmund 1963 och succén skulle hålla i sig när Bundesliga slog upp portarna för första gången.

timo_konietzka_1.jpg

Den 24 augusti 1963 klockan 17:00 spelades den första Bundesliga-omgången. Bortalagets Lothar ”Emma” Emmerich serverade Konietzka som bara behövde sätta till foten – 0-1 efter bara 58 sekunder. Inte ens publiken hade satt sig till rätta när det första målet föll.

”Vi var inte favoriter mot Bremen. Efter att vi bestämt sida så rusade fotograferna till vårt mål eftersom de hoppades på att få bättre bilder där. Men jag var snabbare. Innan de ens hade kommit i position hade jag gjort 1-0 på den andra planhalvan”, säger Konietzka med ett skratt flera år senare.

Det finns inga rörliga bilder på målet, ej heller några stillbilder. Timo var snabbare än alla andra. Inte ens sportmagasinet kicker har en skildring av målet. Det är bara Timo, de andra spelarna och publiken som minns målet, som vet hur målet verkligen såg ut.

”Jag har försökt med allt, det finns inga kamerabilder. Endast jag och åskådarna i stadion kan minnas det”, sa Konietzka på sin 70-årsdag.

Timo kommer förstås alltid att bli ihågkommen för det där historiska målet, precis som ligapresidenten sa för någon månad sedan: ”Med det första målet i ligahistorien kommer han aldrig att glömmas bort, även om det inte finns några bilder på målet”.

Konietzka gjorde även Dortmunds andra mål i den där 2-3-förlusten för 49 år sedan. Det blev ytterligare 70 Bundesliga-mål för Timo på sammanlagt 100 matcher. Det finns faktiskt bara en person som har en bättre målstatistik än Timo – och han heter Gerd Müller.

1965 valde anfallaren att packa resväskorna och flytta till 1860 München där mer pengar väntade. ”Jag var tvungen att tänka på livet efter fotbollskarriären också”, motiverade Timo flytten. Här blev han återigen tysk mästare 1966, men Timo hann även bli känd för något annat. Han satte ett rekord som höll sig väldigt länge, närmare bestämt till maj 2012.

I en klassisk match mellan storfavoriterna 1860 München och Borussia Dortmund (i själva verket gick det dåligt för de favorittippade lagen vid den här tidpunkten) utbröt kaoset strax före slutsignal. I oktober 1966 kom Timos före detta klubb på besök till München. 1860-tränaren Max Merkel ska ha varit tveksam till att spela med Timo då han var rädd för att anfallaren skulle vara övermotiverad. Merkel hade nog gjort bäst i att följa magkänslan.

Domaren Max Spinnler hade inte sin bästa dag på jobbet och fattade en hel del märkliga beslut. I andra halvlek var spelkvaliteten riktigt bra och matchen var intensiv. 1860 München hade med sig en 1-0-ledning från första halvlek men när Dortmund fick med sig ett inkast, trots att BVB-spelaren Wolfgang Paul själv sparkat ut bollen, resulterade detta i att Lothar Emmerich kunde göra 1-1. Då var 75 minuter spelade och publiken började kasta in flaskor och burkar i ren upprördhet.

I 81 matchminuten gjorde bortalaget ytterligare ett mål sedan Siggi Held tagit hjälp av handen – vilket även linjedomaren uppmärksammade. Men Spinnler menade att handsen var ofrivillig. Mer föremål flög in på gräsmattan från den upprörda hemmapubliken, matchen avbröts i nästan fem minuter. Och om publiken var upprörd så var inte det något i jämförelse med övermotiverade Timo Konietzka. Anfallaren rusade mot domaren, attackerade honom och slog pipan ur handen på honom.
Sport-Magazin satte dagen efter rubriken ”Skandalspiel der Giganten”. Timo Konietzka drabbades hårdast av dem alla. Han dömdes till en sex månader lång avstängning – ett rekord som höll sig länge. Hertha Berlins Lewan Kobiashvili fick en länge avstängning efter att ha attackerat domaren i samband med kvalmatchen mot Fortuna Düsseldorf i maj 2012.

Sport-Magazin dagen efter
Sport-Magazin dagen efter, bild från dfb.de

I april 1967 fick Konietzka åter spela fotboll igen och hjälpte 1860 München att bli tvåa i Bundesliga. Domaren Max Spinnler fortsatte att döma fotbollsmatcher – men aldrig mer när 1860 var inblandat.

Timo Konietzka var en speciell typ men en jäkligt duktig anfallare. Det hade även Real Madrid och Inter uppmärksammat och storklubbarna försökte locka över den då 29-årige anfallaren. Överraskande nog valde Timo att lämna Tyskland för Schweiz och FC Winterthur. Timos nya klubb spelade inte ens i den högsta divisionen men efter bara en säsong var Winterthur tillbaka i det schweiziska finrummet. Konietzka blev skyteligavinnare med 34 fullträffar. 1971 gick Timo till FC Zürich där han agerade som spelande tränare och vann den schweiziska cupen 1972.

Det var Timos aktiva spelarkarriär i korthet. Det kan tyckas lustigt att en så duktig anfallare aldrig blev en profil i det tyska landslaget. Konietzka får i stället nöja sig med att för alltid bli ihågkommen för det där historiska målet – och den där historiska domarattacken.

Timo Konietzka fick dock spela nio landslagsmatcher för Tyskland och gjorde tre mål på dessa. Varför etablerade han sig aldrig i Sepp Herbergers landslag då? Sepp var en särskild typ även han, vars liv kretsade kring fotboll. Och det är inte alltid speciella typer fungerar tillsammans.

”Hur skulle jag kunna veta vilken Konietzka som är på plan för tillfället? Eller vad han heter just nu?”, sa Herberger.

Timo Konietzka stannade kvar i Schweiz när han hängde fotbollsskorna på hyllan. I efterhand har han insett hur mycket det där första målet egentligen betydde, och hur betydelsefull fotbollen var för gruvarbetaren från Ruhr:

”Tack vare fotbollen kom jag bort från gruvan där jag hade slitit i fem långa år, och jag kom till min drömklubb Borussia Dortmund. Och jag kunde resa över hela världen utan att betala ett öre för det”, sa Konietzka.

Anfallaren sadlade om och blev tränare. Konietzka tränade bland annat Borussia Dortmund, Bayer Uerdingen, FC Zürich och Grasshopper Club Zürich. Störst framgång krönte han med FC Zürich då han förde klubben till tre raka mästerskapstitlar (1974-1976).

Timo Konietzka blev 73 år gammal. Han gick bort den tolfte maj i år när han avslutade livet med hjälp av dödshjälp. Det var bestämt sedan länge och när Konietzkas gallblåsecancer blev allt tuffare valde Timo att dricka en giftcocktail. Innan dess hade han umgåtts några sista dagar med sin fru, son och barnbarn. ”De sista dagarna med Timo var fina, han drack till och med en öl”, berättar Claudia Konietzka.

Konietzka själv gick alltid sin egen väg. Som spelare, tränare, människa, make, far och farfar. Dödshjälp är lagligt i Schweiz och Konietzka hade sedan länge bestämt sig för hur hans liv skulle sluta.

”Jag vill inte bli ett kolli som ligger ansluten till massa maskiner och som på tillgjord väg hålls vid liv, naturligtvis inte. Jag, som har idrottat så mycket, alltid levt sunt, aldrig lidit av smärtor! Det vill jag bespara mig”, sa han i en intervju med nyhetsbyrån sid.

konietzka.jpg
Konietzka

Det var det. Timo Konietzka kommer för alltid att bli ihågkommen och många önskar nog att han hade kunnat vara på plats i kväll när den 50:e Bundesliga-säsongen inleds med mötet som gjorde Konietzka odödlig för 49 år sen.

Låt oss snabbspola genom 60-talet ändå, nu när vi ändå är igång.

Jo, Timo Konietzka gjorde det första målet men till sist var det 1. FC Köln som blev Bundesliga-mästare den där första säsongen. Det finns åtminstone bilder på det suveräna mästarlaget.

I Köln firades men desto dystrare miner var det i Münster och Saarbrücken som åkte ur Bundesliga. Preußen Münster kämpar än i dag för att åter få spela i Bundesliga igen. Historiens första nykomlingar blev VfB Borussia Neunkirchen och Hannover 96.

Werder Bremen blev mästare säsongen därpå, samma säsong som egentligen slutade med att Schalke 04 och Karlsruher SC åkte ur. Men det var bestämt att ligan skulle utökas till 18 lag och klubbarna fick således hänga kvar. Hertha Berlin däremot degraderas då de straffades för att ha skrivit professionella kontrakt med spelare. Förbundet ville tvunget ha ett lag från Berlin i Bundesliga och Tasmania Berlin fick då chansen. Säsongen 1965/66 blev en pinsam historia för Tasmania som än i dag är det sämsta laget genom tiderna i Bundesliga.

1966 blev 1860 München mästare och de intresserade kunde se att något var på gång i en annan del av München samt i Mönchengladbach. Där hade två storklubbar börjat växa ordentligt, FC Bayern och Borussia Mönchengladbach skulle senare dominera ligaspelet.

Eintracht Braunschweig blev glada mästare 1967 och säsongen därpå var 1. FC Nürnberg åter Tysklands bästa lag. Dessvärre för der Clubs del skrev klubben historia säsongen därpå: aldrig förr, och aldrig senare, har de regerande mästarna åkt ur Bundesliga säsongen efter. 1960-talets två sista ligatitlar hamnade hos Bayern München och Borussia Mönchengladbach. 1970-talets giganter fick en första smak på den segerns sötma…

***

Inför Bundesliga omgång 1

Tja, vad ska jag skriva egentligen? Det är svårt att säga något om hur bra lagen är – det är ju för tusan det vi ska få reda på den här helgen. Som vi har längtat, nu är det äntligen dags. Den 50:e Bundesliga-säsongen står för dörren!

Fredag 20:30
Borussia Dortmund – Werder Bremen
Som sig bör öppnar de regerande mästarna säsongen på hemmaplan. Mer än 80 000 åskådare är på plats i kväll när offensiv-glada och nybyggda Werder Bremen kommer på besök. Fotbollsunderhållning är garanterat när två spelglada lag drabbar samman i öppningsmatchen – och öppningsmatcherna har aldrig slutat mållöst. Dortmund ska kompensera Shinji Kagawas flytt med Marco Reus, högerbacken Piszczek är tveksam till spel. Bremen har ett nytt och ungt lag och Schaaf har till och med skrotat sin klassiska diamant på mitten.

Lördag 15:30
Borussia Mönchengladbach – TSG Hoffenheim
Gladbach vann sin cupmatch mot Alemannia Aachen men förlorade kvalmatchen mot Dynamo Kiev. Lucien Favre har stora problem med att ersätta Marco Reus, å andra sidan lär lagbygget blir stabilt och fint när de nya spelarna har vant sig vid ligan och Favres filosofi. TSG Hoffenheim har ännu mer att bevisa än Gladbach. Babbels nya och starka trupp förnedrades av Berliner AK i tyska cupen och nu måste laget visa att man håller tillräckligt hög klass för att nå den där förbannade Europa-platsen.

SC Freiburg – FSV Mainz 05
Freiburg har inte vunnit sin öppningsmatch på elva år – är det äntligen dags nu? Det är två trimmade trupper som ställs mot varandra. Thomas Tuchel har ägnat sommaren till att sortera ut spelare som inte behövs, Christian Streich gjorde likadant när han tog över efter Sorg i vintras. Mainz har dock en mer komplett trupp än Freiburg som har drabbats av skador på viktiga spelare som Caligiuri, Rosenthal och Mujdza. Två spännande lagbyggen med mycket spännande tränare.

FC Augsburg – Fortuna Düsseldorf
Den alltid så tuffa andra säsongen väntar för Augsburg. Fortuna Düsseldorf är åter med i Bundesliga efter 15 års frånvaro. Här vill båda lag sätta ett tydligt tecken, visa bottenkonkurrenterna hur bra de är. Markus Weinzierl gör Bundesliga-debut som tränare för Augsburg då han tog över efter Jos Luhukay i somras. Försäsongen har varit positiv för Augsburg som har förstärkt spelartruppen, Düsseldorf har i princip bytt ut hela laget som i maj fixade Bundesliga-platsen. Düsseldorfs lagkapten Lambertz saknas då han är avstängd i två matcher på grund av bengal-firande i maj.

Hamburger SV – 1. FC Nürnberg
Två klubbar som vill göra gott, visa en reaktion. FCN och HSV fick stryk av sämre lag i cupen och nu måste man visa att det var en tillfällighet, ty dessa lag riskerar annars att åka ur. Hamburg har alltid varit med i Bundesliga och när klubben fyller 125 år vill man sannerligen inte åka ur. Nürnberg har förstärkt truppen jämfört med förra säsongen, Hamburg däremot känns svagare än i fjol. En mycket viktig match för båda lag.

Greuther Fürth – Bayern München
Fürth är det 52:a laget som får spela i Bundesliga. För omkring 100 år sen var Fürth en stormakt inom tysk fotboll men frånvaron från toppskiktet har varit långt. Nu väntar ett derby mot självaste Bayern München i premiärmatchen. Philipp Lahm tycker att ett oavgjort resultat vore ett nederlag. Och det sammanfattar egentligen förutsättningarna ganska väl. Fürth har tappat målmaskinen Occéan till Frankfurt och ännu har ingen klivit fram under försäsongen.. Bayern är skadedrabbat med bland annat Gomez och Alaba på skadelistan men formen har sett god ut.

Lördag 18:30
Eintracht Frankfurt – Bayer Leverkusen
För första gången på tolv år åkte Frankfurt ut ur tyska cupen redan i första omgången. Trapp blev utvisad och även om han får spela i ligan blir det kanske den gamle Nikolov som får vakta målet ändå. Bayer Leverkusen tog sig vidare i cupen efter 4-0 mot Jena och fick därmed en mycket bättre start än förra säsongen då nytillträdde tränaren Robin Dutt gick under med 3-4 mot Dresden. Säsongen förstördes efter det. Nu är det positiva tongångar med Lewandowski/Hyypiä och konkurrensen om startplatser är hård. Frankfurt är ett tungt lag, Leverkusen går mer och mer mot ett lätt, snabbt och tekniskt begåvat lag. Vem vinner kampen på lördag?

Lördag 20:45
VfB Stuttgart – VfL Wolfsburg
Det är aldrig för sen för nya rekord även om Bundesliga fyller 50 år. Så här sent har en match aldrig spelats i Bundesliga. Det är inte någon ny speltermin som har stiftats utan det hela beror på Stuttgarts önskan om att slippa sin söndagsmatch då en kvalmatch mot Dynamo Moskva väntar till veckan. Felix Magath har storshoppat, men den här gången har han varit i finare varuhus och hållit sig undan Bo Ohlsson i Tomelillas utförsäljning. Försvaret med Naldo och Pogatetz känns speciellt fräscht men Wolfsburg har verkligen mycket att leva upp till. Pilar och Helmes, två stora offensiva hopp, har slitit av sig sina korsband. Stuttgart har spelat stabilt och Ibisevic gjorde två mål på Moskva i kvalmatchen och tycks ha formen kvar.

Söndag 17:30
Hannover 96 – Schalke 04
Ett oerhört spännande möte avslutar den här första omgången. Mirko Slomka har gjort stor succé som tränare i Hannover, nu står hans förra arbetsgivare för motståndet. Schalke vill göra den här säsongen till sin, de vill vinna ligan när ingen är beredd på det. Förre landslagsmålvakten Timo Hildebrand ser ut att bli Huub Stevens nummer ett och Lewis Holtby lär ta över efter Raúl bakom Huntelaar. För Hannover blir det en riktig kraftmätning – särskilt för det nya mittbacksparet Felipe och Haggui.

/Wingren

Så många knockar, så lite tid

av Pierre Wingren, reporter

Vad är det som händer? Underskattning har alltid varit en farlig ”fiende” men i år är det värre än vanligt. Ska vi komma överens om att det är en blandning mellan underskattning, sen ligastart för Bundesliga-lagen och seriöst arbetande klubbar i lägre divisioner? Det kommer mer blogg på DFB-Pokal, jag lovar, men jag känner mig tvungen att basunera ut följande:

TSG Hoffenheim kördes över av Berliner AK – Hoffenheim utslaget! (4-0)

Kickers Offenbach slog nyblivna Bundesliga-laget Greuther Fürth med 2-0. Fürth utslaget!

Wormatia Worms vann med 2-1 över Hertha Berlin där misären fortsätter. Hertha BSC utslaget!

Karlsruher SC hoppade ner till 3. Liga i somras men det hindrade inte den klassiska klubben att rulla ut lika klassiska Hamburger SV med 4-2 i en galen match. Marcus Berg gjorde 0-1-målet för HSV…men Hamburg utslaget!

TSV Havelse testade 1. FC Nürnbergs nerver och vann med 3-2 efter förlängning. Hecking och der Club utslaget!

Aue fick Eintracht Frankfurt-fansen att sätta i halsen. 3-0 och Frankfurt är utslaget!

Preußen Münster har startat piggt i 3. Liga och det fick Werder Bremen känna på. En heltokig match slutade till sist 4-2 till Münster efter 120 minuter. Werder Bremen utslaget!

Ett, två, tre, fyra, fem, sex Bundesliga-lag har alltså redan sagt adjö. Favorittippade Hertha Berlin, till vardags i 2. Bundesliga, kan också sluta drömma om pokalen. En stor eloge till alla de klubbar som har bjudit oss på extra underhållning denna helg.
Nog för att det äntligen har blivit sommar även i Sverige – men det är inte därför jag svettas. Vilken galen helg, vilken fantastisk fotbollshelg.

I morgon spelar Bayern München mot Jahn Regensburg förresten. Jag bara säger det…

Är det konstigt att man älskar fotboll, och då särskilt DFB-Pokal?

/Wingren

Uppdrag Europa 2.0

av Pierre Wingren, reporter

3. Liga är två omgångar gammal och gamla Preußen Münster leder spektaklet med sex poäng. Nu är jag tillbaka från semestern och det känns alldeles perfekt. Det är nu det börjar hända saker. Redan i kväll kvalspelar Hannover 96 mot St. Patrick’s Athletic (mer om det senare), i morgon sparkas 2. Bundesliga igång (mer om det senare) och på lördag samt söndag kan den som vill njuta av Liga total! Cup. TV 10 sänder träningsturneringen (wow) som spelas mellan Hamburger SV, Werder Bremen, Borussia Dortmund och Bayern München. Det börjar bli lite hett i knutarna nu, kära läsare.

När väl Bundesliga slår upp portarna fredagen den 24:e augusti i Dortmund så är det inte vilken säsong som helst som inleds. Det är den 50:e upplagan av Bundesliga. För att fira detta hade jag tänkt att bjuda på lite historiska dokument här på bloggen – från det som har varit. Min förhoppning är att det ska finnas en ny historisk text varje månad, men bli inte ledsna om min tidsplan inte håller.

Jag kan väl redan nu avslöja att augusti månads 50-årsdokument kommer att handla om Timo Konietzka (som gjorde Bundesliga-historiens första mål), ligans grundande och lite annat smått och gott. Vi börjar på noll helt enkelt, det känns logiskt.

Kom gärna med förslag om det finns något historiskt som intresserar er, som ni vill läsa mer om.

Åh, som jag längtar.

***

Hannover 96 då. I kväll inleds uppdrag Europa 2.0 när Mirko Slomka och hans spelare tar sig till Irland. Här väntar halvprofessionella St. Patrick’s Athletic som har blivit irländska mästare sju gånger. I fjol slutade klubben fyra och har tidigare i sommar slagit ut isländska IB Vestmannaeyja och bosniska NK Siroki Brijeg. Matchen börjar 20:30 och spelas på Shamrock Rovers hemmaplan Tallaght Stadium då Uefa inte tycker att Richmond Park håller måttet.

Tallaght Stadium
Här spelar Hannover i kväll.

Hannover 96 charmerade många, åtminstone mig, när de visade upp sig i Europa League förra säsongen. Jag hoppas innerligt att de får en ny chans i år, man ser hur kul spelarna tycker att det är, man ser hur fansen njuter. Det är fotboll. Tyskarna är förstås stora favoriter men Schlaudraff, Pinto och gänget måste vara vakna – St. Patrick’s har spelat ligafotboll sen i mars. För Hannover blir det här första tävlingsmatchen för säsongen, så se upp.

”Ett lag fullt av kraft, som är kämpastarka och löpstarka. Det krävs koncentration från oss alla”, säger Mirko Slomka.

Värt att notera är att ”Saints” kvalspelade mot Hertha Berlin så sent som säsongen 2008/2009. Det mötet slutade med tysk 2-0-vinst på Olympiastadion och 0-0 i Irland.

”Vi kom tillbaka i god form från semestern och har nu arbetat bra i över fyra veckor under försäsongen. Vi ser verkligen fram emot mötet, vi är glada över att det äntligen handlar om något”, säger Jan Schlaudraff som skickade Hannover till Europa League med sina två mål mot Sevilla förra säsongen.

***

Och så var det dags för lite 2. Bundesliga. I förra inlägget skrev jag om hur stark 3. Liga är den här säsongen, och precis lika namnkunnig, klassisk, härlig och intressant är årets upplaga av andraligan. Bara titta på lagen som är med:

Hertha Berlin (nedflyttade)
1. FC Köln (nedflyttade)
1. FC Kaiserslautern (nedflyttade)
TSV 1860 München
FC St. Pauli
FC Ingolstadt 04
MSV Duisburg
VfL Bochum
1. FC Union Berlin
FC Energie Cottbus
Eintracht Braunschweig
Dynamo Dresden
FC Erzgebirge Aue
SC Paderborn 07
FSV Frankfurt
SV Sandhausen (uppflyttade)
VfR Aalen (uppflyttade)
Jahn Regensburg (uppflyttade)

Det är verkligen inte vilka klubbar som helst. Vi har tre solklara favoriter i de tre nedflyttade klubbarna, men som vi vet är det inte alltid så lätt att studsa tillbaka direkt. Köln är skuldtyngt, Kaiserslautern sårat och Hertha är en förening i kaos.

Vi har två starka och sugna lag i 1860 München och St. Pauli. Här finns en tydlig satsning och en klar stomme, dessutom är pressen mindre på dessa lag. Intressant blir också att se om SC Paderborn kan spinna vidare på mirakelsäsongen. Den lilla klubben vet sina begränsningar och värvar in 20-åringar från trakten, spelare som inte lyckas ta klivet i större klubbar som Dortmund och Schalke. I fjol fungerade det över allt förväntan, med ligans minsta budget var man med och krigade om topplaceringarna.

En annan intressant och fräsch satsning finner vi i Berlin där Union är sugna på att bli stadens största, åtminstone bästa, klubb. Stadion An der Alten Försterei har fått en ny läktare på den västra långsidan och klubben har höjt sin personalbudget – men utan att göra någon vansinnessatsning. Det känns mycket spännande.

Och givetvis önskar vi svenske Mikael Ishak all lycka till i Köln.

På fredag inleds alltså 2. Bundesliga med två matcher klockan 18:00:

FC Ingolstadt – Energie Cottbus
Erzgebirge Aue – FC St. pauli (Eurosport 2)

Ljuvligt.

Vilka lag tror ni spelar med i toppen respektive botten?

***

Vad vore väl en blogg om Bundesliga om den inte uppmärksammar tyska talanger? Den finaste utmärkelse en spelare kan få är Fritz Walter-medaljen. Årligen delas guld, silver och brons ut till landets främsta talanger. Låt oss se vilka ungdomar som har förärats i år:

U 17

Tre senaste vinnarna: Emre Can, Timo Horn, Mario Götze

Guld:Leon Goretzka (VfL Bochum). Mogen, smart, stark och målfarlig defensiv mittfältare som jagas av bland annat Juventus, Inter och FC Bayern. Men han är klok, han väljer att ta nästa steg i Bochum i lugn och ro: ”Anbuden är ett erkännande för mina prestationer. Seriösa tankar på en övergång har jag dock inte haft”. Goretzka förde som kapten det tyska U 17-laget till final i EM där det till sist blev en strafförlust. Framtiden ser ljus ut.

Silver:Max Meyer (Schalke 04). En av mina favoriter bland de tyska ungdomarna. Liten, teknisk och snabb. Låt oss likna honom med Mario Götze i spelstilen. En speciell talang som länge har spelat med de äldre killarna.

Brons: Pascal Itter (1. FC Nürnberg). Defensiv mittfältare som även gjorde det bra som högerback i U 17-EM. I Nürnberg bygger man upp Itter till en framtida lagkapten och ledargestalt.

Goretzka
Ledargestalt och vinnare, Leon Goretzka.

U 18

Tre senaste vinnarna: Julian Draxler, Mario Götze, Marco Terrazzino

Guld: Matthias Ginter (SC Freiburg). Gjorde stor succé när han fick Bundesliga-debutera i våras. Efter debuten spelade han samtliga 90 minuter i tio matcher och imponerade stort. Ett allround defensivsspelare som vi kommer att få se mycket av i Bundesliga den här säsongen.

Silver: Thomas Pledl (Greuther Fürth). Lämnade 1860 München efter en finfin säsong i U 19-Bundesliga för Greuther Fürth. En allround mittfältare som har imponerat under sommaren och tillhör nu Fürths proffstrupp.

Brons: Dominik Kohr (Bayer Leverkusen). Den centrale mittfältaren fick göra två inhopp i Bundesliga för Bayer Leverkusen, kan säkerligen hoppas på mer speltid den här säsongen.

U 19

Tre senaste vinnarna: Marc-André ter Stegen, Peniel Mlapa, Lewis Holtby

Guld:Antonio Rüdiger (VfB Stuttgart). Med problemstämpel lämnade han Dortmund och ny adress blev Stuttgart, och där blev han sannerligen väl omhändertagen även om han inte fick lov att spela under våren då övergången var problematisk och drog ut på tiden. Stark och snabb mittback, som fungerar lika bra som högerback. Var stark i sin Bundesliga-debut mot Mönchengladbach i januari 2012.

Silver: Andre Hoffmann (MSV Duisburg). Fick faktiskt silver i U 17-klassen 2010, men har utvecklats mycket sedan dess. Stor, stark och flexibel mittback som är ordinarie i MSV Duisburg. 24 matcher i andraligan har det blivit sen hösten 2011.

Brons:Patrick Rakovsky (1. FC Nürnberg). Ung målvakt som lämnade Schalke under Magath-eran, något Schalke säkert ångrar nu. Är inplanerad som 33-årige Raphael Schäfers ersättare och fick debutera redan förra säsongen. Rakovsky stod för starka insatser mot Dortmund och Augsburg, men sen blev det inte mer på grund av ett brutet finger.

Bloggen säger grattis till ynglingarna som har förärats med den finaste av medaljer – och hoppas på att få se mer av killarna den här säsongen.

***

Just det, för er som har missat: Matthias Sammer har lämnat DFB för att jobba som sportchef i Bayern München. Robin Dutt, tidigare i Freiburg och Leverkusen, tar över Sammers roll på förbundet.

/Wingren

Sida 1 av 5
  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB