Hann inte riktigt flagga för en av dagens mest intressanta matcher, men lyckades i alla fall få tillräckligt med tid över för att själv faktiskt se den.

Jag pratar alltså om matchen mellan världssjuan Tomás Berdych och framtidslöftet David Goffin.

Om Roger Federer fick den lättaste öppningsmatchen (Donald Young) och Andy Murray den ”bästa” (Alex Bogomolov) så fick världssjuan onekligen den svåraste.

Själv tyckte jag på förhand att den var intressant mest för att Berdychs form varit ett så stort frågetecken under rätt lång tid nu. Goffin är en väldigt spännande spelare att följa, men fortfarande lite för ung och orutinerad för att utmana toppspelarna på allvar på den här nivån.

Gillar dock hans oförutsägbara naivitet skarpt. Fascinerande också att han har sådant tryck i bössan trots att han i ärlighetens namn är rätt så… spinkig, om man får säga så.

Hur som helst.

På sätt och vis höll matchen vad den lovade, på sätt och vis inte. Tyckte överlag att Goffin såg betydligt starkare ut än Berdych. Tog kommandot omgående, styrde och ställde, jagade ut världssjuan i hörnen, dundrade in ett gäng servess, försvarade sig bra. Kändes som att Berdych stundtals hade oerhört svårt att läsa Goffins spel.

Tyvärr kunde inte den 56-rankade belgaren ta tillvara på det övertag han så ofta skapade. Jag vill inte sträcka mig så långt som till att påstå att han hade matchen helt och hållet i egna händer, men trots att setsiffrorna 7-5, 6-3, 6-3 ser riktigt trevliga ut för Berdych fick världssjuan slita hårt för den här segern (och hade i vissa ganska viktiga lägen marginalerna på sin sida, minst sagt). Den tappade 4-2-ledningen i första set och de många breakbollarna han hade emot sig tyder på fortsatt osäkerhet kring serven, som normalt sett är Berdychs starkaste vapen. Att han avstyrde smått ofattbara 16 av 18 av de där breakbollarna tyder dock å andra sidan på att kylan i avgörande lägen finns kvar, medan Goffin har en del att jobba på där.

Berdych har med andra ord på intet sätt rätat ut alla surrande frågetecken, men att han tog sig igenom en så pass svår öppningsmatch så relativt oskadd måste ändå ses som ett styrkebesked.

* * *

Det var riktigt nära att kvällen för min del slutade i bitter frustration. Milos Raonic inledde ju så bra mot Santiago Giraldo och såg ut att fixa en enkel repris på segern i Wimbledon (6-4, 6-4, 6-4 i öppningsmatchen).

Men efter att ha bärgat första set med 6-3 var det som att allt bara rasade som ett illa byggt korthus för kanadensaren, av ytterst oklar anledning. Han dundrade enkla returer i nät, skickade forehandslag upp på läktaren, tycktes ta fel beslut i nästan alla lägen. Och när inte ens serven, Raonics paradgren, funkade – ja, då var han plötsligt riktigt illa ute. 6-3 i första set blev 4-6 i andra och 3-6 i tredje.

Dessutom fixade Giraldo ett tidigt break i fjärde. Då trodde i alla fall jag att det var kört, att Raonic skulle vika ner sig så där som han gjorde mot Stanislas Wawrinka i Cincinnati.

Men icke!

21-åringen samlade ihop sig, studsade tillbaka, vände på steken – och bärgade fjärde och femte set med 6-4, 6-4. Väldigt skönt, så klart. Särskilt med tanke på att en oerhört naiv del av mig går och hoppas på att hans stora genombrott ska komma här i US Open.

Skönt också att även motståndaren i nästa omgång, Paul-Henri Mathieu, spelade en femsetare i sin öppningsmatch i går (mot Igor Andreev). Då missgynnas han kanske inte så överdrivet mycket av dagens långa match.

Här kan ni förresten lyssna på min och Stefan Holms syn på Raonics chanser i US Open i Sportbladets tennispodcast. Obs! Spola cirka fem minuter in i klippet.

* * *

Sofia Arvidsson slog som väntat Kimiko Date-Krumm: 6-4, 6-2. Arvidssons fjärde seger i US Open-sammanhang (har nu tagit sig vidare till andra omgången lika många gånger). Kul naturligtvis, särskilt efter de tunga nederlagen i Wimbledon och London-OS.

Möter dock Ana Ivanovic, som mosade 176-rankade Elina Svitolina i raka set (6-3, 6-2), i nästa omgång. Riktigt svårt för Arvidsson, som har 1-3 i inbördes möten mot forna världsettan. Hittills enda segern kom dessutom i Luxemburg – för nio år sedan…

* * *

Världstvåan Agnieszka Radwanska hade, precis som ettan Victoria Azarenka och trean Maria Sjarapova i går, inga som helst problem i sin öppningsmatch: 6-1, 6-1 mot 91-rankade Nina Bratchikova som fick minimal utdelning på det mesta i matchen.

Ska bli intressant att se hur hennes svårpenetrerade försvar står sig mot de mer offensivt tunga spelarna  här på det snabba hardcourt-underlaget längre fram i turneringen.