Ja, det blir alltså en drömfinal i Stockholm Open – för första gången på 21 år. Sist de två toppseedade spelarna möttes i finalen var 1991. Den gången slog andraseedade Boris Becker förstaseedade hemmafavoriten Stefan Edberg i fem stenhårda set (3–6, 6–4, 1–6, 6–2, 6–2).

För det kan vi delvis tacka Nicolás Almagro. Han bjöd knappt upp till kamp i sin semifinal mot Tomás Berdych, skopade enkla slag på både forehand och backhand långt över linjerna och tycktes allmänt missnöjd med tillställningen.

Berdych å sin sida var helt oantastlig i egen serve och på tårna i Almagros. Tjecken har verkligen vuxit in i den här turneringen och kanske var den tuffa kvartsfinalen mot Michail Juzjnyj precis vad han behövde för att bli ordentligt varm i matchkläderna.

Världssexan dansar med solklara 6-3, 6-2 vidare till sin första final i Stockholm Open, där han kämpar om sin andra titel i år (första kom i Montpellier i februari) och karriärens totalt åttonde.

I finalen möter han alltså Jo-Wilfried Tsonga, som bjöds på betydligt tuffare motstånd i sin semifinal mot Marcos Baghdatis. Tsonga var återigen mer sugen på att bjuda upp till show än att spela effektivt, vilket en taggad Baghdatis utnyttjade – och bärgade sitt första set någonsin mot världssjuan (andra set, 6-4).

Därefter var det dock slut på det roliga. Tsonga bröt Baghdatis serve omgående och tog en komfortabel 3-0-ledning. Vid ställning 5-2 tvingades sedan Baghdatis bryta matchen på grund av en ljumskskada. Matchsiffrorna blev 6-4, 4-6, 5-2.

Tråkigt, naturligtvis – men desto roligare att vi bjuds på en drömfinal.

Vem som vinner den?

Ja, som det har sett ut på banan borde andraseedade Berdych ta hem det här. Han har gått från klarhet till klarhet, medan Tsonga inte imponerat alls. Ska han ha en chans i morgon måste fransmannen dra ner ordentligt på showandet och bereda utrymme för ett mer effektivt spel.