Innan vi ger oss i kast med en fullödig analys av finalen mellan Jo-Wilfried Tsonga och Tomás Berdych i Marseille måste vi givetvis prata om Petra Kvitovás triumf i Dubai i går.

Hann helt enkelt inte skriva något i går, vilket till största del kan skyllas på ett barn i hushållet som inte var på humör att sova när det var dags för just det.

Kvitová inledde finalen mot världssjuan Sara Errani på bästa tänkbara sätt, precis så bra som vi hoppats att hon skulle göra. Faktum är att hon var nära att nolla italienskan i första set, men darrade lite i game nummer fem och Errani kunde sedan hålla ytterligare ett servegame. 6-2 till Kvitová och det kändes som att hon hade bucklan som i en liten ask.

Ja, det var faktiskt som att hon inför matchen hoppat in i en tidsmaskin och rest tillbaka till succéåret 2011, då det mesta hon företog sig gick helt rätt.

Men så hände någonting.

I andra set torskade hon, som från ingenstans, sex raka game vid ställning 1-0 och plötsligt var matchen utjämnad.

”Jahopp. Dags för ännu ett magplask. Hon kommer aldrig att bli något annat än en one Slam wonder”, var man där och då benägen att tänka.

Kvitová är dock en sådan där spelare som kan vända åt endera håll på en ettöring. Från kioskvältartennis till dunderfiasko eller vice versa, bara så där.

På något sätt hittade tjeckiskan tillbaka till sitt vinnande spel, de blytunga grundslag med vilka hon nästan skjutit racketen ur näven på Errani. Och när Kvitová spelar så bra, då är det ytterst få spelare som kan stå i hennes väg och gå av banan helskinnad.

– Jag visste att jag var tvungen att kämpa för varje boll, för hon var verkligen i gasen i andra set och tog det med sig in i tredje. Jag tänkte bara att jag inte skulle ge upp och bara slåss för varje poäng. Jag tror att vändningen för mig kom när det stod 2-1 och hon missade en volley, säger 22-åringen efter triumfen.

6-2, 1-6, 6-1. Svajigt, ja – men i två av de tre seten var det aldrig någon tvekan om vem som var den bättre spelaren. Att det inte blev en ny seger i raka set för Kvitová mot Errani hade mer med hennes egen instabilitet i andra set att göra än att Errani höjde sitt spel.

Tionde WTA-triumfen i karriären för Kvitová – och plötsligt finns det återigen hopp om att Kvitová (som nu tar Erranis plats som världssjua) äntligen ska blomma ut i sin fulla prakt och framöver cementera sin plats i världsrankningens topp 5-skikt.