http://www.youtube.com/watch?v=cr0-efJcVhs

Måste givetvis inleda den här texten med att säga några ord om gårdagens matcher, eftersom det tyvärr inte hanns med i går.

Novak Djokovic tappade set mot Richard Gasquet (7-6, 4-6, 6-3), men matchen i sig var  väldigt avslagen redan på förhand. Ingen av dem hade ju något att spela för – så låt oss i stället fokusera på det som var gårdagens höjdpunkt: Roger Federer mot Juan Martín del Potro.

Under matchens gång visste jag inte riktigt vad jag tyckte om den. Det är ju svårt att inte uppskatta den här sortens dramatik, men lika frustrerande är det att bevittna en sådan total avsaknad av spelmässig stabilitet.

För rent spelmässigt var det överlag en ganska dålig match. När det blixtrade till så sprakade det rejält om bådas racketar, men allt som oftast var den här tillställningen en kavalkad i underprestation.

En ojämn bergochdalbana. När Federer var som sämst var del Potro som bäst. När del Potro var som sämst var Federer som bäst. Och båda hade riktigt höga toppar, särskilt Federer – som till slut fick med sig segern, efter att ha krånglat sig ur extremt jobbiga lägen: 4-6, 7-6(2), 7-5.

Jag tyckte faktiskt att det var del Potro som satte tonen redan i första set. Efter svajigt servande från Federer (där han i ett game blev bruten efter att ha haft ledning med 40-0) tog argentinaren en komfortabel 5-1-ledning – men misslyckades kapitalt med att serva hem setet vid ställning 5-2. Han lyckades inte få in en enda förstaserve i det gamet, och det straffade sig.

Vid 5-4 var han på väg att snubbla på mållinjen ännu en gång, när han återigen hade breakboll mot sig. Den gången redde han ut trasslet, men det kändes som att det där inte skulle bli en engångsföreteelse. Med undantag för de inledande 5-6 gamen så saknade han helt stabilitet.

Det gjorde som sagt Federer också, men han lyckades plocka fram sin absolut bästa tennis när det behövdes som bäst – medan del Potro tvekade när han hade matchen i egna händer.

Två gånger krånglade sig Federer ur svåra underlägen: 1-3 i andra set och 0-3 i tredje.

En väldigt bra seger för schweizaren, trots instabiliteten. Imponerade faktiskt som mest i defensiven, då han lyckades neutralisera del Potros offensiv och hitta sätt att flytta runt argentinaren för att skapa ytor.

Samtidigt en dålig förlust för del Potro. Att tappa en ledning med 1-0, 3-1 kan man komma undan med, men förlora ett avgörande set när man har ett 3-0-försprång… Nej, det är faktiskt underkänt på alla sätt och vis.

Det kändes som att den här segern helt enkelt var viktigare för Federer än för del Potro. Schweizaren var beredd att investera blod, svett och tårar i den här matchen, för att få lite upprättelse efter en blytung säsong. Argentinaren har i sin tur inte imponerat alls efter Basel och i London hade han inte den mentala (förmodligen inte heller den fysiska) orken att gasa fullt.

Detta ger oss hur som helst en ny blockbuster mellan Federer och Rafael Nadal, deras 32:a möte.

Låt oss i vanlig ordning ta en titt på dagens matchups:

* * *

RAFAEL NADAL (1) – ROGER FEDERER (7)

Trots att denna matchup (på grund av Federers långa svacka) känts helt irrelevant just den här säsongen så är det fortfarande något väldigt speciellt med just deras rivalitet.

21-10 i inbördes möten till Nadal. 7-6 på hardcourt. 7-3 på de senaste tio matcherna. 3-0 den här säsongen (Indian Wells, Rom, Cincinnati). På de tre matcherna har Federer aldrig varit i närheten av att vinna, men han gjorde ett fantastiskt första set i Cincinnati, som han också vann med 7-5 – det enda setet han vunnit mot Nadal i år.

Men ser man enbart till statistiken så finns det faktiskt en kategori där Federer är helt överlägsen, och det är i just slutspelssammanhang. 4-0 i matcher har han, schweizaren (2006, 2007, 2010, 2011). 8-1 i set (Nadals enda setvinst kom i finalen 2010).

Och i staden London har Federer faktiskt 4-1 (Wimbledon 2006-2007, World Tour Finals 2010-2011; 2006 och 2007 spelades det som då kallades för Tennis Masters Cup i Shanghai).

Lägger man till att inomhushardcourt är spanjorens klart sämsta underlag, medan det är ett av schweizarens tveklöst bästa, så jämnar oddsen ut sig rätt rejält.

I alla fall i teorin – och enbart om man ser till statistiken.

För det faktum att Nadal haft en sagolik supersäsong medan Federer kämpat i motvind med dålig form och svaga resultat måste givetvis också tas i beräkning.

Spelmässigt har Nadal inte direkt imponerat i 02 Arena, men det har räckt till 3-0 i matchfacit och 6-1 i set. Samtidigt har Federer bjudit på sin allra bästa tennis i år mot Djokovic och del Potro – vilket räckte till 2-1 i matcher, 5-2 i set och avancemang till semifinal med nöd och näppe.

Spelar han sin allra bästa tennis under nio-tio sammanhängande game så kan det ge honom ett set mot Nadal i dag.

Men att han ska slå sin nemesis (som dessutom fått en dags extra vila) knappt 24 timmar efter det energidränerande avgörandet mot del Potro, det måste anses osannolikt. Något annat är orimligt att säga. Nadal måste liksom göra en halvdan insats om han ska förlora det här. Och vi har sett ytterst få sådana insatser från världsettan under den här säsongen.

Jag hoppas på en tresetare, men om Federer inleder de första två seten som han gjorde mot del Potro, ja då tror jag att det blir respass i raka set för meste mästaren.

* * *

NOVAK DJOKOVIC (2) – STANISLAS WAWRINKA (8)

Fjärde mötet bara i år. 14-2 till Djokovic i inbördes möten. Och det är inte speciellt mycket som har ändrats sedan de möttes i Paris förra veckan.

Det ser med andra ord inte så ljust ut för Wawrinka. Djokovic är uppe i 20 raka segrar under hösten och formkurvan har pekat spikrakt uppåt. Här i London tappade han visserligen set i samtliga tre matcher, men har aldrig varit direkt hotad. Så pass stark är han just nu.

Wawrinka å sin sida tog sig vidare till semifinal tack vare seger över redan avsågade David Ferrer, men han var nära att sumpa den matchen fullständigt. Tappade 5-2 till 6-7 i första set och hade sedan breakbollar mot sig i inledningen av andra.

Visserligen starkt att ändå ro den segern i land, men spelmässigt har han varit underlägsen Djokovic den här veckan.

Jag tror inte att det blir en upprepning på Paris Masters-kvarten. Där var det som om Wawrinka togs på sängen av Djokovics överlägsenhet. Nu vet han vad som väntar.

Har däremot svårt att se honom skrälla i dag. Han har haft sina chanser under året men aldrig lyckats fullborda en skräll, och det finns inte mycket som talar för att han vänder den negativa trenden i dag.