Jag gillar verkligen World Tour Finals.

Mycket.

Det har kommit att bli en av mina absoluta favoritturneringar under året. Givetvis beroende på hur startfältet och spelarnas formkurvor ser ut, men det finns liksom något väldigt kittlande med att se tourens åtta högst rankade spelare i en Clash of the Titans.

Inga transportmatcher, ingen kanonmat innan det börjar dra ihop sig i slutet av veckan. Dessutom gruppspelsfas, som egentligen går emot hela tenniskonceptet men därför också ger den här tävlingen en ny dimension.

En elitturnering som WTF har onekligen sin charm, med andra ord.

http://www.youtube.com/watch?v=cZouy89gZ7o

Nu blev det tyvärr inte en sprudlande inledning på det här slutspelet. Uttryckte redan inför första matchdagen min förvåning över att Tomás Berdych hölls som favorit mot Stanislas Wawrinka av oddssättarna, men det berodde sannolikt på Wawrinkas rätt bleka insats mot Novak Djokovic i Paris Masters och att det här trots allt är hans första framträdande i WTF.

Stärktes i min övertygelse att Wawrinka skulle fälla Berdych redan några game in i matchen. Schweizaren dikterade spelet fullständigt och gav inte tjecken något offensivt utrymme över huvud taget. Han kändes verkligen spelmässigt överlägsen genom hela matchen – med undantag för ett mycket mycket bra tiebreak av Berdych i andra set – och borde rimligtvis ha vunnit i raka set.

Det här var deras totalt 13:e möte, och det kan inte förvåna någon att Wawrinka nu vunnit sex av deras sju senaste. Efter de här sju matcherna sedan 2010 (plus den sju timmar långa Davis Cup-dubbeln i våras, som Berdych och Lukas Rosol vann mot Wawrinka och Marco Chiudinelli) har de minst sagt koll på varandra, spelmässigt.

Och Wawrinka är den som bäst lyckas utnyttja sina kunskaper. Det han framför allt exploaterar är en av Berdychs största brister – det svaga taktiska spelsinnet. Det räcker oftast för Wawrinka att sätta press ute i hörnen, variera sina slag och spela effektivt lågriskförsvar i väntan på möjligheter till spelvändningar.

Berdych å sin sida försökte sig på en ultradefensiv taktik. Till och med passiv, för att vara Berdych. Ynka fem winners över tre set är ju inte riktigt vad man förväntar sig av en spelare av hans offensiva kaliber.

Det straffade sig i dag. Inte bara passiviteten i sig, utan att han fortsatte på inslagen väg trots att resultaten uteblev. Att han höll sig kvar i matchen berodde främst på ett ganska svagt andra set av Wawrinka samt tjeckens effektiva förstaserve, som schweizaren hade problem med (Berdych slog totalt 16 ess under matchen).

Det var en period i andra set som Berdych faktiskt vann merparten av de längre duellerna, men oftast efter enkla missar från Wawrinka.

Hur som helst välförtjänt seger för den debuterande schweizaren: 6-3, 6-7(0), 6-3. Starkt av honom att inte vika ner sig efter det katastrofala tiebreaket, där han inte tog en enda poäng. Kändes som att Berdych trots allt fick med sig lite momentum inför tredje set, men väl där var Wawrinka återigen överlägsen (vann 20 av 23 poäng i egen serve och nästan hälften av poängen i Berdychs, till exempel).

Väldigt bra läge för honom att ta sig vidare till semifinal nu. Mycket god chans att slå David Ferrer och åtminstone plocka set mot Rafael Nadal. Kanske till och med slå honom för första gången någonsin? Inte omöjligt.

* * *

http://www.youtube.com/watch?v=dGsJgE9QMiE

Juan Martín del Potros seger över världsnian Richard Gasquet var inte lika övertygande som Wawrinkas debutmatch i slutspelssammanhang.

Gasquet gjorde visserligen ett formidabelt första set. Kanske för att tysta alla belackare (inklusive undertecknad), som räknat ut honom totalt inför den här matchupen.

Han bjöd på en choke när han skulle serva hem setet vid ställning 5-3, men vann det senare med briljant spel i tiebreak.

Det ska sägas att del Potro inte på något sätt gjorde ett dåligt första set. Tvärtom. Servade stabilt och hade bra bollträff, trots att han inledningsvis var lite trög i fötterna. Det var snarare så att han inte fick utrymme att spela det spel han ville och nådde aldrig riktigt upp i den nivå som krävdes för att ändra matchbilden.

Han höjde sig dock i andra set och vred omgående taktpinnen ur fransmannens händer. Där Gasquet i första set hindrat argentinaren från att diktera spelet med sin fruktade forehand var det nu i stället världsfemman som fick nian dit han ville – inte sällan med nämnda forehand.

Det momentum han byggde upp under andra set tog han med sig in i avgörande, men var sedan på väg att slarva bort segern fullständigt. Darrade som ett asplöv när han skulle serva hem matchen vid ställning 5-4 och blev bruten blankt. Men i stället för att ta tillvara på den gåva han precis fått serverad på ett silverfat skickade Gasquet i stället tillbaka den med vändande post – och den här gången blev det inget fumlande på mållinjen från argentinarens sida: 6-7(4), 6-3, 7-5.

Men som sagt, en inte särskilt övertygande seger för del Potro. Säger inte att han spelade dåligt, men hade ändå förväntat mig en bättre insats efter de dagars vila han fått efter Paris. Han ser lite sliten ut, helt enkelt.

Kanske har det att göra med den där stulna väskan. Det är i alla fall världsfemmans egen förklaring på varför han haft lite svårt att vara hundra procent fokuserad på tennisen efter Paris Masters. I väskan fanns nämligen saker av stort sentimentalt värde för argentinaren, däribland ett radband som välsignats av påve Franciskus. (Radbandet är alltså ett sådant som används när man ber bönen Rosenkransen – del Potro är djupt troende katolik.)

Att del Potro inte är helt på topp, mentalt eller fysiskt låter vi vara osagt (men alltså mentalt om vi får tro Delpo himself), öppnar i alla fall för Roger Federer. Ska bli otroligt spännande att se hur han tar sig an Novak Djokovic i kväll. Utifrån den matchen kommer vi ju att bättre kunna avgöra hans chanser att ta sig vidare från ”dödens grupp”.

Underlaget ser förresten ut att vara ganska långsamt, särskilt för att vara inomhus. Pretty much som förra året. Vilket ju gynnade Djokovic och Andy Murray. Men gynnar det del Potro mer än Federer i år?

Blir intressant att se. Tyckte underlaget i Paris också var betydligt långsammare än vanligt (hände ju något där i det avseendet redan förra året, troligen började man använda mycket tyngre bollar då) och där vann ju Federer.