Startsida / Inlägg

Drömfinal i Brisbane

av Henrik Ståhl

”Hello, my name is Peter. I’m from Munich, and once I led Rafa Nadal 3-0.” (Sju game senare kunde den meningen omformuleras till ”… and once I won a set against Rafa Nadal”.)

Ja, Rafael Nadal vann ju inte helt oväntat Qatar Open i Doha.

Men det var inte utan några farthinder på vägen.

Mot veckans sensation, 162-rankade Challenger-spelaren Peter Gojowczyk, i semifinalen inledde han väldigt svagt och hamnade alltså i ett 0-3-underläge. Han klöste sig omgående in i matchen, men förlorade sedan första set när han blev bruten vid ställning 4-5.

Resten av matchen var ganska mycket av en axelryckning. Nadal höjde intensiteten, Gojowczyk hängde inte riktigt med och fick inte utrymme att smälla på med sina tunga grundslag. 4-6, 6-2, 6-3 blev segersiffrorna för Nadal. En sensationellt bra match och turnering för Gojowczyks del, förstås. 24-åringen etablerade sig på Challenger-touren så sent som 2012 och hade 1-4 i ATP-matchfacit inför Doha (enda segern kom mot Igor Sijsling US Open 2013). Det är verkligen ingen underdrift att säga att han kom från ingenstans (genom kvalet, till att börja med) och tog alla med storm under årets första tävlingsvecka.

Gaël Monfils hade å sin sida inga som helst problem med Andy Murrays baneman Florian Mayer: 6-3, 6-2.

Riktigt intressant matchup inför finalen. En formstark Monfils mot en förhållandevis formsvag Nadal, som sin vana trogen presterat precis tillräckligt stabilt för att ta sig vidare kontrollerat (men med några tappade set). Nadal ledde visserligen med 8-2 i inbördes möten inför matchen, men Monfils två segrar kom i just Doha (2009 och 2012 – båda i raka set).

I verkligheten blev det en överlag välspelad men svängig historia. Nadal gick ut starkast och hade inom loppet av typ en halvtimme redan byggt upp en 5-0-ledning. Vann poängen totalt överlägset, 25-12, och setsiffran landade på 6-1 (för Monfils del nästan smickrande siffror, med tanke på hur utspelad han var).

I andra set slog dock Nadal av på takten, medan Monfils lade i en högre växel och sluggade sig fram till en 3-0-ledning. Vid 4-1 bröt dock Nadal tillbaka och de båda kombattanterna följdes åt till tiebreak, där Monfils var den snäppet bättre spelaren. Poängställningen landade på 40-40, vilket ger representerar matchbilden väldigt bra (kan dock poängteras att Monfils slog typ fler winners i andra set än vad Nadal gjorde under hela matchen – vilket ger en fingervisning om fransmannens offensiva intensitet i just det här setet).

I tredje set var Monfils bensintank nästan tömd och han orkade inte hålla uppe intensiteten i sitt grymt aggressiva spel. Nadal fick med sig ett viktigt break i inledningen av setet och fick sedan två matchbollar i Monfils serve vid ställning 5-2. Brände en, men tog tillvara på nästa: 6-1, 6-7(5), 6-2.

Tack vare finalplatsen plockar Monfils 5 placeringar på världsrankningen och landar på plats 26 när den uppdateras på måndag. Mycket positivt, så klart. Borde kunna slå sig in på topp 20 under våren, och det är ju där han verkligen hör hemma.

* * *

Det blev ingen smärtfri semifinal för Roger Federer.

Jeremy Chardy bombade på med serve och forehand och har ju sett ut att trivas väldigt bra på det snabba underlaget i Brisbane.

Det gick till avgörande set, men jag tycker ändå att Federer på det hela taget hade den här matchen under kontroll. Totalt 20 ess (17 av dem i andra och tredje set) och blott en enda breakboll emot sig (i avgörande set) säger ganska mycket. Vann 82 procent av poängen i förstaserve. Bra siffror för schweizaren.

Som i morgondagens final möter en gammal rival from the good old days: Lleyton Hewitt.

”Rusty” krigade sig alltså förbi Kei Nishikori i sin semifinal: 5-7, 6-4, 6-3. Ingen jätteskräll. Hewitt brukar kunna prestera bra inför sina hemmafans, har sett ruggigt bra ut i Brisbane hittills och trivs dessutom som fisken i vattnet på det snabba underlaget.

Det här blir deras 27:e möte. Majoriteten av deras matcher spelades mellan 1999 och 2005, sedan dess har det blivit ungefär en eller två om året – fram till 2011 års Davis Cup alltså, då de sist möttes.

Federer hade en segersvit på 15 matcher mot Hewitt, mellan Australiska öppna 2004 och Australiska öppna 2010. Det är ganska överlägset. Den bröts för övrigt på gräset i Halle 2010.

Det kändes verkligen som att slungas tillbaka till typ 2003 eller 2004 när det stod klart att Federer och Hewitt ska göra upp om titeln i Brisbane. Jag gillar det. Inte bara för att jag alltid haft ett gott öga till Lleyton Hewitt och uppskattat Roger Federer, utan också för att det är två spelare jag vuxit upp med och följt under bådas hela karriärer. Jag har många gånger önskat att Hewitt ska lägga racketen på hyllan, helt enkelt för att det alltid gjort lite ont i hjärtat att se honom åka ut tidigt i turneringar mot dussinspelare och rasa på rankningen, men det är i stunder som dessa som det känns så jäkla kul att han fortfarande lirar.

Har Lewitt av 2014 års upplaga något att sätta upp mot Federer då?

Jodå, visst har han det. Det här är ju på många sätt ett guldläge för honom att slå sin gamle nemesis i en final och putsa till sitt finalfacit mot honom (just nu 3-1): Det är på hemmaplan, det är på ett underlag som passar honom väldigt bra och det är vid ett tillfälle då Federer fortfarande befinner sig i någon sorts återhämtningsfas efter en med sina mått mätt katastrofal säsong förra året.

Nu passar i och för sig underlaget även Federer, men det är trots allt ett underlag där oddsen jämnar ut sig något. Hade det varit ett underlag som Hewitt inte gillar – som grus eller långsam hardcourt – hade han sannolikt blivit överkörd.

Federers serve känns som Hewitts största orosmoment. Han har servat riktigt bra under veckan, schweizaren. Nu är som bekant Hewitt en rysligt bra returtagare, men om Federer är så där fortsatt stabil i egen serve kan det bli svårt för Hewitt, som själv inte har någon kassaskåpssäker serve att falla tillbaka på.

Hewitt står just nu i 5,00 gånger pengarna, Federer i 1,16. Oddssättarna har stor tilltro till Federer, med andra ord. Vilket inte är så konstigt. Han har resultaten under veckan och den inbördes statistiken att backa upp det med. Dock att jag spontant känner att Hewitt inte kommer vara så chanslös som 5,00 gånger pengarna ändå på något sätt vittnar om. 4,00 hade känts lite rimligare. Han har trots allt hemmaplan och har sett starkare ut än på väldigt länge.

Nåväl. Lär hur som helst bli en sevärd final, hur den än slutar. Själv hoppas jag på en gastkramande tresetare. Som i semifinalen i World Tour Finals 2002, semin i Cincinnati 2007 eller finalen i Halle 2010.

Men tippar så klart Federer som slutsegrare. Har trott på honom från start, och än så länge har han inte gett mig någon anledning att tvivla.

Drygt 06.30 börjar finalen, hur som helst. Det är ju bara att pallra sig upp, för det här vill man inte missa.

* * *

Jelena Jankovic gjorde en fantastisk turnering och ett strålande första set mot Victoria Azarenka i semifinalen.

Sedan föll hon ihop som ett korthus. 1-6, 6-3, 6-4 blev det slutligen till Azarenka – som fick inleda 2014 med ännu en final mot Serena Williams (som slog Maria Sjarapova i raka set i sin semi: 6-2, 7-6).

Azarenka kämpade i vanlig ordning i motvind och kom inte närmare än att plocka 9 game mot suveräna världsettan: 6-4, 7-5.

Williams har nu 22 raka segrar (sedan finalförlusten mot just Azarenka i Cincinnati i höstas), medan Azarenkas svit på 24 matcher utan förlust i Australien bröts. 58 WTA-titlar har hon nu, Williams. Riktigt mäktigt.

* * *

Stanislas Wawrinka mot Edouard Roger-Vasselin i final i Chennai. Såg ingen av deras matcher, men tydligen tvingades Vasek Pospisil kasta in handduken vid ställning 6-4, 5-5 till Wawrinka.

Roger-Vasselin kämpade ner Marcel Granollers i en tresetare: 6-2, 4-6, 6-3.

Prickade faktiskt in tre av fyra semifinalister där (och också utgången av deras respektive semifinaler), men Mikhail Juzjnyj blev ju som bekant sjuk i inledningen av turneringen så Roger-Vasselin tog hans plats.

Känns som en väldigt avslagen tillställning på förhand, den här finalen. Wawrinka borde vinna kontrollerat. Kanske inte med utklassningssiffror, men i alla fall med marginal. Vilket i så fall skulle resultera i att han bara kommer vara drygt 300 poäng bakom Tomás Berdych när världsrankningen uppdateras på måndag.

Så, om man ska tro mina tips stavas alltså årets första titulanter på herrsidan Rafael Nadal, Roger Federer och Stanislas Wawrinka?

Det är ju en rätt trevlig skara guldmedaljörer det.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Johan D Lundin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB