Arkiv för kategori Maria Sjarapova

- Sida 3 av 12

Podcast, avsnitt 10: Melt and burn in Melbourne

av Henrik Ståhl
Hettan i Melbourne är extrem. FOTO: BILDBYRÅN
Hettan i Melbourne är extrem. FOTO: BILDBYRÅN

Det blev ingen matchkoll inför nattens sammandrabbningar i Melbourne.

Ägnade i stället kvällen åt att spela in och fixa säsongens andra avsnitt av Sportbladets Tennispodd.

I det här avsnittet går jag och Andreas Käck så klart igenom vad som hänt i Australiska öppna så här långt, vi pratar om den extrema värmebölja som sveper över landet mitt under pågående Grand Slam, vi analyserar den statistiska kategorin där Roger Federer är totalt underlägsen alla sina konkurrenter på touren – och vi diskuterar ämnet tankning som taktiskt vapen, apropå Bernard Tomics berömda uttalande ”det har hjälpt mig genom åren”.

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt10.mp3

ANALYS: Så blir Australiska öppna 2014, damer

av Henrik Ståhl

Nu är det inte långt kvar. Herrarnas lottning i Australiska öppna 2014 gick vi igenom i fredags – dags nu för damernas!

* * *

ÖVRE HALVAN:

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

FÖRSTA SEKTIONEN:

Serena Williams halva – som hon lär dominera. Går ju inte att säga annat inför turneringen, med tanke på hennes suveränitet under större delen av förra året (med ett fåtal magplask – däribland Australiska öppna och Wimbledon) och starka start på året (titel i Brisbane). I första omgången möter hon Ashleigh Barty, född 1996. Hon var alltså bara två år gammal när Williams debuterade i Australiska öppna (och tre år när världsettan bärgade sin första Grand Slam-titel, i US Open 1999). Svindlande tanke.

Hur som helst väldigt enkel lottning för Williams. Finns ingen spelare som utgör något större hot fram till åttondelsfinal, och väl där möter hon troligen Ana Ivanovic. Finns annars några intressanta namn bland de här 16 spelarna. Heather Watson, till exempel. Hade inget bra år alls 2013 och tappade slutligen 70 placeringar efter att ha avslutat 2011 rankad 49 i världen. Britterna har dock fortsatt höga förväntningar på 22-åringen. Får se om hon tar några kliv framåt i år. Att ta sig fram till en tredjerunda mot Williams vore ju en bra start. Ingen omöjlighet alls. Möter Daniela Hantuchová i 1R och 238-rankade Pauline Parmentier eller 70-rankade Karolina Pliskova i 2R. Hantuchová är visserligen rutinerad, men Watson hade kunnat få en betydligt värre lottning, om man säger så.

Petra Martic är också värd att hålla ett öga på. Utvecklingsmässigt är hon lite av en slowburner. Har onekligen kapacitet – vilket hon visat ett antal gånger under åren, inte minst via sina skrällsegrar mot topp 10-spelare som Petra KvitováMarion Bartoli och Jelena Jankovic – men aldrig riktigt lyckats blomma ut ordentligt. Hade en på det hela taget trög säsong 2013, med några få toppar. Tog sig till exempel till tredjerundan i Wimbledon och pressade talangen Sloane Stephens till tre set i Cincinnati.

Ska också bli intressant att se om hemmafavoriten Samantha Stosur kan få stopp på den onda spiralen hon hamnade i förra året. Rankad 17 i världen nu. Bara 8 placeringar sämre än januari 2013 ändå. Det ska hon vara nöjd med, med tanke på att hon inte presterat på ganska länge.

Williams mot Ivanovic i åttondelen, säger jag. Kvarten då? Om underlaget är snabbare, vilket alla tillfrågade spelare utom Andy Murray tycker, så kan vi räkna bort världssjuan Sara Errani på en gång. Hon har fortfarande inte lyckats mejsla fram ett spel som håller på snabbare underlag. Personligen hoppas jag ju på Eugenie Bouchard, men jag kan inte påstå att jag har särskilt höga förväntningar. Laura Robson spelklar, vilket är positivt. Frågan är om hon är i tillräckligt bra spelskick för att bli en kraft att räkna med. Det betvivlar jag, tyvärr. Madison Keys har spelat bra hittills, och har en överkomlig lottning.

Känns överlag som en väldigt öppen del av lottningen, det här. Roberta Vinci har en förmåga att kliva fram och leverera när det ser ut så här, så hon är en potentiell kvartsfinalist. Och vad säger vi om Kirsten Flipkens? Henne har vi inte glömt va, efter succén i Wimbledon (där hon gick till semifinal)? Hade en ganska tung höst men har gjort bra ifrån sig hittills i år.

Hon går vidare till semifinal: Williams.
Skrällvarning: Keys, Flipkens, Vinci.
Bubblare: Robson, Ivanovic, Stosur.

* * *

ANDRA SEKTIONEN:

Li Na fjärdeseedad. Hittade (äntligen) stabiliteten i sitt spel under hösten och har ångat på sedan dess. Bärgade sin åttonde WTA-titel i karriären enkelt på hemmaplan i Shenzhen häromveckan. Mycket bra chans för henne att ta sig till semifinal. Möter dock sensationen Ana Konjuh redan i första omgången. Konjuh har verkligen imponerat i år. Slog ut Vinci i Auckland i förra veckan och krossade nästan allt motstånd i kvalet här i Melbourne. Bara 16 år gammal är hon, Konjuh. Ett riktigt framtidslöfte. Enligt uppgift ska hon dessvärre genomgå en armbågsoperation efter Australiska öppna och blir borta i tre till fem månader, vilket är extremt synd. Henne vill man se mer av.

I åttondelen tror jag att Li Na möter Sabine LisickiEkaterina Makarova eller Venus Williams. Lisicki har kapaciteten men inte stabiliteten (går ju sönder hela tiden), Makarova körde över Jankovic i Sydney men åkte sedan ut i raka set mot Carla Suarez Navarro – medan Venus Williams tog sig till sin första WTA-final på ett och ett halvt år, i Auckland (förlust mot Ivanovic). Kan mycket väl bli Williams som tar sig till åttondel.

I den nedre regionen av den här halvan hittar vi Petra Kvitová och Angelique Kerber. Kvitová är i vanlig ordning ett osäkert kort, men Kerber har börjat hitta formen igen. Föll i en tät match mot Jankovic i kvarten i Brisbane och tog sig sedan till final i Sydney (förlust mot Tsvetana Pironkova). Har sett bra ut hittills i år – och har en enkel lottning här i Melbourne. Borde bli Kerber-Kvitová i åttondelen här, vilket kan bli en väldigt öppen tillställning.

Mitt stalltips är ändå Kerber, eftersom jag är tveksam till att Kvitová ens tar sig så långt. Så pass oförutsägbar är hon.

Hon går vidare till semifinal: Li Na.
Skrällvarning: Kerber, Williams, Kvitová.
Bubblare: Makarova, Lisicki.

* * *

UNDRE HALVAN:

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

TREDJE SEKTIONEN:

Victoria AzarenkaMaria SjarapovaAgnieszka RadwanskaJelena JankovicSloane Stephens. Dessutom underdogs som Kaia KanepiSimona HalepBethanie Mattek-SandsCaroline Wozniacki och min poddpartner Andreas Käcks personliga favorit Garbine Muguruza (som bärgade sin första WTA-titel i karriären, i Hobart i går). Hela den här halvan är ett riktigt getingbo, alltså.

Jankovic kvartsfinalseedad. Har god chans att ta sig längre än så. Har ju oturligt nog blivit lottad mot Sjarapova i kvarten, men det är ju fortfarande lite oklart vilket spelskick världstrean är i. Tog sig visserligen till semifinal i Brisbane, men där behövde hon bara spela tre matcher eftersom Ashleigh Barty lämnade walk over i andrarundan. Tappade dessutom set mot Kanepi och hade återigen inte mycket att sätta emot Williams i semin. Samtidigt såg Jankovic oerhört bra ut i Brisbane. Formdipp i Auckland förvisso, men det kan bero på besvikelsen efter semifinalförlusten mot Azarenka i Brisbane (tog första set med 6-1 men förlorade i tre). Sjarapova har dessutom Mattek-Sands i förstarundan. Nitlott.

Halep har en högst överkomlig lottning och borde gå till åttondelsfinal. Om inte typ Sorana Cirstea överraskar. Hon har en förmåga att göra det ibland.

Men nej. Jag tror att Sjarapova får Carla Suarez Navarro eller Dominika Cibulkova i sin åttondel, medan Jankovic får Halep.

Kanske överskattar jag Jankovic, men det jag såg av henne i Brisbane… det var riktigt imponerande. Kan hon hitta det spelet i Melbourne tror jag att hon blir riktigt farlig. I kombination med en busenkel lottning och frågetecknen runt Sjarapova tycker jag att hon har en god chans att ta sig till semi.

Hon går vidare till semifinal: Jankovic.
Skrällvarning: Sjarapova, Halep, Cirstea, Mattek-Sands.
Bubblare: Suarez-Navarro, Cirstea.

* * *

FJÄRDE SEKTIONEN:

Azarenka är kvartsfinallottad mot Radwanska. Passar henne väldigt bra. Tror dock inte att Radwanska tar sig till kvarten. Hon hamnade i en formsvacka redan i höstas (tre raka förluster i WTA Championships, vann inte ett set) och åkte ut mot Mattek-Sands i förstarundan i Sydney. Visserligen ingen dunderskräll det. Mattek-Sands är giftig på snabba underlag och Radwanska såg ringrostig ut. Men nej, jag håller inte världsfemman som favorit här, trots att hennes lottning inte direkt är en mardröm.

Nåväl. Radwanska ska inte ha några större problem med att ta sig till åttondelsfinal i alla fall. Väl där möter hon dock Wozniacki, Kanepi eller Muguruza. Där är Wozniacki den på papperet jobbigaste motståndaren (främst för att hon leder över Radwanska med 5-4 i inbördes möten), men jag hoppas innerligt att det blir Muguruza. Jobbig förstarunda där, mellan Kanepi och Muguruza. Känns som en öppen tillställning.

Hjärtat säger egentligen Muguruza, eller Kanepi som jag också har ett gott öga till, men jag tror på Wozniacki. Hon har kanske inte direkt imponerat under säsongsinledningen, men det känns som att hon är på väg åt rätt håll. Thomas Högstedt är en väldigt kompetent tränare (coachade som bekant Sjarapova under ett par år och hjälpte henne att vinna Franska öppna 2012, bland annat).

Azarenka möter Sverigeettan Johanna Larsson i sin förstarunda. Blytung lottning för Larsson. Världstvåan ställs för övrigt inte inför några riktigt svåra prövningar förrän åttondelen, där hon möter Sloane Stephens. Själv hoppas jag så klart att framtidslöftet Bojana Jovanovskij ska ta sig långt, men jag tror inte att hon rår på Azarenka i en tredjerunda. Och en åttondel mellan Azarenka och Stephens kan ju bli väldigt intressant. Mardrömslottning för Stephens, dock. Hon hade nog gärna bytt plats med Wozniacki och då fått Radwanska, Kanepi eller Muguruza i åttondelen. Dessutom möter hon troligen Svetlana Kuznetsova redan i tredjerundan. Kan bli många tappade poäng där, eftersom hon gick till semi förra året (slog ut en skadeskjuten Williams i kvarten men föll sedan i raka set mot Azarenka).

Hoppas så klart att Stephens ska upprepa sin succé från förra året, men Melbourne är lite som Azarenkas farstu. Två raka titlar och goda minnen härifrån. Svårt att rå på henne här, och även om hon inte direkt imponerade i Brisbane (tappade set mot Stefani Vögele i kvarten och var helt uspelad i första set mot Jankovic i semin) så fick hon jobbet gjort och tog sig till final (där det blev ännu en förlust mot suveränen Williams).

Hon går vidare till semifinal: Azarenka.
Skrällvarning: Kuznetsova, Stephens, Muguruza.
Bubblare: Radwanska, Kanepi, Wozniacki.

Semifinalerna: Williams slår Li Na, Azarenka slår Jankovic.

FINALEN: Williams slår Azarenka.

Dags för Williams att vinna Australiska öppna igen, helt enkelt. Har ju trots allt gått fyra år sedan hennes senaste triumf i Melbourne, och hon är i vanlig ordning storfavorit på förhand.

Podcast, avsnitt 9: Säsongsupptakt

av Henrik Ståhl
Pat Rafter Arena i Brisbane.
Pat Rafter Arena i Brisbane.

Säsongspremiär!

I årets första avsnitt av Tennispodden snackar jag och min radarpartner Andreas Knäck om den skadetyngda första tävlingsveckan på tennistouren, analyserar de nya träningskonstellationerna som snickrats ihop under silly season, diskuterar de snabbare banorna i Australien, tar tempen på fixstjärnorna inför Australiska öppna och tipsar om vilka framtidsnamn du ska hålla extra koll på under året.

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt09.mp3

Vem gynnas mest av snabbare banor i Australiska öppna?

av Henrik Ståhl
Roger Federer. FOTO: BILDBYRÅN
Roger Federer. FOTO: BILDBYRÅN

Att Brisbane International gjorts snabbare har under veckan gått från förhandssnack till hårdkokt fakta. Om inte annat har vi ju nu själva kunnat se matcherna och bedöma tempoökningen i duellerna.

Brisbane – och framför allt Apia International i Sydney – brukar höra till de snabbaste 250-turneringarna på ATP-touren, men just i Brisbane är det ändå märkbart att någon typ av förändring gjorts.

Om det är bollarna eller underlaget låter jag tills vidare vara osagt – men enligt Lleyton Hewitt är det både och:

– Bollarna är definitivt annorlunda jämfört med förra året. De var mycket tyngre förra året, och banorna var grynigare. Banorna är inte alls så i år. Jag tror att spelet blir lite långsammare under kvällen och när det är högre luftfuktighet, så klart, men några av matcherna på dagen i hettan är riktigt snabba, säger han enligt 10sballs.com.

Enligt Marin Cilic är underlaget i årets upplaga av Brisbane International ”det snabbaste han någonsin spelat på” – och jämför det med inomhusturneringen Paris Masters.

Den senaste tiden har även rykten om att Australiska öppna i Melbourne, årets första Grand Slam-turnering, justerat sina banor.  Inga officiella tester har ännu genomförts, men flera spelare som tränat i Melbourne hävdar att underlaget är betydligt snabbare än vanligt.

Vilket inte vore särskilt förvånande i och med att Tennis Australia arrangerar både Brisbane och Australiska öppna.

Rod Laver Arena.
Rod Laver Arena.

Men vad har då detta för betydelse för turneringen?

Ganska mycket, förstås.

Australiska öppna har under sina 25 år på hardcourt alltid varit den långsammare av de två Grand Slam-turneringarna på underlaget (US Open är betydligt snabbare). Inför 2008 års upplaga bytte man från det grönskimrande Rebound Ace till dagens Plexicushion i ett försök att minimera skador och göra bollstudsen både lägre och mer förutsägbar (spelare hade klagat på att banorna blev ”klibbiga” och att det i kombination med oförutsägbar bollstuds föranledde skador). Rent tekniskt påminner Plexicushion om US Opens Deco Turf, men Plexicushion har betydligt mer dämpning.

Beslutet att göra Australiska öppna snabbare – om detta nu verkligen stämmer, ska tilläggas – sätter omedvetet de konspiratoriska kugghjulen i rörelse: Vill man från arrangörens sida se en annan vinnare än Novak Djokovic, efter att serben bärgat tre raka titlar och vunnit turneringen fyra av de senaste sex åren (2008, 2011-2013)?

Eller ger man efter för de ibland högljudda protesterna från många tennisfans, som tröttnat på långa malande dueller och i stället efterfrågar snabbare (och offensivare) spel?

Jag tror nog mer på det sistnämnda. Det är visserligen ingen hemlighet att Djokovic föredrar utomhusturneringen i kategorin medium fast, men jag tror inte att man medvetet försöker missgynna en av sportens just nu mest dominanta spelare. Arrangörer av Grand Slam-turneringar gör inte förändringar av det här slaget på individnivå.

Själv välkomnar jag försiktigt den eventuella förändringen. Australiska öppna har ibland varit parodiskt långsam, särskilt under svala kvällsmatcher, och påmint mer om grus än hardcourt. På lång sikt är all typ av homogenisering av ondo. Varför ens spela på olika underlag om de erbjuder så lite variation?

Okej, nu är det inte bara bollstuds och hastighet som skiljer underlagen åt, men ni förstår vad jag menar. Där grus premierar tät defensiv och bollsäkerhet borde hardcourt premiera kraftfull offensiv och intensitet mer än vad som nu är fallet.

Jag tror inte heller att vi behöver oroa oss för att Australiska öppna ska bli för likt US Open. Klimatet i Australien tillför ännu en dimension till spelet på Rod Laver Arena, till exempel.

Men vilka gynnas och missgynnas då?

Vi börjar med dem som gynnas:

Maria Sjarapova. FOTO: BILDBYRÅN
Maria Sjarapova.
FOTO: BILDBYRÅN

Servekanoner. Generellt gynnas alltid servekanoner som John IsnerMilos Raonic och Ivo Karlovic av snabbare underlag, eftersom de får mer utdelning i egen serve och duellerna är kortare. Om Australiska öppna blir snabbare i år kan vi räkna med en och annan skräll.

• Sluggers. Offensiva spelare med hård serve och tunga grundslag, som Ernests GulbisMarin CilicTomás BerdychJerzy Janowicz och Jo-Wilfried Tsonga på herrsidan, Serena Williams, Maria SjarapovaLi NaPetra Kvitová och Laura Robson på damsidan, trivs av naturliga skäl bra på snabbare underlag, eftersom det är lättare för dem att slå igenom sina motståndare än på långsammare banor.

• Volleyspecialister. Visserligen ett utdöende släkte, men man kan väl säga som så att allroundspelare med bra serve, bra offensivt spel och bra volley gynnas, helt enkelt för att det ger mer att söka sig fram på nät.

• Pushers. Nu finns det i och för sig väldigt få renodlade pushers på touren, men typ Andy MurrayGilles Simon och Lleyton Hewitt är defensiva specialister som i regel trivs bra på snabba underlag. Variation är nyckeln för den här typen av spelare, och de drar ofta nytta av motståndarens kraft (i stället för att sätta fart på bollen själva absorberar de farten från motståndarens slag, enkelt uttryckt).

På individnivå är det ingen hemlighet att den här typen av förändring gynnar Roger Federer, som föredrar snabbt tempo och korta dueller (vilket han inte minst visat prov på i Brisbane under veckan). Det är därför inte särskilt konstigt att schweizaren välkomnar en eventuell förändring:

– Jag gillar de lite snabbare underlagen. Det är härligt när ens slice går lågt och motståndaren inte bara kan äta upp den, även om det är en bra slice. Så jag tycker att det är bra att underlaget är lite snabbare här, har han sagt om banorna i Brisbane.

Det kan också nämnas i sammanhanget att Federer, tillsammans med Lleyton Hewitt, var en av dem som var mest negativa inför skiftet från Rebound Ace till Plexicushion.

– Jag tycker att underlaget är för långsamt. Allting görs redan långsammare. Alla klagar på att det är för mycket spel från baslinjen. Vi kommer se ännu mer av det i Australien, det är en sak som är säker, var Federers omdöme inför 2008 års upplaga av turneringen.

Även Murray gynnas som sagt, om han nu hinner pricka in formen lagom till årets första Grand Slam. Berdych har säkert chansen att ta sig till sin första semifinal i Melbourne om det går lite snabbare. Tsonga, Raonic, Gulbis. Stanislas Wawrinka? Ja, han hade ju som bekant inga problem med hastigheten i US Open i höstas. Men om han skulle gynnas av att underlaget snabbas upp, det vet jag inte om man kan påstå. Kanske att de kortare duellerna gynnar honom fysiskt, men å andra sidan brukar ett lite lägre tempo passa honom bättre eftersom han då har mer tid på sig att förbereda sig inför svingen.

Och så tar vi dem som missgynnas:

Agnieszka Radwanska. FOTO: BILDBYRÅN
Agnieszka Radwanska.
FOTO: BILDBYRÅN

• ”Grusspelarna.” Ja alltså, de som i princip spelar grustennis på hardcourt och kommer undan med det. Typ Carlos BerlocqPablo AndújarGuillermo Garcia-Lopez och Juan Mónaco, för att nämna några. Vissa så klart bättre än andra på hardcourt, men ni fattar poängen.

• Baslinjenötarna. Typ David FerrerTommy RobredoKei Nishikori och till viss del Rafael Nadal på herrsidan, främst Agnieszka Radwanska på damsidan. Nu har visserligen alla de offensiva kvaliteter också, men deras spel bygger i grunden på att med solid försvarsmur och hög bollsäkerhet stressa fram misstag från och trötta ut sina motståndare. 

På individnivå är Nadal ett gränsfall. Jag har tidigare förklarat det klassiska missförståndet att Nadal skulle ha problem på snabbare underlag enbart på grund av det högre matchtempot. Det är ingen slump att han rönt större framgångar i US Open än i Australiska öppna – och har 2-1 i finalfacit mot Djokovic på Flushing Meadows.

Att Djokovic missgynnas kan vi dock utan omsvep slå fast. Exakt hur mycket är svårt att säga. Marginellt, skulle jag spontant säga, med tanke på serbens allroundness. Men det är klart, har man vunnit en turnering tre år i rad är man säkert inte så sugen på spelmässiga förändringar.

För Radwanskas del har hon aldrig riktigt lyckats på Flushing Meadows, så hon vill knappast att Australiska öppna ska bli mer likt US Open.

ATP-tourens två giganter Novak Djokovic och Rafael Nadal kommer givetvis att vara förhandsfavoriter oavsett hur underlaget ser ut i Melbourne, men jag tror att de positiva effekterna av en eventuell förändring är att den öppnar för fler skrällar – vilket gör turneringen i sig intressantare och mer spännande att följa, och gynnar lägre rankade spelare.

På lång sikt kanske det också medför att fler hardcourt-turneringar på touren väljer att göra samma sak, vilket skulle bromsa den homogenisering av sporten som pågått sedan de stora förändringarnas år, 2002 och 2008.

Tennisgodis

av Henrik Ståhl
Ernests Gulbis. FOTO: BILDBYRÅN
Ernests Gulbis. FOTO: BILDBYRÅN

Vi bjöds på en del tennisgodis i dag.

Låt oss börja med Doha:

Ernests Gulbis. Det vore en massiv överdrift att påstå att han kom (tillbaka) från ingenstans förra säsongen, men det var samtidigt ytterst få som förutspådde hans återkomst till de stora scenerna efter den drygt ett och ett halvt år långa ökenvandringen.

Att han har enorm potential visade han redan för tre-fyra år sedan, men det är först nu som han verkligen börjar visa prov på sin kapacitet. Som ni vet pressade han Rafael Nadal till tre set i både Indian Wells och Rom (på grus!) förra året, och var då också långa stunder spelmässigt överlägsen. Nadal är dock extremt svårslagen, vilket Gulbis fick erfara två gånger om.

I kväll var det dags igen. Tredje mötet på drygt ett år. Personligen tyckte jag att en skräll låg i luften. Nadal övertygade inte mot vare sig Lukas Rosol eller Tobias Kamke, och Gulbis har de offensiva vapnen för att störa spanjoren.

Men så är ju också Nadal en riktig tjurskalle som aldrig kan räknas ut.

Gulbis spelade kanske inte riktigt lika bra som i Indian Wells och Rom förra året, men han dikterade spelet, pressade tillbaka Nadal i banan och hade det spelmässiga övertaget från start. (Bortsett från allra första gamet, som han slarvade bort i egen serve. Reparerade dock skadan redan i nästkommande game.)

Problemet för Gulbis och alla andra sluggers är att det alltid alltid alltid krävs minst ett extra slag för att vinna en duell mot Nadal. De måste liksom inte bara slå hårt utav bara h-vete – de måste dessutom göra det med djup och kirurgisk precision. Det går inte att bolla bort Nadal. Du måste blåsa honom av banan.

Lättare sagt än gjort.

Första set slutade 7-5 till Nadal. Gulbis räddade visserligen tre setbollar och vek inte direkt ner sig, men tappade lite fokus mot slutet av setet. Synd att han inte fick med sig ett tiebreak åtminstone, det hade kunnat bli något av en nagelbitare.

Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN
Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN

I andra set tog Gulbis ledningen med 3-0, hade chanser på 4-1 och stormade mot en kvittering – men som så många gånger förr krånglade Nadal sig ur det tuffa underläget, fick med sig de viktiga poängen och slutligen fem game i rad. Stängde sedan matchen i egen serve vid ställning 5-4.

Spelmässigt skilde sig inte just det här mötet så mycket från deras senaste. Gulbis dundrade på med sina blytunga grundslag, Nadal krigade och sprang och gnetade och försvarade sig. Att han har sådana bekymmer mot Gulbis beror till stor del på att letten är så pass komplett: Tung serve, stenhård forehand, grym backhand, snabba fötter och tätt försvarsspel. Just backhanden ställer till det lite extra för Nadal eftersom han är van vid att exploatera sina högerhänta motståndares backhands, vilket inte riktigt funkar mot Gulbis. Precis som mot en viss Novak Djokovic.

I det här avseendet är jag därför inte särskilt imponerad av Gulbis prestation i dag. Det är tvärtom Nadals prestation som imponerar, eftersom han gång på gång bryter ner letten trots spelmässigt underläge. Om inte annat så tyder det på Nadals omänskliga vinnarinstinkt och. Han är helt enkelt förbaskat svårslagen. 7-0 i inbördes möten säger det mesta: Nadal har knäckt Gulbis-koden, Gulbis har inte knäckt Nadal-koden.

Nej, Gulbis är helt enkelt för aggressiv. Spelar med för små marginaler, tar ofta helt onödiga risker och har svårt att hålla ihop sitt vinnande spel hela vägen in i mål. Det är på de här punkterna han är totalt underlägsen Djokovic, där det i övrigt finns en hel del likheter. Serben har ett mer varierat spel i allmänhet och större säkerhet i sin offensiv i synnerhet. En smartare spelare, med andra ord. Där har Gulbis fortfarande en del att lära. Vem som är den bästa spelaren avgörs inte av vem som slår hårdast och får med sig flest winners.

Det som imponerade i dag var Gulbis koncentration och lugn. Han fick inga sedvanliga psykbryt och kändes helt fokuserad genom i stort sett hela matchen (bortsett från några enstaka game). Det var tydligt att han verkligen ville vinna den här matchen. Kan han bara omvandla den här koncentrationen till spelmässigt tålamod kan han nog ta ett ordentligt kliv framåt i år.

Visst känns det som att han, på papperet, är favorit mot typ alla spelare utanför topp 10? Ja, utom kanske Milos Raonic. Och Tommy Haas på veteranens hemmaplan. Kanske någon till. Tycker att Gulbis borde slå sig in på topp 20 under våren. Inte alls oöverkomligt med tanke på hur mycket bättre seedningar han kommer ha nu jämfört med våren 2012.

* * *

TENNIS - WTA, US Open 2013
Jelena Jankovic. FOTO: BILDBYRÅN

Från en slugger till en annan:

Jelena Jankovic.

En av spelarna på WTA-touren som imponerade allra mest på mig under säsongen 2013. Som hon utvecklats. Hon har verkligen hittat tillbaka till, och börjat förädla, sitt spel.

Världsnian Angelique Kerber brukar agera speldikterande slugger i många av sina matchups. Mot Jankovic… Ojojoj, så tillbakapressad hon var mest hela tiden. Jankovics bara bombade grundslag från hela banan. Och jäklar vilken bra backhand hon har. Ser ut som att hon har all tid i världen på sig att ladda bössan, trots att underlaget i Brisbane är ganska snabbt.

Deras kvartsfinal var hur som helst ganska sluggish. En hel del dueller som var över på bara några slag och många oprovocerade misstag, men också en del riktigt långa och välspelade slagväxlingar.

Jankovic darrade lite när hon skulle serva för första set vid ställning 5-4 och blev bruten. Kerber tog med sig momentum in i tiebreak, men behövde trots det en handfull setbollar. Därifrån var det dock mer eller mindre lekstuga för Jankovic. 6-7(8), 6-3, 6-1 blev det till slut. Känns som att Victoria Azarenka, som krånglade till det ordentligt för sig mot Stefanie Vögele (6-4, 6-7, 6-1), lär få det riktigt hett om öronen i semifinalen.

Ja, och så bjuds vi på en blockbuster mellan Serena Williams och Maria Sjarapova. Sjarapova fick svettas mot Kaia Kanepi (4-6, 6-3, 6-2), medan Williams slog Dominika Cibulkova i raka set (6-3, 6-3).

* * *

Mer Brisbane:

• Marius Copil skrällde mot Gilles Simon i natt: 7-5, 6-3. Mycket bra resultat för rumänen. Tror det är hans blott andra seger över en topp 20-spelare (den första kom mot Marin Cilic i Peking 2012), och är i och med den klar för sin första ATP-kvartsfinal i karriären. Mycket roligt! Har väntat på hans lilla genombrott sedan jag såg honom mot Jarkko Nieminen Stockholm Open 2011. Den gången blev det förlust i raka set, men inte utan att han störde Nieminen en smula. Han har visserligen sina spelmässiga begränsningar (servar och slår väldigt hårt men rör sig inte så bra) men jag tyckte mig redan då se relativt stor potential.

Förutspådde inför säsongen 2013 att han skulle slå sig in på topp 100. Så långt räckte han tyvärr inte riktigt (var som bäst 124, nu 147), men efter den här prestationen blir jag förvånad om han inte lyckas under det här året.

• Stabil seger för Lleyton Hewitt över Feliciano Lopez: 7-5, 6-3. Kan bli en riktigt intressant kvart mellan Hewitt och Copil. Hewitt är ju inte helt olik Simon spelmässigt.

• Jeremy Chardy slog Nicolas Mahut (7-5, 6-7, 6-3) och servekanonen Samuel Groth slog Pierre-Huguert Herbert (4-6, 7-6, 7-6).

Riktigt intressanta matcher i natt: Cilic mot Kei Nishikori, till exempel. Hewitt-Copil. Jankovic-Azarenka. Och så Roger Federer mot Marinko Matosevic i morgon runt lunch. Det blir trevligt.

* * *

Tillbaka till Doha:

Gaël Monfils fullkomligt mosade Daniel Brands: 6-2, 6-1. Total överkörning från start till mål. 55-29 i poäng totalt till Monfils. Tror han vann typ 20 av de sista 22 poängen. Ganska överlägset.

Så klart oerhört imponerande. Tror det blir svårt för Monfils att slå sig in på topp 10 igen, men topp 20 ska verkligen inte vara en omöjlighet för den spexiga fransosen. Given finalist i Doha? Ja, så känns det i alla fall nu. Möter Andy Murrays baneman Florian Mayer, som slog Victor Hanescu i en tresetare (6-4, 6-7, 6-4) efter ett gäng brända matchbollar, i semin. Inget jättestort hot för Monfils, som han spelar just nu.

Peter Gojowczyk fortsätter vinna. 6-3, 3-6, 7-6(5) blev det mot trögfotade men underhållande landsmannen Dustin Brown. Ingen direkt spektakulär match om man säger så. Möter Nadal i semifinalen, och där borde det ju ta stopp för tysken.

* * *

Chennai:

Skadade Fabio Fognini bet ihop och höll ut i nästan två set, men kastade slutligen in handduken mot 195-rankade Yuki Bhambri vid ställning 1-6, 5-5.

Benoit Paire mosade planenligt Guillermo Garcia-Lopez: 6-1, 6-4. Riktigt bleka insatser på hardcourt från Garcia-Lopez de senaste månaderna. Har väl aldrig varit någon bländande spelare på underlaget, men efter finalen i St. Petersburg i september har hans spel rasat ihop fullständigt.

Marcel Granollers slog 526-rankade Ramkumar Ramanathan: 6-2, 6-4. Inga konstigheter.

Yen-hsun Lu lämnade walk over mot Vasek Pospisil. Pospisil hade troligen vunnit den matchen ändå, men nåväl.

* * *

Alla dagens resultat:

Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.26 Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.33 Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.40 Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.15

Veckans skrällar

av Henrik Ståhl

Det roliga med säsongsstarter är att i princip vad som helst kan hända. Det är inte som att alla toppspelare faller som käglor, men vi bjuds ofta på relativt många skrällar (som vi sen av naturliga skäl hinner glömma när det är dags att lista årets största chocker).

I Brisbane, Doha, Chennai och Auckland har vi redan noterat ett gäng:

• Tomás Berdych blev säsongens första topp 10-spelare att åka på en stjärnsmäll, när han förlorade mot servekanonen Ivo Karlovic i Doha: 7-6(7), 7-6(4).

• I Auckland fick 14-rankade Roberta Vinci stryk mot 259-rankade 16-åringen Ana Konjuh: 3-6, 6-4, 6-2.

• 270-rankade Alexandr Kudryavtsev slog förra årets finalist Roberto BautistaAgut i Chennai: 6-4, 3-6, 6-3.

Och så den största skrällen hittills:

• Florian Mayer vände 3-6, 0-3 till seger mot Andy Murray: 3-6, 6-4, 6-2. 

• David Ferrer åkte på pumpen i raka set mot sluggern Daniel Brands: 6-4, 7-5.

• Gaël Monfils slog världsnian och landsmannen Richard Gasquet: 6-2, 7-5. Gasquet verkar dock ha störts av en ryggskada. Såg inte matchen mot Monfils, men mot 338-rankade Karim Hossam i går var framför allt hans serve synbart försvagad av skadekänningarna. I första set låg hans förstaservar på drygt 160 km/h i genomsnitt. 

Därutöver har 162-rankade Challenger-spelaren Peter Gojowczyk slagit ut framtidslöftet Dominic Thiem i raka set (7-5, 6-0) och betydligt mer rutinerade Philipp Kohlschreiber i Doha: 7-6(4), 7-6(7). Gojowczyk etablerade sig på Challenger-touren så sent som 2012 och hade inför 250-turneringen i Qatar spelat blott fyra ATP-matcher (1-3 i facit). Har för övrigt bara vunnit en Challenger-titel på fyra finaler. Lyckades bara kvala in till en match på ATP-nivå säsongen 2013, och det var US Open (slog Igor Sijsling i första omgången, föll mot Jevgenij Donskoj i andra). Nu är han alltså klar för kvartsfinal i Doha. Inte illa.

I övrigt kan rapporteras att Rafael Nadal fick sin efterlängtade revansch mot Lukas Rosol i går, men det satt hyfsat långt inne. Sprang igenom första set på en dryg halvtimme (6-2) men var sedan ordentligt frustrerad i andra. Blev bruten vid 4-4, men Rosols nerver höll inte för trycket när han skulle serva för setet. Nadal brände sedan fyra matchbollar (tre på raken) i tiebreak men stängde till sist matchen: 6-2, 7-6(7).

Galet vad hårt han slår, Rosol. Nu kom han inte upp till samma nivå som i Wimbledon 2012, då han chockslog Nadal i andra omgången, men man kan snabbt konstatera att det verkligen viner om honom när han väl hittar bollträffen.

Nadal tappade hur som helst set mot Tobias Kamke i dag: 6-3, 6-7(3), 6-3. Världsettan är inte i superbra form, med andra ord. Möter Ernests Gulbis – som krigat sig förbi Daniel Evans (6-2, 4-6, 6-0) och Lukas Kubot (6-2, 4-6, 6-3) – i kvartsfinalen. En livsfarlig matchup för Nadal. Gulbis brukar lägga i en extraväxel när han möter högre rankade spelare och var nära att slå Nadal två gånger förra säsongen (Indian Wells och Rom). Rafa måste höja sig ordentligt för att inte bli en i raden av skrällbesegrade toppspelare under 2014 års säsongsinledning.

Alexandr Dolgopolov bjöd verkligen upp till dans i första omgången mot David Ferrer. Pressade världstrean till tre set och presterade alltså vad som kan vara 2013 års klart bästa duell. Hittar tyvärr inget klipp på Youtube, men det ovan är ingen dålig duell det heller. Om det anordnades en tävling i 100 meter sprint skulle Dolgopolov sannolikt vinna totalt överlägset. Sjukt snabb är han, Dolgopolov. Hoppas att det klippet jag egentligen letade efter dyker upp snart, för där visar han verkligen prov på sin sanslösa snabbhet.

* * *

I Chennai tvingades andraseedade Mikhail Juzjnyj kasta in handduken efter bara fyra spelade game i sin öppningsmatch mot Dudi Sela. I kvarten möter Sela Edouard Roger-Vasselin, som slog framtidslöftet Jiri Vesely (6-4, 6-4). Lär inte bli en superhet semifinal i den turneringen, alltså.

I övrigt får vi en repris på förra årets kvartsfinal mellan Stanislas Wawrinka och 95-rankade Aljaz Bedene. Bedene slog Henri Laaksonen i första omgången (6-3, 5-7, 7-6), och i åttondelen tvingades 270-rankade Alexander Kudryavstev avbryta matchen vid ställning 1-6, 3-0 på grund av skada. Förra året skrällslog Bedene som bekant Wawrinka, men föll sedan mot Janko Tipsarevic i semin.

Alltid glädjande när det går bra för Bedene. Gillar honom. Han kommer troligen aldrig att bli en toppspelare, men han spelar smart och lyckas ofta få ut maximalt av sitt kunnande.

* * *

Roger Federer.
Roger Federer.

I Brisbane hade Roger Federer inga större problem mot Jarkko Nieminen: 6-4, 6-2. Slog 9 ess och vann 79 procent av poängen i sin förstaserve (73 procent totalt i egen serve). Bra siffror för schweizaren, även om Nieminen kanske inte är den giftigaste öppningsmotståndaren man kan lottas mot som toppspelare.

Fjolårsfinalisten Grigor Dimitrov åkte ut med huvudet före redan i sin andra match, mot Marin Cilic: 7-5, 7-5.

Marinko Matosevic slog lite oväntat Sam Querrey (5-7, 7-6, 6-4), men å andra sidan har jag inte särskilt stora förväntningar på Querrey längre. Känns som att det måste hända något drastiskt snart om han ska kunna få ut max av sin potential. Matosevic-Federer i kvarten. Borde inte vara innebära några jättestora bekymmer för Federer. Matosevic är visserligen en bra spelare när han presterar på topp, men har en väldigt ordinär spelstil som inte direkt stressar Federer.

Cilic möter Kei Nishikori, som planenligt avfärdade Matthew Ebden (6-2, 6-4) i sin öppningsmatch, i kvartsfinalen. Kan bli en riktigt bra match, det. 3-2 i inbördes möten för Nishikori, och han vann deras senaste möte (i Memphis förra året). Cilic imponerade dock mot Dimitrov. Servade otroligt bra och ser väldigt lugn och trygg ut i spelet. Mycket intressant på förhand.

* * *

Maria Sjarapova övertygade i sin första match på fyra månader: 6-3, 6-0 mot 74-rankade Caroline Garcia. Gick sedan direkt vidare till kvartsfinal efter walk over från 160-rankade 19-åringen Ashleigh Barty.

Bara en match som spelades färdigt på damsidan i Brisbane i dag – Victoria Azarenka mot 142-rankade Casey Dellacqua: 6-3, 6-1. Förra årets Wimbledon-finalist Sabine Lisicki tvingades lämna walk over mot Stefanie Voegele på grund av sjukdom och Anastasia Pavlyuchenkova kastade in handduken mot Angelique Kerber vid underläge 2-6, 3-4.

* * *

Alla dagens resultat: 

Skärmavbild 2014-01-01 kl. 21.59.17 Skärmavbild 2014-01-01 kl. 21.59.26 Skärmavbild 2014-01-01 kl. 21.59.08 Skärmavbild 2014-01-01 kl. 21.58.30

Säsongsstart!

av Henrik Ståhl
6F85F6AFD64E4116B56670066BD6A886

Nu så!

Nu börjar äntligen säsongen 2014 puttra i gång. Jag tänkte säga i maklig takt, men det är trots allt riktigt intressanta tävlingar vi bjuds på.

Främst då Brisbane och Doha. Chennai får som vanligt resterna efter att de två första turneringarnas startfält spikats.

Vi ska ta en titt på lottningarna i dessa säsongens första turneringar – och ni vet ju hur det är: det är alltid förbannat svårt att tippa turneringarna på förhand. Inte minst så här precis i inledningen av en säsong, när man inte har några närliggande, avslutade turneringar att jämföra med. Men, det är ju kul, så man får ju åtminstone göra ett tappert försök.

Anyway, here goes:

* * *

BRISBANE INTERNATIONAL

HERRAR

Skärmavbild 2013-12-28 kl. 18.19.28
Klicka på bilden för större version.

Roger Federer enda topp 10-spelaren, men ändå ett ganska starkt startfält: 17-rankade Kei Nishikori, 19-rankade Gilles Simon och 20-rankade Kevin Anderson toppseedade. Utöver dessa namn har vi Grigor DimitrovMarin Cilic och unge stjärnskottet Nick Kyrgios. Bland andra.

På papperet en relativt enkel turnering för Federer. Jarkko Nieminen (eller James Duckworth för den delen) i öppningsmatchen skrämmer ju inte direkt, och i kvarten väntar i värsta fall Sam Querrey. Eller Julien Benneteau, som ju chockslog schweizaren i raka set i Rotterdam förra året. Troligen Anderson i semin. Ska bli intressant att se om hemmahoppet Samuel Groth (som fick ett wild card) fläskar in några ess i 250 km/h.

Barclays ATP World Tour Finals
Roger Federer.
FOTO: BILDBYRÅN

Ska hur som helst inte vara några jättestora problem för Federer att ta sig till final. Ganska skönt för honom att få testa nya spaden – med större ram – mot lite enklare motstånd så här i inledningen av säsongen. Spännande att se hur det faller ut. Blev ju som bekant totalfiasko i somras.

Undre halvan är överlag lite intressantare än övre. Tycker att Simon, Nishikori eller Dimitrov ska ha riktigt goda chanser att gå till final. Marin Cilic givetvis en dark horse. Gjorde bra ifrån sig i sin comeback efter dopningsavstängningen i höstas och kan mycket väl bli farlig direkt vid starten av säsongen 2014.

Hoppas också lite på Lleyton Hewitt. Alltid kul med framgångar för hemmaspelare. Vore även kul om Hewitts yngre landsman Kyrgios fick med sig en skräll eller två. Matthew Ebden ska han ju kunna plocka i öppningsmatchen, och det vore inte en total chock om han spöar Nishikori.

Dimitrov var i final förra året (förlust mot Andy Murray), hans första i karriären på ATP-nivå. Tror han kan upprepa den bedriften i år. Mycket möjligt att det lossnar ordentligt för honom nu när han bärgat sin första ATP-buckla (Stockholm Open i höstas).

De går vidare till semifinal: Federer, Anderson, Simon, Dimitrov.
Skrällvarning: Cilic, Benneteau, Kyrgios.
Bubblare: Nishikori, Lopez.

Semifinalerna: Federer slår Anderson, Dimitrov slår Simon.

FINALEN: Federer slår Dimitrov.

* * *

DAMER

Skärmavbild 2013-12-28 kl. 18.19.53
Klicka på bilden för större version.

Serena WilliamsVictoria AzarenkaMaria Sjarapova. Nästan alla är här. Agnieszka Radwanska hade gjort damernas Big Four komplett, men hon spelar Hopman Cup i stället. Jelena Jankovic således fjärdeseedad. Angelique Kerber femteseedad. Riktigt trevligt startfält, med andra ord.

Ska så klart bli mest intressant att se Sjarapovas comeback. Har som bekant inte spelat sedan augusti på grund av en axelskada.

Maria Sjarapova återvänder efter skada. FOTO: BILDBYRÅN
Maria Sjarapova.
FOTO: BILDBYRÅN

Även Azarenka omgärdas av vissa frågetecken. Gjorde ju en katastrofalt svag höst efter sin tre raka finalförluster (Carlsbad, Cincinnati, US Open) – två av dem mot Williams. Avslutade året med bleka 1-4 i matchfacit efter US Open och tog sig inte vidare till semifinal i WTA Championships för första gången sedan 2010.

Känns väl spontant som att Williams i vanlig ordning har motorväg till finalen. Eller kan Andrea Petkovic/Bethanie Mattek-SandsCaroline Wozniacki eller Sjarapova störa henne? Nja. Jag tror inte det. Frågan är om Sjarapova ens tar sig till semifinal. Tveksamt, med tanke på hennes långa frånvaro. Kan bli typ Kaia Kanepi eller Carla Suarez-Navarro som kniper den platsen i stället. Men på papperet ska ju Sjarapova vara den starkaste spelaren i det segmentet.

På undre halvan finns det några intressanta finalkandidater: Jankovic, Kerber, Azarenka. Kanske kan Madison Keys skrälla? Tror på Jankovic där. Gjorde ju en riktigt bra säsong 2013. Sabine Lisicki så klart giftig, om hon är på bra spelhumör – men mer än en liten skrällvarning kan hon nog inte få i det här läget.

De går till semifinal: Williams, Sjarapova, Jankovic, Azarenka.
Skrällvarning: Kerber, Lisicki, Suarez-Navarro.
Bubblare: Kanepi, Wozniacki.

Semifinalerna: Williams slår Sjarapova, Jankovic slår Azarenka.

FINALEN: Williams slår Jankovic.

* * *

QATAR OPEN

HERRAR

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Inte mindre än fem topp 10-spelare i startfältet: Världsettan Rafael Nadal, trean David Ferrer, fyran Andy Murray, sjuan Tomás Berdych och nian Richard Gasquet. Därutöver namn som Ernests GulbisAlexandr DolgopolovGaël MonfilsNikolaj Davydenko och Ivo Karlovic. Riktigt smaskigt, med andra ord.

Ferrer gjorde bra ifrån sig i sina träningsmatcher i Abu Dhabi under helgen. Slog världsåttan Stanislas Wawrinka och Nadal i raka set, innan han föll mot Novak Djokovic i raka set i finalen. Turneringen i sig var ungefär lika sömnig som vanligt och man ska nog inte hänga upp sig alldeles för mycket på resultaten. Skönt för Murray att få en seger under bältet efter sin långa skadefrånvaro (föll mot Jo-Wilfried Tsonga i kvarten men slog Wawrinka i matchen om femteplatsen). Större växlar än så ska man nog inte dra på årets Mubadala Tennis Championships (Djokovics tredje raka totalseger här, för övrigt).

Ganska tuff lottning för Nadal. Möter Lukas Rosol, som ju slog spanjoren i andra omgången av Wimbledon 2012,i sin öppningsmatch. En matchup som nog lär skapa lite buzz, men som Nadal lär gå segrande ur – med god marginal. Tror inte att han missar chansen att platta till sin baneman och utkräva hämnd efter chockförlusten för ett och ett halvt år sedan.

Andy Murray. FOTO: BILDBYRÅN
Andy Murray.
FOTO: BILDBYRÅN

Riskerar sedan att få Gulbis i kvarten. Letten är som bekant alltid ett hot, även mot toppspelarna. Särskilt på hardcourt. Gulbis var faktiskt när att slå Nadal både i Indian Wells (4-6, 6-4, 7-5) och Rom (1-6, 7-5, 6-4) i våras, och faktum är att Nadal bara nollat honom en gång på deras sex möten (Doha 2011). I semin lär det bli Berdych, men i värsta fall kanske Karlovic dundrar sig vidare. Aldrig optimalt att möta servekanoner i tresetsmatcher.

På den undre halvan har Nadals landsman Ferrer hamnat i ett litet getingbo. Dolgopolov i förstarundan, Davydenko eller Daniel Brands i andrarundan, Gasquet eller Monfils i kvarten, troligen Murray i semin. Samtliga spelare har kapacitet att slå Ferrer på hardcourt, tycker jag. Främst Murray så klart, och visst kommer han vara favorit mot Dolgopolov och Davydenko/Brands, men det skulle inte förvåna mig om han får respass innan semin.

Murray då? Busenkel lottning. 2,099-rankade, 19-årige hemmaspelaren Mousa Shanan Zayed i öppningsmatchen, sedan Florian Mayer eller Michal Przysiezny i andrarundan. Troligen Fernando Verdasco i kvarten, och han kan ju bli lite knepig. Men så är han också den enda lite tuffare motståndaren inför semin.

Jag tror på en final mellan Nadal och Murray (som alltså väljer att inte försvara sin titel i Brisbane i år. Undrar varför egentligen? Betydligt enklare startfält i den australiska turneringen, ju.), med Gasquet och Ferrer som främsta utmanare.

De går vidare till semifinal: Nadal, Berdych, Murray, Gasquet.
Skrällvarning: Gulbis, Karlovic, Monfils, Verdasco, Dolgopolov.
Bubblare: Berdych, Ferrer.

Semifinalerna: Nadal slår Berdych, Murray slår Gasquet.

FINALEN: Nadal slår Murray.

* * *

CHENNAI OPEN

HERRAR

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Världsåttan Stanislas Wawrinka är toppseedad. Därefter har vi 15-rankade Mikhail Juzjnyj, 16-rankade Fabio Fognini och 26-rankade Benoit Paire. De två sistnämnda inte direkt kända för sin jämnhet, om man säger så.

Stanislas Wawrinka. FOTO: BILDBYRÅN
Stanislas Wawrinka.
FOTO: BILDBYRÅN

Som upplagt för en final mellan Wawrinka och Juzjnyj, alltså. Men det är ju mer sällan än man kan tro som de två toppseedade spelarna möts i final. Dock väldigt bra lottning för båda, ska sägas. Stöter inte på något skräckinjagande motstånd på vägen mot semifinal, och väl där möter de sannolikt Fognini eller Vasek Pospisil respektive Paire eller Marcel Granollers.

Ska bli intressant att följa framtidslöftet Jiri Vesely. Möter 314-rankade hemmaspelaren Jeevan Nedunchezhiyan i förstarundan, en match han bara ska vinna. Därefter väntar Albert Ramos eller Edouard Roger-Vasselin. Båda visserligen betydligt mer rutinerade än Vesely, men det råder ingen som helst tvekan om att 85-rankade 20-åringen har kapacitet att slå båda. Vore kul att se honom i en kvartsfinal mot Juzjnyj.

Ska även bli kul att följa Pablo Carreno-Busta. Är verkligen inget unikum på hardcourt om man säger så, men 195-rankade Yuki Bhambri ska ju inte utgöra något hot i öppningsmatchen. Carreno-Busta mot Fognini kan bli en kul åttondelsfinal.

De går till semifinal: Wawrinka, Pospisil, Juzjnyj, Granollers.
Skrällvarning: Vesely, Reister.
Bubblare: Fognini, Paire.

Semifinalerna: Wawrinka slår Pospisil, Juzjnyj slår Granollers.

FINALEN: Wawrinka slår Juzjnyj.

Tankar efter US Open

av Henrik Ståhl

Årets sista Grand Slam är alltså till ända.

Känns alltid lite vemodigt – men vi kan alltid trösta oss med att går en riktigt spännande tennishöst till mötes.

Innan vi blickar framåt tycker jag dock att vi dröjer oss kvar vid US Open en stund. Funderar, summerar, utvärderar.

Here goes:

* * *

Serena Williams bärgade karriärens 17:e Grand Slam-buckla på Flushing Meadows. FOTO: BILDBYRÅN
Serena Williams bärgade karriärens 17:e Grand Slam-buckla på Flushing Meadows. FOTO: BILDBYRÅN

Serena Williams vann karriärens 17:e Grand Slam-buckla och har nu alltså lika många som en viss Roger Federer (bara en ifrån att tangera Martina Navratilova och Chris Evert). Detta efter tresetsseger över världstvåan Victoria Azarenka i finalen.

Såg första set och fram till 4-1 i andra av den finalen. Kändes ju ganska avgjort då – men det tyckte bevisligen inte Azarenka. Tyckte hon spelade strålande redan från start. Otroligt starkt av henne att inte tappa hoppet med break emot sig i andra set.

Victoria Azarenka. FOTO: BILDBYRÅN
Victoria Azarenka. FOTO: BILDBYRÅN

Men så klart ännu starkare av Williams att skaka av sig det och slugga hem sin femte US Open-buckla.

Det blev ju ingen äkta Grand Slam (att vinna alla fyra under samma säsong) för Williams i år, efter skadan i Australiska öppna och det tidiga uttåget i Wimbledon. Men visst är det lite kul att hon vann samma GS-turneringar som Rafael Nadal på herrsidan (Franska öppna, US Open)?

Det är också ett bevis på hur extremt svårt det faktiskt är att vinna en äkta Grand Slam, till och med för en så dominant spelare som Serena Williams. På herrsidan har Roger Federer vid två tillfällen haft chansen att bärga samtliga GS-bucklor på ett år men alltid gått bet på det röda gruset i Paris (2006 och 2007 – vann tre titlar även 2004 men nådde då bara tredje omgången i Franska öppna).

Så, trots att Williams har ett matchfacit på förkrossande 67-4 i år har hon alltså ”bara” vunnit två Grand Slams. Känns med andra ord som att det är läge att vila på hanen när vi så småningom ska förutspå nästa säsong…

* * *

Rafael Nadal vann sin totalt 13:e Grand Slam-titel i US Open – och har nu bara en färre än Pete Sampras. FOTO: BILDBYRÅN
Rafael Nadal vann sin totalt 13:e Grand Slam-titel i US Open – och har nu bara en färre än Pete Sampras. FOTO: BILDBYRÅN

Herrfinalen mellan Rafael Nadal och Novak Djokovic var riktigt bra. Ingen tvekan om den saken. Den nivå de båda bjuder på när de möter varandra är inte av denna värld.

Men var det årets bästa match?

Nej, det tycker jag inte. Personligen anser jag att semifinalen i Franska öppna på det hela taget var betydligt bättre. Bjöd överlag på mycket mer dramatik och gick dessutom till fem set.

Novak Djokovic. FOTO: BILDBYRÅN
Novak Djokovic. FOTO: BILDBYRÅN

I US Open var det framför allt andra och tredje set – då Djokovic visade prov på sin makalösa högstanivå och Nadal på sin osvikliga förmåga att kämpa sig ur till synes omöjliga underlägen – som var kolossalt bra.

Det är förresten fascinerande hur maktförhållandena mellan de båda böljat fram och tillbaka genom åren. Från dominans för Nadal till dominans för Djokovic till en väldigt jämn övergång (Australiska öppna 2012, då Rafa lyckades pressa Nole på allvar efter serbens sex relativt klara finalsegrar under 2011) till en kort dominans för Nadal (grussäsongen, 2012) fram till dagens jämnhet (via en utskåpning från Djokovic i Monte Carlo).

Det är ju ingen överdrift att redan nu slå fast att deras rivalitet är årets tveklöst mest intressanta.

* * *

Roger Federer lyckades inte vända på den kapsejsande skutan i New York. FOTO: BILDBYRÅN
Roger Federer lyckades inte vända på den kapsejsande skutan i New York. FOTO: BILDBYRÅN

Roger Federers tidiga uttåg förbryllar. Det såg ju så väldigt bra ut i de första tre omgångarna, och dessförinnan i kvartsfinalen mot Nadal i Cincinnati.

Mot Tommy Robredo i åttondelsfinalen går det dessutom, enligt min mening, inte att skylla på krånglande rygg. Han spelade helt enkelt på tok för dåligt. Federers lägstanivå är just nu inte bättre än så.

Och det här med ryggen. Den har som bekant spökat för honom genom hela karriären, och själv är jag skeptisk till att förklaringen till hans med Federer-mått mätt katastrofala säsong är så enkel. Det var liksom ingen som nämnde ryggen vid tvåsetsförlusten mot Julien Benneteau i Rotterdam, eller semifinaltorsken mot Tomás Berdych i Dubai (i samma turnerings öppningsmatch pressades han till tre set mot då 128-rankade Malek Jaziri).

Syntes inte heller några tecken på skadekänningar när han gick till final i Rom (förlust mot Rafael Nadal) utan att tappa set. Eller när han gnetade sig förbi Gilles Simon i femsetaren i Franska öppna-åttondelen. Mot Jo-Wilfried Tsonga i kvarten var han visserligen inte sig själv rent spelmässigt, men kan det tillskrivas ryggen? Jag vet inte, men är lite tveksam.

Federer vann sin hittills enda titel i år på gräset i Halle. FOTO: BILDBYRÅN
Federer vann sin hittills enda titel i år på gräset i Halle. FOTO: BILDBYRÅN

Faktum är att Federer bara vid fyra tillfällen i år vunnit fyra eller fler matcher i rad (Australiska öppna, Rom, Franska öppna, Halle). I samtliga turneringar har han tagit sig förbi öppningsrundorna utan några som helst bekymmer (krossade Mischa Zverev med 6-0, 6-0 i Halle och vände 0-1-underläge i set mot både Tommy Haas i semin och Mikhail Juzjnyj i finalen i samma turnering).

Och det misslyckade testet med större racket – vad handlade egentligen det om? Högst oklart.

Hur som helst har Federer något av en uppförsbacke inför World Tour Finals i november. Trots floppen i US Open är han sexa på rankningen från och med i måndags, tack vare Juan Martín del Potros fiasko (förlust mot Lleyton Hewitt i andra omgången), men är fortfarande bara sjua på säsongsrankningen. Vad värre är: det skiljer knappt 300 poäng mellan honom och nian Richard Gasquet (drygt 1,200 på den officiella rankningslistan), 500 ner till tian Wawrinka.

Federer behöver alltså hamstra poäng under hösten för att säkra sin plats i slutspelet i London.

Vad händer om den negativa trenden håller i sig och han faktiskt missar slutspelet, i så fall för första gången sedan 2001? Jag tycker att hans sätt att hantera årets motgångar tyder på att han är allt annat än nöjd med sin nuvarande position. Frågan är hur ytterligare motgångar påverkar hans tennisframtid. Kommer han då att göra ett sista försök och satsa fullt ut under 2014, eller lägga av redan vid årsskiftet?

* * *

Även när han är mentalt urladdad är Andy Murray inte överdrivet förtjust i att förlora. FOTO: BILDBYRÅN
Även när han är mentalt urladdad är Andy Murray inte överdrivet förtjust i att förlora. FOTO: BILDBYRÅN

Regerande mästaren Andy Murray åkte ut med huvudet före redan i kvartsfinalen (mot Wawrinka). Erkände efteråt att han haft svårt att ladda om efter Wimbledon-triumfen i somras.

Inte så konstigt kanske. Men inte är han väl mätt efter bara två GS-bucklor (och fem finalförluster)?

Om inte Murray hittar tillbaka till spelglädjen och vinnarinstinkten riskerar höstsäsongen att bli ett ganska endimensionellt krig mellan Nadal och Djokovic.

Eller så kan Murrays mentala trötthet öppna dörrar för spelarna i de undre skikten?

You never know.

* * *

David Ferrer är den enda herrspelaren vid sidan av Novak Djokovic som tagit sig till minst kvartsfinal i årets samtliga Slams. Dessutom är han världsfyra med god marginal (2,300 poäng ner till Tomás Berdych på officiella världsrankningen – 1,500 på säsongsrankningen).

Det är ju hutlöst bra gjort av en 31-åring, måste man säga.

* * *

Stanislas Wawrinka kramas om av Novak Djokovic efter deras semifinalbatalj på Arthur Ashe Stadium. FOTO: BILDBYRÅN
Stanislas Wawrinka kramas om av Novak Djokovic efter deras semifinalbatalj på Arthur Ashe Stadium. FOTO: BILDBYRÅN

Det går så klart inte att summera US Open utan att prata om Wawrinka. Vilken säsong i allmänhet – och turnering i synnerhet. Snacka om kronan på verket att nå karriärens första Grand Slam-semifinal i årets sista Grand Slam. Och som han gjorde det också! Imponerande insats rakt igenom.

Richard Gasquet. FOTO: BILDBYRÅN
Richard Gasquet. FOTO: BILDBYRÅN

Men lite i skuggan av Wawrinka står ju Gasquet. Trots att fransmannen ligger ett litet litet steg före på rankningen (dock knappt 200 poäng bakom på säsongsrankningen).

Även Gasquet har svarat för en strålande säsong. Två titlar på lika många finaler (Doha, Montpellier), två en Masters-semi (Miami), två kvartar (Monte Carlo, Montréal) och så US Open-semin på det.

660 poäng ner till elvan Milos Raonic på säsongsrankningen. Känns som att han borde kunna hålla det avståndet och på så vis cementera sin topp 10-status – och dessutom utmana om en World Tour Finals-biljett.

* * *

Jo-Wilfried Tsonga skadade knäet i andrarundan mot Ernests Gulbis i Wimbledon. I värsta fall missar han hela höstsäsongen. FOTO: BILDBYRÅN
Jo-Wilfried Tsonga skadade knäet i andrarundan mot Ernests Gulbis i Wimbledon. I värsta fall missar han hela höstsäsongen. FOTO: BILDBYRÅN

Någon mer än jag som saknade Jo-Wilfried Tsonga på Flushing Meadows? Nu är ju inte US Open hans statistiskt bästa GS-turnering (som bäst kvartsfinal, 2011) men har alltid tyckt att hans spektakulära tennis gör sig bra i New York.

Hoppas verkligen att han kommer tillbaka snart. Vore onekligen tråkigt om han trillade ur topp 10 på grund av skadan han ådrog sig i Wimbledon (är i skrivande stund tia på säsongsrankningen, drygt 350 poäng före Raonic).

Utsikterna är dock inte jätteljusa. Enligt läkarna tar det minst fem månader innan han är helt återställd.

* * *

Även världstrean Maria Sjarapova stod över US Open på grund av skada. FOTO: BILDBYRÅN
Även världstrean Maria Sjarapova stod över US Open på grund av skada. FOTO: BILDBYRÅN

Även Maria Sjarapova var saknad under de två GS-veckorna. Visserligen tror jag inte att hon hade kunnat göra så överdrivet mycket väsen av sig. Williams och Azarenka var helt enkelt för bra. Men det är alltid trist när topp 5-spelare missar en av årets största turneringar.

Nej, det värsta är i stället att axelskadan verkar rätt så allvarlig. Enligt Sjarapova själv har hon känt smärtor i axeln (servearmens dessutom, vilket gör det hela etter värre) sedan före Franska öppna och fått sprutor för att kunna spela.

Den där axeln har krånglat förut och tvingade världstrean till operation för fem år sedan. Det vore verkligen obeskrivligt tragiskt om den förstör hennes karriär fullständigt vid blott 26 års ålder.

* * *

Mike och Bob Bryan hade chansen att bärga en äkta Grand Slam, men åkte ut i semifinalen. FOTO: BILDBYRÅN
Mike och Bob Bryan hade chansen att bärga en äkta Grand Slam, men åkte ut i semifinalen. FOTO: BILDBYRÅN

Apropå den bevisligen omöjliga uppgiften att vinna en äkta Grand Slam som vi talade om tidigare: inte ens bröderna Mike och Bob Bryan mäktade med en i år, trots deras totala dominans i herrarnas dubbel (tre GS och fyra Masters, totalt tio titlar hittills i år).

De båda hade 1-0 i set mot Leander Paes och Radek Stepanek i semifinalen, men föll i tre (6-3, 3-6, 4-6).

* * *

Flavia Pennetta nådde sin första Grand Slam-semifinal i karriären – vid 31 års ålder. FOTO: BILDBYRÅN
Flavia Pennetta nådde sin första Grand Slam-semifinal i karriären – vid 31 års ålder. FOTO: BILDBYRÅN

Lleyton Hewitt och Flavia Pennetta. Ja, de måste ju koras till årets stora skrällar på Flushing Meadows.

Wawrinka tog sig visserligen till karriärens första GS-semi – och Gasquet till sin första på sex år – men det var nog extremt få som hade tippat 31-åriga Pennetta bland de fyra sista kvarvarande spelarna i turneringen.

Det var nog inte heller många som på förhand trodde att Hewitt skulle slå del Potro i andrarundan och vara ett ynka game från sin första kvartsfinal på fyra år.

Forne världsettan Lleyton Hewitt. FOTO: BILDBYRÅN
Forne världsettan Lleyton Hewitt. FOTO: BILDBYRÅN

De tre segrarna gav honom visserligen bara åtta placeringar på världsrankningen, men han är nu återigen topp 60 – för andra gången sedan januari 2011 (var rankad 57 under en vecka i juli i år).

Det räcker nog för att den forne världsettan ska hungra efter mer.

Pennetta å sin sida tog ett 52(!) placeringar stort skutt uppåt tack vare sin oväntade succé. En succé som kom lite i elfte timmen. Sedan hon blev Italiens första topp 10-spelare någonsin på damsidan 2009 har det gått stadigt utför, mestadels på grund av skador. Säsongen 2013 har överlag varit allt annat än bra, och inför US Open var det ingen som identifierade henne som ett hot mot… ja, typ någon.

Vi får se om denna framgång, hennes första GS-semi i karriären, ger ringar på vattnet. Tror i och för sig inte att hon har kapacitet att bli världstia igen, särskilt inte med tanke på den tilltagande konkurrensen i toppskiktet, men det vore kul att se hur långt hon kan gå så här i vad som nog får betraktas som slutskedet av karriären.

* * *

2013 har inte varit ett särskilt bra år för Angelique Kerber. FOTO: BILDBYRÅN
2013 har inte varit ett särskilt bra år för Angelique Kerber. FOTO: BILDBYRÅN

Angelique Kerber fortsätter gå kräftgång. Hon är fortfarande världsnia, men har bara 250 poäng ner till elvan Petra Kvitová. Dessutom i betydligt sämre form än nya världstian Jelena Jankovic, så kan mycket väl bli omsprungen under hösten.

Hon är trots allt bara 25 så det är ju lite väl tidigt att måla fan på väggen, men jag både hoppades och trodde att hon skulle följa upp sin framgångsrika fjolårssäsong.

Om inte något radikalt händer under årets sista månader måste nog 2013 bokföras som ett ganska svagt år för tyskan.

* * *

Milos Raonic var den enda 90-talisten som tog sig till åttondelsfinal på herrsidan. FOTO: BILDBYRÅN
Milos Raonic var den enda 90-talisten som tog sig till åttondelsfinal på herrsidan. FOTO: BILDBYRÅN

Hur det gick för ynglingarna på herrsidan?

Nja.

Inte särskilt bra.

Milos Raonic tog sig till karriärens fjärde GS-åttondel (andra i år) men roligare än så blev det inte. Kanadensaren var den enda spelaren född på 1990-talet bland de 16 sista spelarna.

Något fler young guns i tredjerundan: 20-årige hemmahoppet Jack Sock, 23-årige sensationen Daniel Evans (vars dittills största tennisframgångar var att nå förstarundan i Wimbledon 2009 och 2011 – US Open 2013 var hans blott tredje huvudturnering i GS-sammanhang) och 23-årige Jevgenij Donskoj.

Framtidslöftena Jerzy JanowiczGrigor DimitrovBenoit Paire och Ernests Gulbis åkte alla ut redan i första omgången.

Hittills bara Janowicz (med sin semifinal i Wimbledon) och Raonic (med sina två åttondelsfinaler) som någorlunda nått upp till de högt ställda förväntningarna bland morgondagens potentiella stjärnor.

Stjärnorna faller som käglor i Wimbledon

av Henrik Ståhl
Roger Federer tappar två placeringar på rankningen efter skrällförlusten i Wimbledon – och vaknar upp som världsfemma måndagen den 8 juli. FOTO: BILDBYRÅN
Roger Federer tappar två placeringar på rankningen efter skrällförlusten i Wimbledon – och vaknar upp som världsfemma måndagen den 8 juli. FOTO: BILDBYRÅN

Tolvfaldiga Grand Slam-mästaren Rafael Nadal föll mot 135-rankade Steve Darcis i första omgången.

Världssjuan Jo-Wilfried Tsonga tvingades bryta sin match mot 39-rankade Ernests Gulbis på grund av skada efter tre set.

Knäskadan som Victoria Azarenka ådrog sig i måndags var värre än befarat och världstvåan lämnade walkover mot 166-rankade Flavia Pennetta.

Världstrean Maria Sjarapova halkade och snubblade och förbannade gräset – sedan föll hon i raka set mot 131-rankade doldisen Michelle Larcher de Brito.

Men den riktigt stora skrällen kom nu på kvällen: 116-rankade Sergej Stakhovskij skickade ut regerande mästaren Roger Federer i fyra set – redan i andra omgången: 6-7(5), 7-6(5), 7-5, 7-6(5). I samma veva kom Federers svit på 36 raka Grand Slam-kvartsfinaler till ända.

Att Stakhovskij slog Federer med en befarat utdöd serve & volley-strategi var en ironisk twist som racketkonstnären lär drömma mardrömmar om.

Schweizaren spelade inte ens särskilt dåligt. 57 winners, bara 13 oprovocerade misstag, 80 procent vunna poäng i förstaserve, 50 procent bakom andraserve och 162-161 i poäng totalt (sett till enbart poängen vann Federer två set, Stakhovskij ett och ett slutade oavgjort) är verkligen inga dåliga siffror för världstrean.

Problemet för honom var att han inte hittade något effektivt sätt att komma åt Stakhovskijs serve. Federer är som bekant ingen stor returtagare, och det blev smärtsamt tydligt i dag. Hans chippar på backhandsidan var kanonmat för den vilt volleysluggande Stakhovskij, och att placera returnerna i mitten av banan var bara stundtals fruktsamt.

Matchen bjöd på blott tre servegenombrott. Två för Stakhovskij (det första i tredje set, det andra i fjärde) och en för Federer (i fjärde set).

När Stakhovskij tappade break och 3-1-ledning i det där fjärde setet kändes det som att meste mästaren skulle kunna dra nytta av den nervositet som smugit sig in under ukrainarens skinn och inleda en federersk upphämtning, men det här var helt enkelt inte schweizarens dag.

I tiebreak fick Stakhovskij minibreak med sig. Brände visserligen sin första matchboll i egen serve vid 6-4, men var sedan den kyligare av de båda i en lång duell i Federers serve.

Sergej Stakhovskij bärgade sin största seger i karriären. FOTO: BILDBYRÅN
Sergej Stakhovskij bärgade sin största seger i karriären. FOTO: BILDBYRÅN

Det var symptomatiskt för hela matchen: Stakhovskij var helt enkelt klart bättre i de mest avgörande lägena. Tappade räkningen på hur många gånger han räddade breakboll med antingen ess eller klockren volley.

Det här innebär att Federer är världsfemma när den nya världsrankningen släpps måndagen den 8 juli. Han tappar nämligen 1,955 poäng och landar på 5,785 totalt – färre än både Nadal och David Ferrer, oavsett hur Ferrer presterar i turneringen härifrån.

Sist världstrean åkte ut tidigare än kvartsfinal i en Grand Slam-turnering var i Franska öppna 2004, då han föll mot Gustavo Kuerten i tredje omgången.

Sist han åkte ut före kvartsfinalen i just Wimbledon var 2002, då Mario Ancic (efter matchen kallad ”Super-Mario”) skrällslog honom redan i första omgången. Sedan dess har han nått åtta finaler och två kvartar (vunnit totalt sju titlar).

Och nu föll han alltså mot en lirare som aldrig tidigare slagit en topp 10-spelare och som har 1-15 i matchfacit mot spelare rankade inom topp 25 under 2012 och 2013. Den högst rankade spelare han någonsin besegrat inför dagens match var då 18-rankade Marcos Baghdatis i New Haven 2010 (har också 2-0 i inbördes möten mot Janko Tipsarevic, men serben var som bäst rankad 50 vid dessa tillfällen).

Detta öppnar så klart för fjolårsfinalisten och hemmafavoriten Andy Murray, som på förhand hade en kvartsfinal mot Tsonga och en semi mot Nadal eller Federer att se fram emot. Efter dagens skrällar är den högst seedade spelaren på hans semifinalhalva 16-rankade Nicolás Almagro.

Och det gör det svårt att inte se Murray mot Novak Djokovic i finalen nästa söndag, men bollen är som bekant rund. Stakhovskijs seger, bland andra, bevisar för andra spelare att det faktiskt går att besegra de stora stjärnorna – särskilt i Wimbledon. Det har ett antal spelare lyckats visa prov på redan under Wimbledons tre inledande speldagar.

Eller vad sägs om de här skrällarna:

• 189-rankade Challenger-spelaren, och grymt underhållande, Dustin Brown slog ut forne världsettan och 2002 års Wimbledonmästare Lleyton Hewitt i fyra set: 6-4, 6-4, 6-7(3), 6-2. Spelade även han serve & volley, för övrigt.

• Talangen Ernests Gulbis ledde med 3-6, 6-3, 6-3 över Jo-Wilfried Tsonga när världssjuan tvingades kasta in handduken på grund av knäskada.

• 86-rankade Kenny de Schepper är klar för tredje omgången efter att världstolvan Marin Cilic tvingats lämna walkover med känningar i vänstra knäet.

• Veteranen Tommy Robredo slog ut gräsräven Nicolas Mahut (som bärgade sin första ATP-titel i karriären efter finalseger över världstian Stanislas Wawrinka i s’-Hertogenbosch i söndags) i raka set: 7-6(3), 6-1, 7-6(5).

• 196-rankade Petra Cetkovska krossade forna världsettan Caroline Wozniacki i raka set: 6-2, 6-2.

• Doldisen Michelle Larcher de Brito slog världstrean Maria Sjarapova i raka set: 6-3, 6-4.

Och detta är alltså endast onsdagens skrällar.

Tittar vi på lite fler siffror kan vi konstatera att Wimbledons två första omgångar har bjudit på inte mindre än tio skadeavhopp (tre i första omgången, sju i andra) – sju på herrsidan, tre på damsidan.

Av dagens totalt 32 matcher ställdes sju in, det vill säga 21 procent (tre walkovers, fyra brutna under spelets gång). Värst var det på herrsidan, där 31 procent av matcherna aldrig fullbordades (två walkovers).

Många skyller på att gräset är alldeles för halt (den kalla engelska våren har lyfts fram som en potentiell orsak), men det förnekar arrangörerna bestämt:

”Det har varit ett stort antal skadeavhopp under The Championships i dag och vi lider med alla spelare som drabbats. Det finns flera orsaker till avhoppen och det finns de som hävdar att det är på grund av banorna. Vi har ingen anledning att tro att så är fallet. Många spelare har tvärtom berömt oss för banornas goda skicka”, säger turneringsdirektören Richard Lewis.

Han fortsätter:

”Förberedelserna har genomförts med samma pedantiska noggrannhet som föregående år och det är vida känt att gräsunderlag tenderar att vara mer frodig i början av tävlingen. De faktiska bevisen, som kontrolleras av utomstående, pekar på att banorna är nästan identiska i jämförelse med förra året och så torra och fasta som de ska vara.”

Det är möjligt, och arrangörerna ska givetvis ges the benefit of the doubt tills motsatsen bevisats, men visst är det väldigt märkligt att fler skadat sig under Wimbledons tre första dagar i år än under hela turneringen förra året?

Konkreta siffror:

• Wimbledon 2012: Totalt sju skador (fem på herrsidan, två på damsidan). Fem av dem i första omgången (fyra herrar, en dam), en i andra (herr) och en i tredje (dam).

• Wimbledon 2013: Totalt tio skador (sju på herrsidan, en på damsidan). Tre i första omgången (två herrar, en dam) och sju i andra (fem herrar, två damer).

Något står inte rätt till i Bumbledon.

Förlåt, Wimbledon.

* * *

ALLA DAGENS RESULTAT HITTAR NI HÄR

ANALYS: Så blir Wimbledon 2013, damer

av Henrik Ståhl

Bara drygt tolv timmar tills tennisfesten i Wimbledon startar.

Herrarnas lottning har vi redan gått igenom – dags nu för damernas.

* * *

DAMER

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

ÖVRE HALVAN:

Suveränen Serena Williams halva. Bland de kvartsfinalseedade fick Williams världssexan Li Na och världssjuan Angelique Kerber, av de semifinalseedade världsfyran Agnieszka Radwanska – vilket alltså omöjliggör en finalrepris från i fjol.

Williams har en förhållandevis enkel lottning. 29-rankade grässpecialisten Tamira Paszek i tredje omgången är första riktiga motståndaren. Väldigt oturlig lottning för Paszek. Som oseedad gick hon till kvartsfinal både 2011 och 2012 (förlorade mot Victoria Azarenka båda gångerna) – och som 28-seedad får hon nu alltså Williams i en eventuell tredjerunda.

De båda har bara mötts en gång tidigare, i Australiska öppna förra året, och då plockade Paszek ändå fem game av världsettan (6-3, 6-2). Skulle kunna bli en lite intressant match ändå – förutsatt att Paszek ens tar sig så långt. Drog på sig en lårskada i Eastbourne tidigare i veckan och tvingades avbryta sin förstarunda mot Caroline Wozniacki.

23-rankade Sabine Lisicki borde stå för motståndet i åttondelsfinalen. Slog som bekant Maria Sjarapova i raka set i åttondelen förra året. Har en ganska överkomlig lottning i år.

14-rankade Samantha Stosur, den sektionens högst seedade spelare, är ingen vidare grässpelare. Bra läge för Lisicki där, alltså.

Kvartsfinalen är lite knepigare att sia om. Finns en del potentiella: Angelique KerberMaria KirilenkoLaura Robson. Kanske Shuai Peng? Inte helt omöjligt. 27-åringens flacka och irrationella spel lämpar sig bra för gräs och hon tog set mot Kirilenko i fjolårets åttondelsfinal.

Tuff lottning för Kirilenko, som möter Robson redan i första omgången. Håller dock henne som favorit till att knipa kvartsfinalbiljetten mot Williams, med Kerber som utmanare.

På den nedre delen av halvan är det så klart Agnieszka Radwanska som står i centrum. Enkel lottning för världsfyran. Kan möta Nadia Petrova i åttondelen, om veteranen ens tar sig så långt. Möjligen Anastasija Pavljutjenkova. Oavsett är det inga jättestora hot mot världsfyran. Hon har utvecklats till en klok grässpelare, Radwanska.

Håll lite koll på mötet mellan amerikanerna Heather Watson och Madison Keys i första omgången. Kan bli en intressant match.

Ganska öppet vem som kniper den andra kvartsfinalbiljetten. Li Na är inte överdrivet bra på gräs. Bra chans för formstarka Simona Halep där. Möter 72-rankade Olga Govortsova i första omgången, eventuellt Lia Na i andra och troligen Daniela Huntochová eller Klara Zakopalova i tredje. Hade nog hållit Dominika Cibulkova som favorit i åttondelen, om det inte vore för hennes svaga form under våren. Öppet där, som sagt.

Känns hyfsat givet att det blir Williams mot Radwanska i semifinalen, hur som helst. Inte speciellt svårt att tippa vinnaren i det mötet, va?

De går vidare till semifinal: Williams, Radwanska.
Skrällvarning: Kirilenko, Kerber, Lisicki, Paszek.
Bubblare: Halep, Robson, Peng, Zakopalova.

* * *

damundre

UNDRE HALVAN:

Återigen Sjarapova och Azarenka i en eventuell semifinal, alltså – vilket öppnar för ett litet ”hatmöte” mellan Sjarapova och Williams. Drog ju i gång en offentlig fejd under medias spelarträffar inför turneringen.

Hur som helst.

Enkel lottning för Azarenka. Jelena Jankovic i en åttondel skrämmer inte. Oförutsägbara Hsie Su-wei skulle kunna bli lite knepig i tredje omgången, men rår inte på världstvåan.

Världsåttan och 2011 års mästare Petra Kvitová i kvarten kan ställa till bekymmer, om hon inte åker på en chockförlust innan. Svårt att veta med Kvitová. Väldigt mycket humörspelare.

Svår lottning för Sverigeettan Johanna Larsson – möter Ekaterina Makarova i sin öppningsmatch. Ingen jättevass grässpelare, men mycket mer erfaren än Larsson. Dessutom i hyfsat bra form. Slog Kerber i åttondelen i Eastbourne den här veckan (föll i kvarten mot Wozniacki). Ganska liten skrällpotential, om än inte helt obefintlig.

På den övre delen av halvan är Sjarapova givetvis storfavorit. Motorväg fram till kvartsfinal. Vem hon möter där är inte helt givet. Sara Errani har ju förbättrat sitt spel avsevärt på hardcourt och gräs, men har Wozniacki på sin halva, som sett riktigt bra ut på gräset hittills. Stor risk att Errani åker ut redan i öppningsmatchen mot Monica Puig. Knepig lottning för italienaren.

USA:s framtidslöften Sloane Stephens mot Jamie Hampton i första omgången, förresten. Kan bli intressant.

Ingen omöjlig lottning för Sverigetvåan Sofia Arvidsson. Möter 31-åriga Mirjana Lucic-Baroni i första omgången. Ni vet, hon som tog en nästan sju år lång paus från tennisen på grund av privata problem. Nådde semifinalen i Wimbledon 1999, hennes till dags dato bästa Grand Slam-resultat i karriären (har aldrig nått längre än till åttondelsfinal varken tidigare eller senare).

Har inte presterat avsevärt bra sedan comebacken 2010. Tog sig visserligen till tredje omgången i Wimbledon förra året, men som sagt. Inte omöjligt att Arvidsson fixar sin första Wimbyseger sedan 2005 (fem raka förluster i första omgången sedan dess).

Kan hur som helst faktiskt tänka mig en kvartsfinal mellan Azarenka och Wozniacki. Oavsett känns det på förhand som att det inte blir mycket mer spännande än ytterligare en semifinal mellan Sjarapova och Azarenka – och på gräs känns det som en ganska öppen historia. Har ju aldrig mötts på underlaget tidigare (7-6 i inbördes möten till Azarenka; 6-3 på hardcourt, 0-3 på grus, 1-0 på carpet).

De går till semifinal: Sjarapova, Azarenka.
Skrällvarning: Kvitová, Wozniacki.
Bubblare: Errani, Stephens, Su-wei.

Semifinalerna: Azarenka slår Sjarapova, Williams slår Radwanska.

FINALEN: Williams slår Azarenka.

Brasklapp på semifinalen mellan Sjarapova och Azarenka. Svårt att tippa den, även om det på förhand känns som att Azarenka har ett svagt övertag.

Sida 3 av 12
  • Tjänstgörande sportredaktör: Emilia Cederholm
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB