Varning för skryt: Började för en tid sedan att spela 2K Sports fantastiska tennisspel Top spin 4 online (efter ett antal träningstimmar mot cpu-motstånd).
Ett par dagar senare kan jag nu stolt titulera mig själv Sveriges högst rankade spelare på World Tour. (Den här säsongen, alltså. Lifetime ligger jag fortfarande rejält i lä.) Är rankad 71 i världen.
Inte superimponerande kanske, eftersom en säsong varar i typ sju dagar (och består av sju turneringar + oändligt antal ”direktmatcher”).
Men lite stolt är jag ändå.
Spelar du Top spin 4 online? Sök upp och utmana mig, vetja. Mitt monster till spelare heter Tyron Beast. Min hittills största bedrift är en semifinalseger i Franska öppna över en 138-rankad spelare lifetime (själv är jag rankad 3,000+ på den fronten).
Jo-Wilfried Tsonga kan andas ut – fingret är inte brutet.
”Tsonga drabbades av en allvarlig stukning av höger lillfinger (under förlustmatchen mot Ivan Dodig), men inget är brutet. Han kommer att röntgas igen på måndag. Hans medverkan i Wimbledon är inte i fara”, skriver en representant för Tsonga på stjärnans officiella Facebook-sida.
Ja, ingen är väl mer värd en plats i WTA-tennisens topp-10 än succéfinalisten (och slutsegraren i dubbeln) Sara Errani? Efter sitt sensationella äventyr i Franska öppna hoppar italienaren inte mindre än 14 hack uppåt på rankingen – och kan nu titulera sig världstia. 25-åringens hittills bästa notering (och bästa Grand Slam-resultat).
Hoppas verkligen att hon kan följa upp succén nu när grussäsongen (nästan) är över. Med sin nya ranking borde hon kunna få en tillräckligt fördelaktig lottning för att kunna ta sig förbi omgång tre, som är hennes hittills bästa resultat i turneringen.
Vi kan också notera att:
• Serena Williams och Samantha Stosur byter plats, efter den förstnämndas praktfiasko i Franska öppna.
• Dominika Cibulkova hoppar upp fyra hack, från 16 till 12.
• Forna världsettan Caroline Wozniacki äntligen lyckats få stopp på sitt farsartade fall, om än i liten skala – från världsnia till världssjua efter Franska öppna.
• Li Na tappar fyra placeringar efter haveriet mot Jaroslava Sjvedova i åttondelsfinalen.
Att Maria Sjarapova blev ny världsetta redan efter segern i semifinalen visste vi redan. Otroligt välförtjänt, efter en grym säsong hittills. Nu hoppas vi att hon kan hålla uppe lågan även framöver.
Inga dramatiska förändringar på rankingen efter Franska öppna, som ni ser. Gapet mellan Novak Djokovic och Rafael blir lite större, eftersom världsettan i och med sin finalplats inkasserar ett gäng extrapoäng.
Samtidigt tappar Roger Federer mark mot superduon – och Andy Murray mot supertrion. Fortfarande drygt 1 700 poäng ner till världsfemman Jo-Wilfried Tsonga, som har David Ferrer tätt i hasorna.
I övrigt är det kul att se Milos Raonic och Andreas Seppi hoppa upp varsitt hack (22 till 21 respektive 25 till 24).
Återkommer med WTA-rankingen, måste ta en supersen lunch (på grund av det där fiaskot nere i Kiev) och sen röra mig hemåt.
Tänker inte göra det till en vana att skriva om fotboll i bloggen, men så här dagen efter Danmarks ”skräll” mot Holland i EM kan jag inte låta bli att skryta och skrocka förnöjt.
Jag skriver ”skräll” eftersom jag redan före helgen svassade runt på redaktionen och skanderade: ”Holland torskar mot Danmark! Bara att börja betta och vänta på att kosingen ska trilla in!”
Mina kollegor skrattade givetvis åt mitt helgalna tips. Och jag kan knappast klandra dem – varför lyssna på en sjövild tennisbloggare när det finns gott om fotbollsexperter i huset?
Men deras tvivel gör ju bara min seger desto mer njutbar. För visst är det bra skönt när historien ger en rätt?
Nu fick jag tyvärr inte helt rätt, eftersom Danmark ”bara” gjorde ett mål (jag tippade att de skulle vinna med 2-0) – men det är ju en världslig sak i det här sammanhanget.
Vill ni veta hur det går för Sverige? Så här:
Sverige slår Ukraina (2-0 eller 3-0)
England slår Sverige (2-1) Sverige slår Frankrike (2-1 eller 3-2) Kvartsfinal: Kroatien slår Sverige (1-0 eller 2-1)
• Dessutom tror jag att Holland åker ur redan i gruppspelet. Danmark vinner ”dödens grupp” på sju poäng. Tyskland tvåa med fyra poäng, som Holland. Tyskland vidare på bättre målskillnad. Portugal dödar Hollands hopp med ett sent kvitteringsmål.
• Italien slutar sist i sin grupp. Spanien etta. Kroatien tvåa.
Vad jag baserar tipsen på? En fiktiv turnering i Fifa 12 till Xbox 360. Så jag kan ju alltid skylla på det om allt skiter sig. Samt det faktum att jag har bättre koll på gula bollar och nät som placeras i mitten av planen.
6-4, 7-6, 6-3 till Andreas Seppi – mot Novak Djokovic!
Seppi var sagolikt bra i första set och ruggigt stark i andra. I tredje vek han ner sig en aning, kanske på grund av nerver och trötthet, samtidigt som Djokovic ryckte upp sig.
Djokovic har vänt 0-2-underläge förr, senast mot Roger Federer i semifinalen av US Open förra året. Och ni minns väl Gustavo Kuertens sensationella vändning i Franska öppna 2001, i åttondelsfinalen mot Michael Russell? Kuerten vann ju sedan titeln (för andra året i rad) efter finalseger över Àlex Corretja.
Ta en nostalgititt på den medan vi väntar på en eventuell skräll eller vändning i årets upplaga, vetja.
Tittar på semifinalen mellan Victoria Azarenka och Abnieszka Radwanska och kommer att tänka på Ed McGrogans utmärkta krönika på Tennis.com/ESPN härom dagen. Läs den, om ni inte redan gjort det.
Den handlar i korthet om problematiken i att damtennisen ständigt nedvärderas (som i krönikan exemplifieras med att två av Venus Williams ”bästa segrar under säsongen”, mot Petra Kvitova i Miami och Simona Halep i Madrid, inte sändes i tv över huvud taget).
Jag håller med McGrogan på alla punkter – för att skapa större intresse för damtennisen krävs inte bara en uppgradering av reglerna för att synka bättre med herrarna (McGrogan belyser i sin krönika det idiotiska i att damspelare, till skillnad från herrspelare, inte förbjuds att kommunicera med sin tränare under match), utan också att man satsar på sporten.
Det håller inte att skylla på damtennisens ”svajiga kvalitet” – särskilt inte när den nu fått sig ett rejält uppsving det senaste året.
Efter att ha besegrat talangerna Marcos Baghdatis och Jo-Wilfred Tsonga i kvartsfinal respektive semifinal i juniorklassen i Franska öppna spåddes han en lysande framtid (finalförlusten mot Stanislas Wawrinka till trots).
I stället tvingades Brian Baker följa rivalernas resa mot berömmelse och stjärnstatus hemma i tv-soffan.
Brian Baker
– De första åren, när jag tittade på tv och såg killar som jag brukade tävla mot göra så bra ifrån sig… det var tufft att se, säger han i en öppenhjärtig intervju med ESPN. Jag har lärt mig att man inte kan slåss mot något man inte kan kontrollera. Det fanns definitivt stunder när jag undrade ”varför just jag?”. Men man försöker bara få vardagen att rulla på och hoppas att bättre tider väntar.
Efter att ha varit helt borta från tennisen i över sex år – på grund av totalt fem stora operationer – förbereder sig den nu 27-årige Brian Baker på sin stora comeback i Franska öppna senare i maj. Comebacken inleddes redan förra året, då Baker vann åtta matcher på nio dagar i Savannah Challenger i USA, vilket gav honom 80 rankingpoäng, drygt 7 000 dollar – och ett wildcard i Franska öppna.
– Ja, det känns riktigt bra att spela Franska öppna. Det är absolut en av huvudanledningarna till att jag gör comeback. Jag visste att om bara min kropp samarbetade så skulle jag, förhoppningsvis, kunna spela Grand Slam, säger han.
Brian Baker har inte spelat en ATP-match sedan 2005, då han besegrade dåvarande världsnian, numera pensionerade, Gaston Gaudio i första omgången av US Open (förlorade sedan i andra omgången mot Xavier Malisse). Det är än i dag Bakers enda seger i Grand Slam-sammanhang.
Om hur hans karriär hade kunnat se ut om det inte vore för alla skador säger Brian Baker så här:
– Bara för att man gör bra ifrån sig som junior betyder det inte att man blir en stjärna. Men med alla skador gav jag aldrig mig själv chansen att ta reda på vad jag kunde åstadkomma. Jag förlorade flera år av min karriär på grund av skador, men jag försöker att inte blicka bakåt.
Fotnot: Savannah Challenger är en grusturnering som sedan 2009 spelas på Franklin Creek Tennis Center i amerikanska Savannah. ATP Challenger Tour är den näst högsta divisionen inom professionell tennis, mellan elitdivisionen ATP World Tour och tredjedivisionen ITF Men’s Circuit, bestående av en mängd Future tournaments.
