Saker jag vill just nu:

Köpa en stuga någonstans där ingen kan hitta mig. Utan vatten och el. Bo där som nån annan Hedenhösunge med skitiga fötter och tovigt hår. Utveckla fobi för andra människor. Läsa alla utgåvor av Hänt extra. Åka tillbaka till stan i september och vara ”som ny”.

Ha så mycket pengar att jag kan köpa en svart bil som Malin kan köra genom Stockholm nattetid och lyssna på Perfect Gentleman. Får väl ta ett lån?

Föda Arnold Schwarzeneggers barn. Skoja.

Catcha upp med Celebrity rehab och Janice Dickinsons förfall. Kollade något klipp i går där hon bröt ihop och skrek att hon ville ta sitt liv. Samtidigt som hon filmades med nattkamera när hon vred sig i sängen sa speakerrösten ”Janice kommer nu att övervakas dygnet runt för att hon inte ska skada sig själv eller några andra i huset”. Måste. Se. Mer.

Över till en helt annan sak: Den här intervjun. Herregud. Vet ej om man ska skratta eller gråta.

Allt är lugnt och stilla på Aftonbladets nöjesredaktion just nu. Jon Forsling korrläser någon text till hårdrocksmagsinet. Helena Trus pressar in någon intervju i sin redan knöckfulla kalender och Niklas Strömberg sitter försjunken i något som ser väldigt viktigt ut.

Det är skönt att veta att det om en och en halv timme snubblar in en blond frisyr på ett par obekväma sommarskor. Malin gör alltid entré på redaktionen med stressad blick. Som om hon blivit jagad av gläfsande vargar upp till redaktionen. Som att det är upplopp på gatan utanför, folk som kastar yoghurt och rörbomber, MEN HÄR SITTER VI OCH TAR DET LUGNT.

Så sätter hon sig mitt emot mig, smäller ner några cola light på skrivbordet, viker upp datorn och säger ”whats up?”.

Jag fattar aldrig den frågan.

– Jag vet inte vad jag ska svara på det där, säger jag.

För några veckor sedan var Malin på ett uruselt humör konstant. Hon drogs med en förkylning som hon aldrig blev av med och det här fick jag fan för.

– Varför har du inte smink på dig??? kunde hon skälla.

Men nu är hon på bra humör igen. Inte för att det spelar så stor roll. Vi har rätt svårt att kommunicera överlag.

Hon pratar ju bara skånska.

Men hon är ändå fin, Malin.

Här visar hon sig från sin bästa sida för Mark Levengood.

Här står jag och ser vilsen ut. I Gamla stan med ett gäng rockdårar som målar om en vespa. 

Jag älskar mitt jobb. ÄLSKAR.

Bilden har jag STULIT från Christoffer Röstlund.

Enligt Alex Schulmans läsare är jag en idiot. Inte en idiot med gemener utan en IDIOT! Som om man skriker det när man är riktigt inåt helvete arg, man har kastat en tallrik i väggen, slår upp dörren och precis före man drämmer fast dörrn så ropar man IDIOT. En sån idiot är jag.

Älskar dårskapet och hur den här Daniel går in och tar ner alltihop <3

Min mamma ringer:

– Det finns ju ingenting här på Åland. För någon dag sedan skulle jag koka eget myggmedel och ingredienserna fanns inte att köpa.

Jag: – Men kan du inte bara köpa myggmedel från butiken som alla andra.

Mamma (allvarligt): – Säg aldrig det där igen.

Jag: – Vadå?

Mamma: – Butik.

Jag: – Men jag gillar butik.

Mamma: – Gamla gubbar och tanter sa butik när jag var liten. Det finns ingen, INGEN som använt ordet sedan dess. Det är ett skällsord! Sluta med det!

Jag: – Jahapp. Men alltså…

Mamma (avbryter): – Sluta!

Jag: – Ja ja…

Förra veckan träffade jag Lotta Engberg på Ekerö. Hon var där och spelade in en trailer tillsammans med Ernst och andra ”sommarprofiler”. Det enda hon kunde prata om var sin flotte. Hon och hennes managerman Patrik har köpt en 20 kvadratmeter stor flotte. Lotta är perfektionist, men i det här fallet fick det bli en begagnad historia, berättade hon. Den har motor! ropade Lotta. Man kan grilla där! Den har ett staket! Det finns ett bord för åtta personer! Flotten, sa hon, är det bästa som hänt sedan de köpte huset i Alingsås.

Sedan fipplade hon fram en massa bilder på sin telefon från flotten. Hennes barn på flotten! Några hundar på flotten! Bordet på flotten! Flotten när den fortfarande var på land (”det är plåttunnor undertill”)! Flotten i solnedgång! Middag på flotten! Flotten när det regnar!

Jag försökte ställa några trevande frågor om det där allsångsprogrammet hon leder, men helst ville hon bara prata om flotten.

… det här med att jag känner mig så gammal? Vågar knappt tänka på Bill Skarsgård utan att jag får snusktantsvibbar från mig själv.

… människor som gör sådana här smilegubbar: :-). Alltså, lägg av med det genast. Det är obehagligt. Jag tänker att det är psykopater som gör dem. Jag tänker tortyrkällare och slangar från juciekartonger DIREKT när jag ser en :-).

… en gång beskrev jag min drömman för Malin. Det var något med att han skulle vara berest, kunna mycket om viner och ha välstrukna skjortor. Hon bara: men gud, då måste du ju åka till terminal 5 på Arlanda och ragga. Haha, fatta om man skulle göra det. Sitta där med ett glas vitt och se ”sval” ut i klänning med dyrt material och stayups. Måste ha glansigt välvårdat hår också. På den punkten faller det för mig.

… i lördags ringde min mormor Snöfrid och jag frågade vad hon ska göra på midsommar. Hon bara:

– Supa och slåss som alla andra så klart.

… när jag var liten sparade jag pengar i en burk för att jag skulle ha råd att operera bort mina stora örsnibbar lagom till min 18-årsdag. Så deppigt.

… har nu plöjt säsong sju av Entourage. Hur mycket vill man inte ha en man som är som Ari Gold? Och den där otacksamma frun bara ”han pratar för mycket i telefon”. Eh.

… folk bara:

–Ååh på midsommar ska vi göra det och det på den och den stugan.

Jag bara:

–Ok, jag funtar på att hoppa från en bro.

Folk:

– Va?

Jag:

– Nä inget.

Hatar högtider så jävla mycket. Bestämde mig för att aldrig börja hata förut, men har gjort det ändå.

Här är min högtidshatlista:

1. Julen – steka glansiga korvar och släpa in någon gran som någon blir allergisk mot/katten välter och bara ”vi gör det här för barnens skull”.

2. Midsommar – Bli packad i Odd Molly-klänning. Ha nån vissen blomma i håret, rödsprängda ögon och äta kall potatis.

3. Påsk – Helt meningslös högtid. Gå omkring i fyra dagar och vara illmående av tysk billighetschoklad och prata förvirrat om någon hare. Gå ut och ”sola” trots att det är svinkallt – bränna näsan.

Bubblare: Valborg, sportlovet (ok ingen högtid men ändå).

Söndagar är ett kapitel för sig. Ett tag botade jag söndagsångesten med att baka. Ju mer ångest desto mer komplicerat bakverk. Någon gång fick jag för mig att jag skulle fixa en bröllopstårta. Haha, stod där med min ångest och vispade i tre olika skålar på samma gång. Ett tag gick jag planlöst omkring. Det viktiga var bara att få omge mig av människor. Inte prata, inte se i ögonen bara vara omkring.

Nu städar jag. Dammsuger maniskt för tredje gången den här veckan, funderar på folk och deras relationer. Färjan-Håkan har tydligen hittat någon ny tjej. Vackert så. Nu ska de väl flytta ihop i någon tvåa i Abrahemsberg och hon ska känna den där varma känslan som man känner när hon för första gången tvättar hans tryck-t-shirts. Sedan ska de gå långpromenader, somna i soffan till någon dålig film på fyran och gå ut och festa ihop ibland, men vara så upptagna av varandra att man lika bra kunde ha stannat hemma.

Folk kämpar så mycket.

Jag också.

Kanske därför jag har ångest.

Två jobbiga saker som hann hända före klockan 10 i morse:

1. Jag satt i taxin på väg till Kungsholmen och Vakna med the voice. I öronen hade jag Malins playlist som hon har snott ihop till mig för att jag ska ”lära mig om vettig musik”. Vid ett övergångsställe bromsar taxichauffören in och jag antar att det beror på att några snorungar springer ut på gatan så där som de brukar göra. Men nej. Det är chaffisens dotter och kompis, hör jag honom säga till mig. ”Roligt” mumlar jag. Men jag ser att hans mun fortsätter röra sig. Nog vara det väl fan också, ska det tvunget pratas hela jävla tiden? tänker jag för mig själv, men nickar ändå och säger ”mmm”. Jag hör inte vad han säger. Jag bara fortsätter nicka och säger ”jahaja”, ”justså”. Och här någonstans efter några alldeles för långa sekunder inser jag att det är jag som är idioten. Taxigubben pratar inte med mig, han pratar i telefon.

2. På gymmet ropas det ut i högtalarna att det om två minuter kommer att komma in en man i tjejernas omklädningsrum. Skitsamma. Jag är inte så pryd. Men när jag går för att duscha, då visar det sig att mannen ska stå och trixa med nåt rör typ en meter från duscharna. Okej, ska man står där naken med honom och det värsta av alltihop är att han ska spela skön i det här sjuka sammanhanget och PRATA med mig och en annan tjej. Bara ”jahaja nä men jag bara joxar på här lite här så duscha i lugn och ro ni tjejer. Jahaja, det var ju fräscha lokaler det här. Vet ni hur pass nytt det är?”.

????