Det har väl hänt oss alla. Man är i en okänd stad, är hungrig och haffar ett hak som ser okej ut. Och sen sitter man där med en tallrik fylld av halvfabrikat, burkbea en favorit i svenska småstäder, och äter snällt för att inte verka otrevlig.

Just nu befinner jag i Kalmar helt utan krogkoll, till exempel. Efter att ha gråtit ut i sociala medier så har jag fått tips, nästan, nog för en veckas matintag. Och! Jag har hittat en bra frukt & grönt i form av Nilsson & Lindbloms, alltid bra. Men om man inte kan göra gedigen research eller konsultera sociala medier då? Och om man befinner sig utanför radar av vad som Guide Michelin, 50 Best ellr White Guide har ok-stämplat?

Ta till denna matnördsmarkör:

1. Kolla in klientelet. Vilka är de andra gästerna? Verkar de ha koll? Tja, då kanske det är värt att kolla in menyn. Är du i ett exotiskt land och krogen är full av västerländska expats? Då lär inte matupplevelsen bli särskilt autentisk.
2. Gör en riskanalys över sammanhang kontra platsen. Var befinner du dig? I San Sebastian eller Biarritz – då är det mindre chans att äta dåligt. Här finns det mindre utrymme att välja fel. På en mindre utvecklad turistort dit bara charter går? Välj med omsorg.
3. Studera menyn! Alldeles för stora och breda menyer betyder att man vill please too many. Det är bättre att hitta Ölands bästa kroppkake-place, istället för ett som serverar pizza, kebab – och kroppkakor (därför gör upp med sällskapet så ni har någorlunda samma matinriktning).
4. Kolla in ställets logga, menyns typsnitt, eventuella skyltar, piff, dekor i lokalen. Verkar stället ha en röd tråd och är det väl omhändertaget? Då finns det kärlek bakom. Annars: säg hejdå.
5. Det låter jättekonstigt att man ska kolla toaletten, ja, jag fattar det. Men tro att Michelin-inspektörerna lägger ett öga vid just detta. En restaurang är ju en helhet – och en sunkig badrumsupplevelse är aldrig en hit.
6. Kolla möblemanget. Är utemöblerna rangliga lättmetallsvarianter som varenda annan uteservering har – tänk igen.
7. Bemötandet. Får du ett hej och ett leende inom 5 sekunder så är du med 50% säkerhet på ett bra ställe, ett sådant där man SER gästen.
8. Tjuvspana in tallrikarna. Ser det gott ut? Mycket möjligt att det är det också.

Februari. Vilken identitetslös månad, ändå. Vintern går på högvarv. Det är mörkt, kyligt och kroppen hungrar efter kolhydrater. Nästa år stryker jag februari från min kalender.

En sfär som man dock kan lita på är mat- och dryckesvärlden, tack och lov. Så här såg det bästa ur min februari ut.

Bästa krognyheten: Nu slipper vi vakta mejlen efter nyhetsbrev och panikboka EN helgkväll i månaden för vardagsrumsrestaurang. För Adam & Albin öppnar restaurang.

Bästa gästspelet, Sverige: De förtjusande systrarna från Le Servan i Paris kom till Babette för en kväll och inte nog med att det var supergoda små serveringar som knockade en i sin dynamiska smakbild så skänktes kassan till välgörenhet. Missa inte deras ställe next time in Paris!

Bästa gästspelet, internationellt: Nå. Utan att ha varit där – men ändå känns Nomas australienska restaurang som en riktig hit (bara Instagram-kontot är foodporn nog). Alla dessa knasiga råvaror, frukter och grönsaker jag inte kan namnet på, tja, de får mig att vilja åka till Australien ögona böj. Läs mer HÄR.

Uppstickare i Malmö: Ett heaven för naturvinsälskare, och en liten bit krogfeeling á la Köpenhamn är Bord 13. Trevlig service, otroligt prisvärt – och kul matmässigt. Vi förälskade oss i en extra ostronservering med äpplegranité och en ljummen variant med syltade korianderbär och dill  liksom gös med purjo, svamp och hasselnöt. (Dock: var gåshalsen med skånsk senap en … utmaning. Men man måste alltid prova allt, det är regel.)

Snabblunch i city: Inklämt mellan många halvbra snabblunchställen på Kungsbron ligger nya Sen Street Kitchen som lyckas flörta ordentligt med sina gäster genom expressleverans av rätter från sydostasiatisk kök: nudlar, dumplings, sallader och bulgogi för en spottstyver. Dock: Kom tidigt eller sent om du vill äta på plats. Och grattis Umeå, där de öppnar sin andra location.

Vällagad lunch: Jag gjorde ett premiärbesök på Saltimporten, och åt kålpudding till perfektion. Klientelet: en härlig mix av Malmös finest med locals som jobbar i området och kosmopolitiska malmöiter på naturvinslunch.

Kvarterskroghäng deluxe: Linje Tio-gruppens nya Paradiso på Timmermansgatan. Hej, vad trevligt att Södermalm förärats detta hak, en gång finkrogen Sjögräs, en annan (kortlivad) gång Arga Snickarens burgarställe. Nu: enkel vällagad mat med finess. Ett välkomnande kvartershäng – även om man bor i en annan del av Stockholm.

Sämsta flygupplevelsen: Gotlandsflyg finns inte mer. Renklämman på polarbröd, en räddning i många lägen på 25-minutersflighten är ett minne blott. Käftsmäll två: Nya flygbolaget, BRA, vilket alltså är en sammanslagning mellan Malmö Aviation och Sverigeflyg under Braathens flagg har dessutom skippat standbybiljetter för vuxna. Sicken åldersrasism!