I dag var dagen då det tyska ligaförbundet, DFL, skrev under fotbollens dödsdom.

I dag var dagen då det tyska ligaförbundet, DFL, skrev under fotbollens framtid.

Varning: osammanhängande och tankspritt inlägg följer!

Det har givetvis funnits många olika synsätt på det säkerhetskoncept som har arbetats fram. ”Sicheres Stadionerlebnis”. Det är detta dokument som är anledningen till supportrarnas 12 : 12 protester. Det är alltså därför det har varit tyst på de tyska arenorna i tolv minuter och tolv sekunder.

I dag är det den 12 december och ett beslut har fattats. Säkerhetspappret innehöll 16 punkter, samtliga 16 gick igenom. De 36 proffsklubbarna i Tyskland samlades i Frankfurt och diskuterade, samt röstade, punkt för punkt. Samtliga ”punkter” fick ett ja med majoritet. Vissa i sin helhet, andra med förändringar.

Jag ska göra ett försök att snabbt delge min syn på saken. I skrivande stund har jag vare sig tid eller tillräcklig insikt i det koncept som har röstats fram. Men jag känner att jag måste kommentera det hela.

De mest brännande punkterna är de som berör strängare kontroller vid arenan och en reducering av antalet bortabiljetter (eller till och med inga biljetter alls). Det hela är ett steg mot den moderna fotbollsupplevelsen, som den vi har i England. Vi lär nu kunna se halvtomma eller till och med tomma bortasektioner på arenorna. Det lär förekomma att en och en annan person tvingas in i ett tält för att visiteras. Kamerabevakning ska utökas och förbättras. Ståplatserna kommer att finnas kvar – men hur länge efter detta första steg?

Det är således en mörk dag för tysk fotboll på många sätt, det går väl inte riktigt att undkomma.

Grunden till den hetsiga debatten kan härledas till en påstådd ökning av våldet i samband med fotboll. Men någon objektiv fakta finns det inte. Pyroteknik är en annan het potatis och det håller jag helt med om. Ibland måste folk förstå att det som inte är tillåtet är inte det – och inte fasen blir det bättre genom att nyttja det då. Politiker har utövat tryck på DFB och DFL, om inte förbunden agerar så kommer politikerna att göra det. Och det hade givetvis varit ännu värre för fotbollen, utan tvekan.

Supportrarna har känt sig utanför debatten, de känner att de inte blir tagna på allvar. Genom protester och andra aktioner har även de utövat tryck på förbunden. Efter dagens beslut kan vi påstå att politikerna vann kampen.

Exakt vad dagens beslut faktiskt kommer att innebära återstår att se. Somliga tror att den tyska fotbollskulturen dör ut, andra tror att det är ett gott steg att ta. Att agera redan nu, för framtiden.

Helt klart är att dagens besked kan komma att skapa akuta problem. Ultras, eller tongivande supportergrupper, kan säkerligen känna sig nertrampade av klubbar och förbund. Hur många som ansluter sig till skaran av ”hardliners” återstår att se, jag fruktar att många överger hoppet om en dialog. Resultatet av det kan bli mer våld, mer pyroteknik och mindre öppenhet, mindre dialog. Det kan skaka om tysk fotbollskultur i grunden.

Redan till helgen kan jag tänka mig att alldeles för många skjuter ett självmål genom att bränna av en pyroshow utan dess like. Men det är där i problemet ligger. Många supportrar har sig själva att skylla, men verkligen inte alla.

Matchbojkotter är också tänkbara, att fansen helt enkelt visar sitt missnöje genom att inte gå på utvalda matcher. Det låter som en klok aktion.

I framtiden finns det alltså en risk för att färre, eller inga bortasupportrar, får biljetter till vissa matcher. Det kan inte sluta bra. Om exempelvis Borussia Dortmund spelar mot Schalke 04 så räknar inte jag med att bortasupportrarna stannar hemma, eller rättare sagt, långt ifrån alla kommer att göra det. Vilka ökade problem innebär det för stadskärnorna, området omkring arenan och andra offentliga platser?

Jag citerar Thomas Feltes, professor i kriminologi, ”Om jag kör bil är risken för en trafikolycka större än risken att bli ett offer på en fotbollsmatch. Stadion är en säker plats”.
Personligen är det just det jag hänger upp mig på: tyska arenor är säkra. Så varför påverkas av politikernas tryck, varför stressa fram beslut som vi kanske lider av om ett, tre eller tio år?

Att problemen har ökat, om de ens har ökat i allmänhet, måste ses i ett större sammanhang. Arbetslösheten i alldeles för många områden och städer ökar, antalet fotbollsbesökare ökar också. Det sociala klimatet förändras.

Det ska bli intressant att få ta del av den bearbetade versionen av ”Sicheres Stadionerlebnis”.

Just nu kan jag inte påstå att masspanik ska utbryta bland folk. De som har något att dölja bör bli svettiga och tyvärr kan många matcher bli avslagna på läktarna på grund av det här med bortabiljetterna. Överlag tror jag inte att gemene man kommer att uppleva något konstigt, de kommer fortsatt att stötta sitt favoritlag och gå till stadion, precis som tidigare.

Det är dock skrämmande att supportrarna inte har varit delaktiga i det hela – å andra sidan har inte terrorister någon talan när säkerheten på flygplatser diskuteras. Vad den här distanseringen från supportrarna innebär i längden återstår att se, klimatet kan bli kallt. Säkerhetsåtgärdspaketet kan också ses som väldigt integritetskränkande, beroende på hur vissa punkter har utformats, och det är ett vidrigt steg att ta. Politiker, media och många andra har blåst upp problemen till något de inte är, det kan få förödande konsekvenser. Frågan är visserligen också vilka baktankar DFL har med det hela, kanske vill de skapa en ”ren” produkt som Premier League. Det hoppas jag inte.

Om de 16 punkterna omsätts i arenorna och nyttjas på en hälsosam nivå så är jag inte särskilt orolig. Kommunikationen mellan DFL, supportrar och politiker har varit på tok för bristfällig för att någon egentligen ska veta någonting.

Bland annat så ska det inte, som befarat, kunna ske så kallade nakenkontoller i tält. Vissa punkter för med sig högst positiva bidrag, som intensivare och tydligare kommunikation mellan förening, supporteransvariga och fans, bättre utbildade säkerhetsvakter och en del annat ”småputs” i sammanhanget.

Frustrationen kommer att vara total, särskilt nu till helgen. Nu hoppas jag att ingen häller vatten på beslutsfattarnas kvarn, då kan det verkligen bli kaos. Men engelsk stämning, sittplatser och skyhöga biljettpriser ligger långt bort i tiden, förhoppningsvis tillräckligt långt för att trenden i politiken och på förbundsnivå ska förändras.

Men en smutsig och ohelig dörr har i dag öppnats, det känns också helt klart.

Känns inlägget rörigt? Det är det också. Sorry.

/Wingren

Ett kort, väldigt kort inlägg bara (som blev längre): jag finns på twitter. Har aldrig varit något fan av det, men vill sprida vad som händer inom tysk fotboll på så många sätt jag kan. Alltså kan ni alltid kika där för snabbare uppdateringar av det mesta. Tiden räcker inte alltid till för att det omgående ska komma ett inlägg här, vilket jag hoppas att ni förstår.

Men när jag ändå har er på tråden: Fortuna Düsseldorf går helt välförtjänt upp i Bundesliga efter 2-2 (4-3) mot Otto Rehhagels Hertha Berlin. Återigen står Tyskland, som enda storliga, utan representation av huvudstaden i högstaligan. Jag vill ha Hertha där, men Michael Preetz vansinnesstyre gör att jag känner att de hör hemma i Zweite Bundesliga. Åtminstone en säsong.

Fortuna Düsseldorf har gjort en fantastisk säsong och förtjänar platsen i Bundesliga. Die Toten Hosen är lyckliga, fansen är lyckliga och spelarna är lyckliga. Det har varit en lång säsong, men den slutade på bästa sätt.

Efter dryga 25 sekunder gjorde höstens bäste spelare 1-0. Maximilian Beister lurade bort en virrig Hubnik och satte bollen i mål. ”Hjältebock” för Berlin blev Änis Ben-Hatira som först gjorde mål, men som sen drog på sig två onödiga gula kort. Försvarsmisstag och fina passningar ledde till matchens andra tre mål.

Berlin-fansen kastade in Bengaler. Början på kaoset denna kväll.

Det blev 28 minuters tilläggstid efter en för tidig planstormning av Fortuna-fansen. Oerhört onödigt och inte alls vackert. Skamligt. Och jag förstår att Rehhagel beordrade sina spelare att stanna kvar i omklädningsrummet. Men till sist kom de ut och spelade av matchen. Men vad annat kunde de göra? Domaren ville spelare vidare, alla andra på arenan ville spela vidare. Så vad kunde Herthas killar göra?

Efter matchen fick vi höra att ”Herthas spelare fruktade sina liv, och ingen beskyddade oss”.

Hertha lär överklaga det här, för det var inget värdigt eller vackert slut. DFB lär bötfälla Fortuna – kraftigt. Men jag tror att Fortuna Düsseldorf kvarstår som kval-mästare. Det är Fortuna som vi får se i Bundesliga nästa år. I en fin fotbollsarena med plats för cirka 54 000 åskådare.

Jag har svårt att se ett omspel då matchen spelades klart, samtidigt spelades den klart under vidriga omständigheter. Hertha skulle bara göra ett mål till. Ett mål. Allt kan hända i fotboll, det vet vi. Nu fick spelarna dock vila i 20 minuter och den resterande tilläggstiden speldes bara av. Det var inte korrekt.

Samtidigt bör kanske Hertha skylla på sina egna supportrar som orksade tilläggstiden på sju minuter från första början, då de kastade in bengaler och smällde knallskott.

Men vilken match det var, vilka känslor, vilka mål, vilka misstag, vilka störda supportrar, vilka ledsna supportrar, vilka glada supportrar. Vilken fotboll.

Men kaos, det var det. Fruktansvärt tråkigt och onödigt. Tysk fotboll sörjer den här kvällen, samtidigt som man gläds med Fortunas sportsliga bedrift. Ståplats-hatarna får vatten på sin kvarn nu. Det mesta fungerar ypperligt, men när sånt här inträffar drar debatten igång med full kraft. Trots att det nu inte var ståplatsens fel, så lär ändå motståndarna propagera för arenor utan stämning samt med 55 000 säkerhetsvakter. Det är bedrövligt.

Det som skulle vara en fest, en glädjens kväll, slutade med säsongens kanske tråkigaste scener och efterspel.

Wolfgang Stark agerade modigt tycker jag ändå, men om det var korrekt? Han väntade ut kaoset i 20 minuter och lät sedan matchen gå vidare. Men vilken ovärdig kväll på alla vis. Inte värdigt den så ofta hyllade tyska fotbollen. Vi ska inte heller glömma att Hertha-supportrar kastade in bengaler under matchen. Nej, det här var bedrövligt.

Men en jäkla match.

/Wingren