Man charmade hela fotbollsvärlden förra säsongen.
Nu är allt kaos i Athletic Club. Vad är det egentligen som har hänt? Och vad är det som händer i klubben?

Vi backar bandet till den åttonde mars i år. Dagen då Athletic Club på allvar skulle charma hela fotbollsvärlden. Baskerna åkte nämligen till Old Trafford för att ta sin an Manchester United, och man gjorde det på det mest respektlösa sätt någonsin. Matchen slutade 3-2 till Athletic, men det var i rejäl underkant. Gänget från Bilbao borde vunnit med betydligt större siffror. I returmötet hemma på San Mamés vann Athletic med 2-1, återigen efter att spelat skjortan av Manchester United.

Marcelo Bielsa hyllades som aldrig förr. Men det slutade inte där. Athletic besegrade Schalke 04 av rena farten, och trots lite problem i semifinalen mot Sporting Club de Portugal nådde man till slut finalen i Europa League. Där fick den magiska sagan ett bisarrt slut. Ett slut som baskerna ofta bara minns som Radamel Falcao. Men oavsett resultatet i finalen, var det en säsong där Athletic blev ett med hela fotbollsvärlden. Man spelade en otroligt vacker fotboll, och Marcelo Bielsa hade fått alla spelare att dra åt samma håll.

När Josu Urrutia blev vald till president i Athletic förra sommaren, lovade han att göra klubben till ett topplag igen. Ett lag som ständigt var med och utmanade i toppen av ligan och som var ett frekvent återkommande lag i Europa-spelet. Därför kom det som en smärre chock för många när båda storstjärnorna Javi Martínez och Fernando Llorente deklarerade att de ville lämna klubben. För den förstnämnde lyckades det, och Bilbao-klubben fick en rejäl kaka för den mångsidige landslagsmannen. Llorente blev å sin sida kvar i Athletic, och flyttar vi fram bandet tills i skrivande stund så har den gänglige anfallaren nu både mist sin startplats i laget och på förståeligt vis också sin landslagsplats. Var det verkligen värt att försöka lämna Athletic? Han kunde skött allting på ett betydligt bättre sätt. Hade han gjort det, hade förmodligen Athletic både mått bättre som klubb och presterat bättre på planen.

Efter tio omgångar ligger Athletic just nu på 14:e plats i La Liga. En missräkning, naturligtvis. Något som kanske är ännu värre är att man, efter fyra omgångar, redan är utslagna ur Europa League. Samma turnering som man förra säsongen charmade alla och gick hela vägen till final.

När baskerna bortaslog Granada förra helgen kunde man hoppas på en vändpunkt. Vem vet, i ligaspelet kanske det var precis vad laget behövde. Däremot replikerade man segern men att stå för ytterligare en märklig insats i Europa League. Med kniven mot strupen tog man sig av Lyon på hemmaplan. Athletic var tvungna att vinna. Vid förlust skulle Europa-äventyret vara slut för den här gången.

Och det började katastrofalt. I halvtid var ställningen 0-2 – och det var idel huvudskakningar på läktaren. Sedan hände något. Ander reducerade, Aduriz kvitterade. Athletic var på gång – trodde jag. Dessvärre hade jag fel. När Lacazette återgav Lyon ledningen kort efter kvitteringen gick luften ur hemmalaget.

På något sätt blir det som hände i mitten av andra halvlek signifikativt för hela Athletic den här säsongen. Marcelo Bielsa blev fatalt utbuad på San Mamés – något som absolut inte skulle hända i fjol. Detta för att han valde att byta in Fernando Llorente, hela Athletics guldgosse i flera år, men som nu står lika högt i kurs för supportrarna som Luis Figo gör för Barcelonas. Det var Aritz Aduriz som byttes ut. Athletics bäste spelare den här säsongen, tillsammans med Markel Susaeta. Och förståeligt är väl då att publiken buar ut Bielsas beslut att plocka bort Aduriz från planen när man jagar mål. Det är trots allt det den långe basken är bra på.

Athletic förlorade matchen, och tur var väl kanske det. Man har trots allt en liga att tänka på, så man inte går samma öde till mötes som Villarreal gjorde förra säsongen. Ändå är det beklämmande hur ett lag, med bara ett par förändringar, helt kan förändras.

Stavas hela anledningen Javi Martínez och Fernando Llorente? Nej, men det är en stor del. Backlinjen har läckt som såll under säsongsinledningen. Javi Martínez, som trots allt huserade mest i backlinjen förra säsongen, saknas enormt. Både på planen och utanför. Detsamma gäller Fernando Llorente. Man saknar de där tydliga stjärnorna som folk lyssnar på i omklädningsrummet. Inte ens Bielsa verkar ha fått med sig spelarna den här säsongen.

Och det stora problemet med den galne tränaren började också redan i somras. Då när han hamnade i problem med en byggarbetare på den omgjorda träningsanläggningen. Anledningen? Det hade inte i detalj blivit som Bielsa velat.

För att Athletic ska vända sin märkbart dåliga trend måste någonting hända. Jag hoppas att Llorente försvinner i januari, för när han ändå inte får spela gör hans blotta närvaro snarare mer skada än nytta i klubben. Om Bielsa bör stanna eller lämna är svårt att svara på, men det kanske är precis det laget behöver. En nytändning, en ny person som håller i trådarna och som bidrar med nya idéer.

Att någonting, oavsett vad, måste hända är ett faktum. Någon måste stoppa blodflödet innan klubben tappar allt.