Arkiv för kategori Osasuna

- Sida 1 av 3

Säsongssummering: betyg på alla tränare i La Liga

av Adam Pinthorp

Innan bloggen tar semester tänkte jag kasta mig över tränarna i La Liga den gångna säsongen.

Det här med betygssättningar är alltid vanskligt och lurigt, då väldigt mycket måste tas med i bedömningen. Spelarmaterialet, de ekonomiska förutsättningarna, spelarförsäljningar/nytillskott, förväntningar och klubben egen målsättning.

Betygsskalan ser ut som följer;

1 – Underkänt
2 – Godkänt
3 – Bra
4 – Mycket bra
5 – Mer än mycket väl godkänt

20. Real Betis
Pepe Mel – betyg: 1/5
En förevig hjälte i Betis-kretsar och förde först klubben tillbaka till La Liga, innan han i fjol tog laget till en sjundeplats och rakt ut i Europa. Men i höstas blev det magplask för Pepe Mel, som inte fick ihop spelargruppen och inte lyckades ersätta de nyckelspelare som lämnade.
Juan Carlos Garrido – betyg: 1/5
Fick bara några veckor på sig och lyckades praktiskt taget inte göra någonting. Hade supportrarna emot sig från dag ett, spelarna emot sig efter ett par veckor och kort därpå också ledningen.
Gabriel Calderón – betyg: 1/5
Det går inte sätta godkänt på en tränare vars lag ramlar ur ligan med huvudet före. Men spelmässigt har det sett bättre ut sedan Gaby Calderón tillträdde i slutet av januari – även om det inte blev den effekt som klubbledningen hade hoppats på.

19. Valladolid
Juan Ignacio Martínez – betyg: 1/5
Nej, det ville sig inte allt för JIM i Valladolid. Hans defensiva tänk sken igenom ganska snabbt, men spelarmaterialet för att utföra det på bästa möjliga sätt fanns inte där. Jag fick också känslan att han hade svårt att få med sig spelargruppen alla gånger – speciellt i slutspurten.

18. Osasuna
José Luis Mendilibar – betyg: 1/5
Den solklaraste ettan tillsammans med Juan Carlos Garrido. Inledde säsongen med tre raka förluster – det blev droppen.
Javi Gracia – betyg 2/5
Det är alltid svårt att sätta godkänt på en tränare vars lag åker ur, men hade tabellen bara räknat med Javi Gracias sejour i Osasuna hade klubben faktiskt klarat sig. Det är knappt det räcker för godkänt, men det faktum att det blev en tydlig förändring spelmässigt och att spelargruppen alltid trodde att det skulle lösa sig får bägaren att rinna över till Gracias fördel. Nu klar för Málaga.

17. Almería
Francisco Rodríguez – betyg: 3/5
Gjorde sin första säsong som tränare på den här nivån, och hade ett spelarmaterial som på pappret var sämst i ligan. Med det i åtanke, samt faktumet att Almería inledde säsongen riktigt dåligt gör att Francisco får klart godkänt. Fortsätter i klubben.

16. Elche
Fran Escribà – betyg: 2/5
Insåg en bit in i säsongen att det var ett måste att återgå till gamla principer och den defensiva fotbollen som faktiskt förde Elche upp till La Liga. Utfallet blev lyckat, och en överlag stabil säsong senare kan Escribà fira sommar med vetskapen om att träna Elche i högstadivisionen även till hösten.

15. Granada
Lucas Alcaraz – Betyg: 2/5
Kom in och bidrog med en positiv effekt 2012/13, och gavs stort förtroende inför den nyss avslutade säsongen. Däremot, sett till förutsättningar och ett riktigt bra spelarmaterial, var förväntningarna betydligt högre. Klarar sig på målsnöret.

14. Espanyol
Javier Aguirre – betyg: 3/5
Stabil säsong av mexikanen och hans Espanyol, även om det blev en betydligt lägre position än vad det borde sett till hur det såg ut några omgångar från slutet. Trots det en klart godkänt för Aguirre, som nu tackat för sig i Barcelona-klubben.

13. Getafe
Luis García – betyg: 1/5
Förfogade över ett spelarmaterial som snarare borde kämpat om Europa än i botten, och i mars fick ledningen nog. Ingen lyckad säsong för García.
Cosmin Contra – betyg: 2/5
Hade ingen lätt uppgift, och fick många motgångar direkt. Men den tidigare Getafe-spelaren lyckades rädda upp situationen, och fick, som det verkar, spelarna att tro på att saker och ting kunde vändas till något positivt. Fortsätter nästa säsong.

12. Rayo Vallecano
Paco Jémez – betyg: 4/5
Jag är en stor supporter av Paco Jémez och hans filosofi. Och jag blir än övertygad om att han en dag kommer träna en storklubb när jag tänker tillbaka på den gångna säsongen. I mångas ögon var Rayo helt uträknade när våren kom, men med samma fotbollstänk och en stor entusiasm lyckades Jémez få sina spelare att vända trenden och slutspurta in i mål som stora vinnare.

11. Málaga
Bernd Schuster – betyg: 2/5
Kontraktet hade automatiskt blivit förlängt om Málaga parkerade på övre halvan, och det ryktades att spelare inte gav allt i slutet för att just det inte skulle hända. Sant eller ej, Schuster blev inte särskilt lyckad i Málaga. Går nu skilda vägar med klubben.

10. Levante
Joaquín Caparrós – betyg: 4/5
Levante + Caparrós = sant? Ja, onekligen. Tränarvetanen visade sig vara en perfekt matchning för Levante och har lett klubben till en ny framgångsrik säsong med sitt defensiva tänk och engagemang.

9. Celta Vigo
Luis Enrique – betyg: 3/5
Huserade i lägre regioner än de borde gjort under stora delar av säsongen, men Luis Enrique fick till slut riktigt bra ordning på spelartruppen och hela våren har det spelmässigt sett väldigt bra ut. Är nu klar för sin tidigare klubb som spelare, FC Barcelona.

8. Valencia
Miroslav Djukic – betyg: 1/5
Såg allmänt uttråkad ut på Mestallas tränarbänk och fick inte alls med sig spelargruppen. Amadeo Salvo väntade in i det sista och ville ge Djukic säsongen ut, men var till slut tvungen att ge honom foten. Totalfiasko.
Juan Antonio Pizzi – betyg: 2/5
Poängmässigt blev det ingen jätteförändring när Pizzi kom in, även om det började riktigt bra med segern på Camp Nou som en höjdpunkt. Klarar ändå ett godkänt tack vare en spelmässig klar förbättring. Fortsätter nästa säsong.

7. Real Sociedad
Jagoba Arrasate – betyg: 3/5
Ingen vidare succé i Champions League (även om det var mycket stolpe ut) och en jobbig inledning på ligasäsongen. Men unge och orutinerade Jagoba Arrasate lyckades ändå behålla kylan och vända trenden. Det blev en fin sjundeplats till slut.

6. Villarreal
Marcelino García Toral – betyg: 4/5
Förde Villarreal upp till La Liga, och följer upp det med en sjätteplats i comebacken. Otroligt starkt, även om spelarmaterialet var riktigt bra. Nu är kraven och förväntningarna högre inför hösten.

5. Sevilla
Unai Emery – betyg: 4/5
Lyckades till slut hitta kontinuitet och få Sevilla att växa successivt under säsongen. En stark femteplats och som grädden på moset en Europa League-titel. Unai Emery kan känna sig riktigt nöjd.

4. Athletic Club
Ernesto Valverde – betyg: 4/5
Gjorde precis som i Valencia förra säsongen: kom in och skapade trygghet. Det räckte inte bara till en plats i toppskiktet, utan hela vägen till en kvalbiljett till Champions League.

3. Real Madrid
Carlo Ancelotti – betyg: 4/5
Maskineriet hackade periodvis under hösten, men med ett nytt spelsystem (genidrag) fick Carlo Ancelotti kontroll över allt. Real Madrid-maskinen trummade sedan på och fick med sig två av tre pokaler hem.

2. Barcelona
Gerardo Martino – betyg: 2/5
Kom in mitt under försäsongen under väldigt prekära omständigheter, då cancersjuke Tito Vilanova inte längre kunde fortsätta sitt uppdrag som huvudtränare för Barcelona. Och sett till det, att som helt ny i en klubb, i en ny miljö och med gigantiska förväntningar sett till att vinna är allt, måste Martino ändå få godkänt. Han var snubblande nära att ro hem en titel, men föll på mållinjen. Ändå: tvåa i ligan, final i Copa del Rey och kvartsfinal i Champions League. Men det räckte inte för en fortsättning.

1. Atlético de Madrid
Diego Simeone – betyg: 5/5
Det vore tjänstefel av mig att inte dela ut högsta betyg till Diego Simeone. Ja, nästa tjänstefel att inte dela ut högre än högsta betyg. Det är ett revolutionerande och otroligt beundransvärt arbete han har gjort med Atlético de Madrid. De har inte bara tagit sig upp till toppskiktet, utmanat de två stora giganterna i enstaka matcher, utan kan nu verkligen titulera sig som en av Spaniens stora giganter själva. Hatten av, Cholo. Vilket enastående jobb du har gjort!

Det var också de sista raderna ni kommer lösa på den här bloggen för åtminstone ett tag framöver. Nu tar den nämligen lite välbehövlig semester och undertecknad riktar i stället fokus mot sommarens stora fotbollsfest i Brasilien.

Tack för att så många varit med och läst under säsongen, ni har varit en stor inspirationskälla med kommentarer och tips. På återhörande!

Säsongssummering: betyg på alla lag – del I

av Adam Pinthorp

Det är dags att fortsätta summera La Liga-säsongen, och närmare bestämt betygsätta lag för lag. Det kommer i fyra olika delar och vi börjar med lagen som placerade sig sämst i tabellen och vandrar uppåt.

Det är i första hand prestationerna i ligaspelet som bedöms, men även Europa-spel vägs in en gnutta, något som spelar in i ett par betyg.

Betysskalan ser ut som följer;

1 – Underkänt
2 – Godkänt
3 – Bra, inte mer
4 – Mycket bra
5 – Mer än väl godkänt

20. Real Betis – 1

Kommentar: Blev förvisso av med centrallåset på mittfältet Beñat Extebarria och José Cañas, men värvade in ett dussin nya spelare för att vara redo att slåss på flera fronter. Trodde man. Hoppades man. Det slutade med ett gigantiskt tungt magplask för Real Betis, som nu lämnar La Liga som solklar jumbo och med svansen mellan benen. Det blev inte riktigt som de grönvita hade tänkt sig. Störst del i floppen? Sportchefen, den numera sparkade, Vlada Stosic, vars värvningar misslyckades fatalt.

Säsongens bäste spelare: Rubén Castro.
Säsongens floppspelare: Joan Verdú symboliserar alla misslyckade värvningar.

19. Valladolid – 1

Kommentar: Har varit svårslagna hemma på José Zorrilla, men tagit alldeles för få segrar (sju stycken för att vara exakt). Det håller inte om man ska hålla sig kvar i La Liga, och även om man hade chansen i sista omgången räckte man inte till. Valladolid var för stabbiga och saknade spetskvalité. Får börja om i Segundan.

Säsongens bäste spelare: Javi Guerra.
Säsongens floppspelare: Petade målvakten Diego Mariño.

18. Osasuna – 1

Kommentar: Inledde katastrofalt, ersatte José Luis Mendilibar med Javi Gracia efter bara tre omgångar, och började därefter tugga igång. Det kändes länge som en säsong som vilken annan, där Osasuna inte är varken bra eller dåliga, men klarar sig kvar. Den här gången blev det annorlunda. Patxi Puñal fick inget drömavslut på karriären hemma på El Sadar, och i stället för att skjuta sitt älskade lag kvar i La Liga ramlade laget ur trots att man slog Betis med 2-1. Den stora anledningen? Uselt bortafacit.

Säsongens bäste spelare: Oriol Riera.
Säsongens floppspelare: Cristian Lobato har inte uppfyllt förväntningarna.

17. Almería – 3

Kommentar: Med ligans överlägset sämsta trupp på pappret och en helt färsk tränare lyckades Almería – trots att det såg väldigt mörkt ut en månad från slutet – fixa nytt kontrakt. Lagets slutspurt var otroligt imponerande och moralen alldeles enastående. Almería har inte spelat bäst fotboll, men har visat att motivation definitivt kan slå klass.

Säsongens bäste spelare: Aleix Vidal.
Säsongens floppspelare: Det finns ingen att peka ut på rak arm.

16. Elche – 3

Kommentar: Vann Segundan förra säsongen tack vare en utmärkt defensiv. Jag förutspådde inför säsongen att med samma recept och tillvägagångssätt skulle man klara sig bra även i Spaniens finrum. Det började si sådär, och Elche var något övermodiga. Sedan gick man tillbaka till tryggheten, och försvarade sig till poäng efter poäng. Har imponerat hemma på Martínez Valero. Stark comeback och stundtals riktigt fin fotboll.

Säsongens bäste spelare: Underskattade Rubén Pérez.
Säsongens floppspelare: Manu del Moral.

Adiós Pucela, Adiós Rojillos

av Adam Pinthorp

Fem lag slogs om nytt kontrakt – bara tre lyckades. Och det var upplagt för spänning och hög dramatik, men tack vare att resultaten föll ut som de gjorde blev det aldrig någon nervositet in på mållinjen.

Almería-Athletic Club 0-0
Osasuna-Real Betis 2-1
Rayo-Getafe 1-2
Valladolid-Granada 0-1

Resultaten gör att vi får en följande sluttabell, med fokus på botten.

12. Rayo Vallecano 43 p.
13. Getafe 42 p.
14. Espanyol 42 p.
15. Granada 41 p.
16. Elche 40 p.
17. Almería 40 p.
18. Osasuna 39 p.
19. Valladolid 36 p.
20. Real Betis 25 p.

Jag lider att La Ligas ende svensk, Daniel Larsson, nu ramlar ur med sitt Valladolid. När jag träffade Larsson i Spanien tidigare under säsongen låg laget risigt till, men hade precis spöat Celta Vigo med 3-0 och var på uppgång. Det var i alla fall känslan som spred sig både inom klubben och utanför.

”Vi måste upp till 40 poäng. Det brukar vara en gräns man klarar sig på – vi måste dit”, sa Danne till mig. Och ja, hur säsongen till slut artade sig kan man verkligen säga att det stärkte tesen om att 40 poäng räcker för att hålla sig kvar. Almería och Elche klarade det precis – Osasuna och Valladolid hamnade strax under.

Larsson har gjort en riktigt stabil säsong i Valladolid och det är absolut inte otänkbart att han får erbjudande från någon annan La Liga-klubb. Med sin flexibilitet att kunna spela på flera olika positioner och spetsegenskapen i form av snabbheten skulle han vara en nyttig injektion för flera lag. Dessutom har han förbättrat sig avsevärt i defensiven.

Jag lider också lite extra med Patxi Puñal. Han debuterade för Osasuna säsongen 1996/97, har spelat över 500 matcher för klubben och alltid varit den trogen. En ikon i Pamplona vars karriär tog slut i går. Tyvärr fick han inte det avslutet han hade hoppats på, men Puñal kommer för alltid bli ihågkommen som den mittfältselegant och krigare han var. Det finns få av den sorten, med den passionen för sin klubb.

Av Almería, Getafe och Granada – lagen som utöver Pucela och Los Rojillos slogs om nytt kontrakt i sista omgången – är Almería den största positiva överraskningen. Andalusierna har genomfört slutspurten på ett enormt imponerande sätt. Alla har enats och genom kollektivt arbete och enormt stöd från fansen har man lyckats med det som för en månad sedan såg näst intill omöjligt ut. Det är bara lyfta på hatten för laget med det på pappret sämsta laget i ligan, men som med en krigarmentalitet lyckades överleva ändå.

Mer summeringar från säsongen kommer framöver.

Förutsättningarna i tabellbotten inför slutomgångarna

av Adam Pinthorp

I tabelltoppen är det jämnare än någonsin, och mycket talar för att det kan bli en ren final på Camp Nou nästa helg. Men även i den andra delen av tabellen är det – precis som vanligt – ruggigt nervkittlande.

I Spanien brukar man prata om att 40 poäng är en magisk gräns att nå för att fixa nytt kontrakt. Just den gränsen har såväl Espanyol och Málaga nått, och det vill till något extraordinärt för att någon av klubbarna – som ligger på tolfte respektive trettonde plats – ska ramla ur.

Viktigt att tänka på är också att inbördes möten går före målskillnad, vilket kan krångla till det hela rejält. Hamnar flera lag på samma poäng görs en tabell mellan de inblandade klubbarna och deras matcher mot varandra under säsongen.

Så här ser förutsättningarna ut inför de två avslutande omgångarna.

12. Espanyol (41 poäng)
Kvar att möta: Osasuna (h) och Real Madrid (b).

Har plusstatistik mot: Elche, Málaga, Granada & Valladolid.
Har minusstatistik mot: Getafe & Almería.

Tips: Tar tre poäng hemma mot Osasuna och sitter säkert inför slutomgången.

13. Málaga (41 poäng)
Kvar att möta: Atlético (b) och Levante (h).

Har plusstatistik mot: Almería, Elche, Granada, Getafe & Osasuna.
Har minusstatistik mot: Espanyol & Valladolid.

Tips: Oavsett om det blir förlust eller inte mot Atlético sitter Málaga relativt säkert. Är man tvungna att ta poäng mot Levante i sista omgången lyckas man med det.

14. Elche (39 poäng)
Kvar att möta: Barcelona (h) och Sevilla (b).

Har plusstatistik mot: Almería, Valladolid & Getafe.
Har minusstatistik mot: Espanyol, Osasuna, Málaga & Granada.

Tips: Kammar noll poäng de sista två omgångarna och blir stående på 39 poäng.

15. Granada (38 poäng)
Kvar att möta: Almería (h) och Valladolid (b).

Har plusstatistik mot: Elche & Osasuna.
Har minusstatistik mot: Getafe, Espanyol & Málaga.

Tips: Spöar Almería på hemmaplan och lyfter till säker mark.

16. Valladolid (36 poäng)
Kvar att möta: Real Betis (b) och Granada (h).

Har plusstatistik mot: Málaga, Almería & Getafe.
Har minusstatistik mot: Elche, Osasuna & Espanyol.

Tips: Tar minst en poäng borta mot Betis, och vinner hemma på José Zorrilla mot ett redan klart Granada. Klarar sig.

17. Almería (36 poäng)
Kvar att möta: Granada (b) och Athletic (h).

Har plusstatistik mot: Espanyol & Getafe.
Har minusstatistik mot: Elche, Málaga, Valladolid & Osasuna.

Tips: Förlorar borta mot Granada, men lyckas kriga till sig en poäng hemma i slutomgången mot ett Athletic utan något att spela för, något som inte räcker.

18. Getafe (36 poäng)
Kvar att möta: Sevilla (h) och Rayo (b).

Har plusstatistik mot: Espanyol & Granada.
Har minusstatistik mot: Málaga, Elche, Valladolid, Osasuna & Almería.

Tips: Tar en poäng hemma mot ett Sevilla med tankarna på Europa League-finalen i Turin, kryssar borta mot Rayo. Getafe lär dock behöva någon trepoängare för att klara sig.

19. Osasuna (35 poäng)
Kvar att möta: Espanyol (b) och Real Betis (h).

Har plusstatistik mot: Elche, Valladolid, Getafe & Almería.
Har minusstatistik mot: Málaga & Granada.

Tips: Rår inte på Espanyol på Cornellà-El Prat och vinner mot Betis. Det räcker för ett nytt kontrakt tack vare inbördes statistik mot Getafe.

Summering: Det finns hur många olika scenarion som helst, och att tippa vid det här laget känns som alltid oerhört svårt. Det enda som är helt säkert är att det kommer leva ända in på mållinjen och att ett mål åt ena eller andra hållet kan ändra om alla förutsättningar. Det är bara göra sig beredd på ytterligare en galen avslutning. Ska jag ändå tippa är det alltså Almería och Getafe som gör Real Betis sällskap till Segundan.

Nordin Amrabat har lyft Málaga

av Adam Pinthorp

Stjärna efter stjärna har sålts ifrån Málaga i takt med att drömmen om att etablera sig som ett topplag successivt suddats ut. För ett år sedan krigade klubben från den spanska solkusten om en topplacering i La Liga och var bara en minut ifrån en semifinalplats i Champions League. I dag stångas man i den hiskligt jämna bottenstriden och riskerar att ramla ur.

Tiderna förändras, och på ett år kan mycket hända. Málaga är praktexemplet på storsatsningen som uteblev. Luftslottet som sprängdes i tusen bitar. I nuläget är det inte mycket kvar av den grund som lades när satsningen började för några år sedan. I januari fick man göra en ny spelarrockad där en del fick lämna plats för nya ansikten.

Ett av dessa nytillskott var Nordin Amrabat, och den marockanske yttermittfältaren har verkligen blivit en tillgång sedan ankomsten. I gårdagens möte med Osasuna, som vid förlust hade kunnat betyda Bernd Schusters sista match som tränare i Málaga, var det Amrabat som var en av förgrundsfigurerna och framåt den som skapade mest oro mot Osasuna-försvaret.

Han överstegs- och kroppsfintade sig fram längs vänsterkanten innan han slog inlägget till Samuel Garcías briljanta 1-0-mål. Han återvann boll högt upp och var sedan distinkt när han själv satte huvudet på spiken i den andra halvleken.

Málaga har ett på pappret alldeles för bra lag för att kriga om överlevnad. Men det har å andra sidan även Real Betis – och de ligger hjälplöst sist i tabellen och ser knappt ljuset i den mörka tunneln (även om man vann mot Getafe tog ju faktiskt huvudkonkurrenterna under nedflyttningsstrecket också tre poäng). Nordin Amrabat har varit en nyttig kraft och bidragit med både offensiva kvalitéer som mycket energi till laget. Precis en sådan spelare Málaga behöver för att reda ut stormen för den här gången. Nästa säsong lär det komma en ny och slå ned på klubben – oavsett i vilken division klubben spelar.

Willy Caballero förtjänar givetvis också allt beröm efter segern mot Osasuna. Det börjar verkligen bli löjligt att den argentinske målvakten ännu inte fått chansen i landslagssammanhang, så bra som han är, och så bra som han varit under flera års tid. Vad som än ligger bakom beslutet att rata Willy så kan man någonstans tycka att de spelmässiga kvalitéerna till slut måste få bägaren att rinna över åt andra hållet. För utan en bra målvakt kommer Argentina inte vinna något VM-guld.

Kategorier Málaga, Osasuna

Stjärnvärvningen: fyra starter, fyra förluster

av Adam Pinthorp

Matchbilden var ungefär likadan som när Atlético de Madrid reste sydost för möte med Almería för ett par veckor sedan. Den stora skillnaden då, gentemot söndagens bortamatch mot Osasuna, var att Almería inte skapade särskilt mycket framåt.

På El Sadar möttes inte Atlético av bara ett försvarande lag som låg rätt i sina positioner och spelade fysiskt smart. De möttes också av ett lag som ville anfalla, och framför allt vågade anfalla. Osasuna var bra, riktigt bra. De utnyttjade att Atlético luftade truppen och inte hade samma välorganiserade och samspelta lag som vanligt, och det tidiga ledningsmålet inprickat av Álvaro Cejudo (och vilken hörnvariant!) gav givetvis vind i seglen direkt.

Emiliano Armenteros utnyttjade ett försvarsmisstag och bombade in 2-0. Roberto Torres utnyttjade ett annat försvarsmisstag när han helt omarkerad nickade in 3-0.

Därefter bommade Osasuna igen butiken, och ledda av sin tolfte spelare på läktaren stod man pall utan större bekymmer mot ett ganska tafatt Atlético.

Jag är osäker på om Atlético hade lyckats vinna, eller ens ta poäng, om man ställt upp med bästa laget (João Miranda, Koke & Arda Turan satt på bänken), men det råder inga tvivel om att det hade sänt ut starkare signaler. Nu kände sig Diego Simeone tvungen att rotera, och laget hoppades det skulle gå vägen ändå.

Även om Simeone långt ifrån gjorde en lika stor taktisk miss som Gerardo Martino i lördags, får Atlético skylla sig lite själva. Utan rätt inställning och motivation plockar man inga enkla poäng – speciellt inte på El Sadar.

Diego Ribas – fyra starter, fyra förluster
Jag kan inte låta bli att notera att Diego Ribas startat fyra matcher sedan ankomsten i januari – och att Atlético har förlorat samtliga. Brassen kan inte beskyllas någon av förlusterna – i ett par av matcherna har han varit Atléticos bästa spelare – men jag ställer mig ändå frågan till hur han kommit in i laget så här långt.

Diego var spelaren Simeone så djupt ville ha. Spelaren som uppfyller de kreativa kriterierna och kan ge en extra dimension i passningsspelet. Men hittills har nästan allting gått igenom den brasilianska playmakern, och frågan är om man inte lagt lite väl stort ansvar och centrerat spelet väl mycket runt honom.

Jag tror fortfarande både Koke och Arda kommer få slita ont för att behålla sina startplatser, men i nuläget råder det inga tvivel om att de går före Diego Ribas. Inte för att brassen förlorat alla matcher han har startat, utan för att han inte passar lika bra in i Atléticos mest framgångsrika spelsystem.

Nästa vecka kliver Real Madrid in i Champions League
Barcelona och Atlético hade tuffa bortamatcher i Champions League tidigare i veckan. Därefter åkte de till bortagräs och förlorade varsin ligamatch.
Om ett par dagar är det Real Madrids tur att först spela bortamatch i CL, sedan i ligan.

Om Real kommer vinna i CL för att sedan plumpa i ligan? Nja, det vill jag inte spekulera kring, men i nuläget verkar det inte finnas någon hejd på marängernas framfart. I början av januari var Real Madrid fortfarande fem poäng bakom Barça och Atlético – nu är man tre före båda. Trots att de inte alltid spelat på topp har de vunnit, och det med klara besked hela 2014.

Nästa helg väntar som bekant el derbi Madrileño och en match som mycket väl kan ge en vink om hur det här titelracet slutar. Däremot har vi vant oss vid att mycket kan hända och att ingenting kan tas för givet i säsongens upplaga av La Liga. Så lär det också förbli – även om Real Madrid nu på allvar, för första gången, kopplat greppet om guldet.

Det råder ingen tvekan om att man är helgens definitiva vinnare.

Valencia spelade sin bästa fotboll på flera år

av Adam Pinthorp

Valencia spelade sin bästa fotboll på flera år
De spelade defensivt smart, hade bra tempo i passningsspelet, använde kanterna, ställde om i blixtsnabbt och lyckades dessutom vara hyfsat effektiva. Det går att ösa alla superlativ över Valencias prestation mot Real Betis på Mestalla i lördags.

Allt gick hem för Los Ché. Supertalangen tillika fansens kelgris Paco Alcácer gjorde två mål och en assist. Januarvärvningen Eduardo Vargas nätade i hemmadebuten och såg pigg ut. Sofiane Feghoulis formkurva fortsätter peka uppåt och Dani Parejo har tagit ett, två och till och med tre steg framåt det senaste halvåret.

Att man skeppade i väg två av sina största stjärnor i Éver Banega och Sergio Canales i januari kanske var precis vad laget behövde. För det är ju trots allt ett lag man skall bygga, inte ett lag runt ett par individualister. I nuläget är det svårt, ja näst intill omöjligt, att peka ut en självklar storstjärna i detta nya Valencia. Juan Antonio Pizzi har byggt sin lag kring elva hårt jobbande krigssoldater där minsann ingen tänker ta åt sig mer ära än någon annan.

– Kämpaglöden i laget är enorm och alla är delaktiga. Vi vinner tillsammans och förlorar tillsammans, säger Dani Parejo enligt SuperDeporte.

Ingenting lämnas till slumpen längre. Det känns mer spännande än på väldigt länge i Valencia, och jag tror att den här mentaliteten är ett måste för att de ska ta sig upp ytterligare en nivå.

Spelmässigt har de redan utvecklats. Jag minns faktiskt inte när jag såg Valencia så här bra över 90 minuter, och det säger en hel del.

Ineffektivitet, en domarmiss och Leo Messi var avgörande
Hade Sevilla satt sina chanser, linjemännen varit på tårna och Leo Messi inte spelat skulle slutresultatet på Ramón Sánchez Pizjuán i går förmodligen varit 6-0. Men det blev som bekant inte ens en gnutta åt det hållet.

Sevilla visade stundtals prov på exakt hur fotboll skall spelas mot Barcelona, men man hade problem på sista tredjedelen och gör man inte mål, då vinner man aldrig några fotbollsmatcher.

Barcelona vann till slut med 4-1, och jag har mött många med argumentet ”Barça hade ju vunnit med 3-1 om Alexis 1-1 mål inte godkänts”. Det håller jag inte med om alls.

Linjemannens tabbe när Alexis Sánchez i offsideposition kvitterade i första halvlek blev väldigt avgörande. Efter en pigg start av Sevilla och ett par-tre missade jättelägen kom 1-1-målet som en kalldusch. Och utöver den mentalt tunga uppförsbacken för Sevilla gav det också andrum och energi till Barcelona.

Det är möjligt att katalanerna ändå hade vunnit. De hade trots allt inte bara turen och marginalerna på sin sida. De hade Leo Messi också.

Förra helgen blev vi inte alltför bortskämda med snygga mål från varken Spanien eller övriga Europa. Det visade sig att alla hade sparat sig till helgens omgång. Här kommer ett axblock av mål att se om och om igen.

* Tottenham-lånet Iago Falque, med bakgrund i bland annat Barcelona, Villarreal och Juventus, var en klass för sig när Rayo Vallecano tog emot Málaga. 24-åringen gjorde två fantastiska solomål i 4-1-segern.

* Jag är svag för Jesé Rodríguez, det är jag. Och den lilla vrickningen som betydde 3-1 mot Villarreal i lördags osade världsklass rakt igenom och förde minst sagt tankarna tillbaka på en viss Raúl. Det är inte omöjligt att 20-åringen håller på att spela till sig en VM-biljett.

* Villarreal gjorde inte så tokiga mål i toppmötet på Santiago Bernabéu heller. Mario Gaspar gjorde sitt första på två säsonger – och vilken mål sen! Giovani dos Santos ville inte vara sämre och visade mer än gärna upp sin känsliga vänsterfot.

* Oriol Riera stod för förra omgångens läckerbit med sitt klackmål mot Villarreal, och Osasuna-anfallarens målform skulle hålla i sig. Lobben som betydde 1-0 i segermatchen mot Getafe var hur elegant som helst.

* I Valencias kross hemma på Mestalla bjöds på ett gäng vackra mål, inte minst Sofiane Feghoulis 3-0. Snabb kontring, spelförståelse från Feghouli, Parejo & Alcácer, och ett briljant avslut. Det går inte kontra in ett mål mycket snyggare.

Summering av transferfönstrets alla övergångar

av Adam Pinthorp

Man går in med samma spända känsla – oavsett vilka spelare det ryktas om – när det närmar sig deadline day. Inget undantag den här gången, och visst bjöds vi på ett par rejäla skrällar från den iberiska halvön. Mer om de främsta och mest intressanta värvningarna väntar mer utförligt framöver. Här kommer först en summering på hur de spanska klubbarna handlat under transferfönstret.

ALMERÍA
IN: Julián Cuesta (målvakt, Sevilla), Hans Martínez (försvarare, Universidad Católica) och Mané (försvarare, Maccabi Tel Aviv).
UT: Cristian Pellerano (försvarare, Tijuana), Raúl García (mittfältare, Deportivo Alavés) och Oscar Ustari (målvakt, Sunderland).

Kommentar: Fått in ett par spelare som breddar truppen utan att för den delen förstärka den alltför mycket.

ATHLETIC CLUB DE BILBAO
IN: Iñigo Pérez (mittfältare, Mallorca).
UT:

Kommentar: Högst transferbegränsade Athletic, men som inte är i något större behov av att förstärka truppen i nuläget, har varit lugna i januari. Beñat Extebarria har inte alls fått den nyckelroll som många förutspådde och ryktades inte minst till Premier League, men han stannar. Enda tillskottet är Iñigo Pérez som återvänder från en lånesejour i Mallorca.

ATLÉTICO DE MADRID
IN: José Ernesto Sosa (mittfältare, Metalist Kharkiv) och Diego Ribas (mittfältare, Wolfsburg).
UT: Léo Baptistão (anfallare, Real Betis, Joshua Guilavogui (mittfältare, Saint-Étienne) och Óliver Torres (mittfältare, Villarreal).

Kommentar: Slog ner som en bomb när det dök upp att Guilavogui var på väg bort på lån (men ändå inte helt överraskande med tanke på hans prestationer och speltid), varpå det föranledde effekten av en värvning och två utlåningar. Medans fransmannen drar tillbaka till Saint-Étienne flyttar Óliver Torres till Vila-Real för att få speltid. Den stora värvningen av Diego Ribas gör dock att den från början enda tilltänkta januari-signingen, José Sosa, nu framstås som ytterst märklig. Argentinaren kommer få slita hårt för att få speltid. Överlag ändå ett bra fönster för Atlético som med Diego kommer få in den dimensionen man har saknat.

BARCELONA
IN:
UT:

Kommentar: Har hållit sig i bakgrunden under transferfönstrets dagar, även om det var på gång att både Isaac Cuenca och Ibrahim Afellay skulle lånas ut.

CELTA VIGO
IN: Juan Delgado (försvarare, Valencia Mestalla), Iñigo López (försvarare, PAOK) och Welliton (anfallare, Spartak Moskva).
UT: Jonathan Vilà (mittfältare, Beitar Jerusalém), Samuel Llorca (Deportivo Alavés), Carlos Bellvís (mittfältare, Ponferradina), David Rodríguez (mittfältare, Brighton & Hove Albion) och Andrés Túñez (försvarare, Beitar Jerusalém).

Kommentar: Släppt en del spelare som inte kommer erbjuda några problem för Luis Enrique då samtliga nyckelspelare är kvar. Anfallaren Welliton från Spartak Moskva har ett bra målfacit från sejouren i Ryssland och kan bli ett nyttig tillskott.

ELCHE
IN: Garry Rodrigues (mittfältare, Levsko Sofia).
UT: Miroslav Stevanovic (mittfältare, Deportivo Alavés) och Diego Rivas (målvakt, Tenerife).

Kommentar: Visade intresse för ett par spelare med slutade ändå upp med enbart Garry Rodrigues från Levski Sofia. Kommer försöka fixa La Liga-kontraktet med nästan exakt samma trupp som under hösten.

ESPANYOL
IN:
UT: Sergio Tejera (mittfältare Deportivo Alavés) och Thievy Bifouma (anfallare, West Bromwich Albion).

Kommentar: Också hållit sig lugna och förlitar sig på sin nuvarande trupp. Lånar vidare Thievy till West Bromwich där La Liga-bekantingen Pepe Mel numera drar i trådarna från tränarbänken.

GETAFE
IN: Sammir (mittfältare, Dinamo Zagreb).
UT: Alejandro Pérez (försvarare, Recreativo de Huelva) och Alberto Lopo (försvarare, Deportivo La Coruña).

Kommentar: Sammir har kopplats ihop med betydligt större klubbar än Getafe tidigare, och det är väl mest chockande att han väntat så länge med flytten från Dinamo. Nu blir det Getafe och brassemittfältaren har alla kvalitéer för att lyckas ta en plats och göra skillnad i El Geta.

GRANADA
IN: Tiago Ilori (försvarare, Liverpool).
UT: Matías Campos (försvarare, Unión Española) och Hassan Yebda (Udinese).

Kommentar: Vi har ju vant oss vid att Granada kan skrälla till det på transfermarknaden, men klubben har haft det ganska lugnt i januari. Tiago Ilori lånas in från Liverpool och är en framtidsman – men på mittbacksplatserna finns gott om konkurrens.

LEVANTE
IN: Víctor Casadesús (anfallare, Mallorca), Mohamed Sissoko (mittfältare, klubblös) och Nagore (försvarare, Alcorcón).
UT: Remi Gomis (Nantes), Aloys Nong (Recreativo de Huelva) och Chris Lell (klubb ej klar).

Kommentar: På förhand smarta värvningar av Levante, som så många gånger förr. Sissoko kan bli en injektion på innermittfältet och bidrar inte minst med rutin. Víctor Casadesús är en typisk Levante-värvning och anfallare kan mycket väl göra tio mål i vår.

MÁLAGA
IN: Pablo Pérez (mittfältare, Newell’s Old Boys), Nordin Amrabat (mittfältare, Galatasaray), Ezequiel Rescaldani (anfallare, Vélez Sársfield) och Alexander Jakovenko (mittfältare, Fiorentina).
UT: Roberto Chen (försvarare, Zulte Waregem), Bobley Anderson (Zulte Waregem), och Fabrice Olinga (Apollon Limasol).

Kommentar: Det händer alltid grejer på solkusten, så även i januari. Man har gjort ett par budgetvärvningar, men som likväl ser spännande ut. Pablo Pérez har sett vass ut i sina första matcher och Nordin Amrabat har kvalitéer. Däremot lite märkligt att man släpper stortalangen Fabrice för en struntsumma på en miljon euro.

OSASUNA
IN: Cristian Lobato (mittfältare, klubblös) och Javier Acuña (anfallare, Watford).
UT: Nino (anfallare, klubb ej klar), Ariel Núñez (anfallare, klubb ej klar) och Ion Echaide (försvarare, Hércules).

Kommentar: Lobato skördade framgångar i Barcelona B i Segundan, men är hittills oprövad på den högsta nivån. Kommer från en höst utan regelbundet spel men kan med sin flexibilitet bli nyttig på många plan för Osasuna.

RAYO VALLECANO
IN: Rubén Rochina (anfallare, Blackburn), Borja López (försvarare, Monaco) och Samuel Longo (anfallare, Internazionale).
UT: Rodrí (försvarare, Eupen).

Kommentar: Två spännande anfallare i form av Rubén Rochina och inte minst Samuel Longo ansluter. Den sistnämnde var stundtals bra i Espanyol förra säsongen och kan bli den målskytt laget suktar efter.

REAL BETIS
IN: Léo Baptistão (anfallare, Atlético de Madrid), Antonio Adán (målvakt, Cagliari) och Alfred N’Diaye (mittfältare, Sunderland).
UT: Stephan Andersen (målvakt, Go Ahead Eagles), Markus Steinhöfer (försvarare, 1860 München) och Sergio Rodríguez (Lugo).

Kommentar: Léo Baptistão är en klasspelare som redan under sina första matcher i den grönvita tröjan gjort avtryck. Antonio Adán är enligt José Mourinho en målvakt av toppklass, och vi får se om han tar platsen mellan stolparna och lyckas rädda Betis från en fiaskosäsong. Stephan Andersens genomusla insatser på slutet blev droppen och dansken har nu åkt ut med huvudet före.

REAL MADRID
IN:
UT:

Kommentar: Inte heller Real Madrid har varit aktiva under transferfönstret, även om det till en början pratades om att man skulle värva en ersättare till Sami Khedira.

REAL SOCIEDAD
IN: Sergio Canales (mittfältare, Valencia).
UT: Liassine Cadamuro (försvarare, Mallorca).

Kommentar: Kan ha stått för ett kap i och med €3,5 miljoners värvningen av Sergio Canales. Mittfältaren har varit skadebenägen och dalat formmässigt på sistone, men har fortfarande potential att bli en toppspelare.

SEVILLA
IN:
UT: Raul Rusescu (anfallare, Sporting Braga), Hedwiges Maduro (försvarare, PAOK), Bryan Rabello (mittfältare, Deportivo La Coruña) och Julián Cuesta (målvakt, Almería).

Kommentar: Legat lågt vad gäller värvningar men lånat ut ett gäng spelare. Bland annat löftet Bryan Rabello som i vår får testa lyckan på Estadio Riazor i A Coruña.

VALENCIA
IN: Rubén Vezo (försvarare, Setubal), Eduardo Vargas (anfallare, Napoli), Seydou Keita (Dalian Aerbin), Vinicius Araújo (anfallare, Cruzeiro) och Philippe Senderos (försvarare, Fulham).
UT: Adil Rami (försvarare, Milan), Dorlan Pabón (anfallare, São Paulo), Andrés Guardado (mittfältare, Bayer Leverkusen), Hélder Postiga (anfallare, Lazio), Sergio Canales (mittfältare, Real Sociedad) och Éver Banega (mittfältare, Newell’s Old Boys).

Kommentar: Frågan är inte vad som hände i Valencia – utan vad som inte hände. Klubben har länge eftersökt stabilitet och kontinuitet. Vad man fick? Raka motsatsen. Omsättningen av spelare har varit enorm de senaste åren och det fortsätter i samma spår. Tyngsta tappet Sergio Canales som förutspåddes bli en viktig byggkloss i framtidens Valencia. Likaså Éver Banega, även om hans form varit alldeles för undermålig de senaste månaderna. Mest spännande på in-kontot är Eduardo Vargas och Vinicius Araujo. Seydou Keita lär också kunna bidra med en hel del såväl på som utanför planen.

VALLADOLID
IN: Stefan Mitrovic (försvarare, Benfica) och Jeffrén Suárez (Sporting Club de Portugal).
UT: Alcatraz (försvarare, Once Caldas).

Kommentar: Duktige Stefan Mitrovic lär bli en tillgång i försvaret och vindsnabbe Jeffrén, som många kanske minns sedan tiden i Barcelona, ger en dimension i anfallet. Positivt för Valladolid – mindre positivt för Daniel Larsson.

VILLARREAL
IN: Óliver Torres (mittfältare, Atlético de Madrid) och Joan Román (mittfältare, Barcelona B).
UT: Hernán Pérez (mittfältare, Olympiacos).

Kommentar: Har knytit åt sig en av spansk fotbolls största talang i form av Óliver Torres på lån – en deal som både Villarreal och Atlético lär tjäna på. Joan Román kommer i Hernán Pérez ställe men lär få det tufft att platsa.

La Liga-spelarna som sitter på utgående kontrakt

av Adam Pinthorp

Transferfönstret för januari har precis öppnat och en del klubbar har sedan veckor och månader planlagt och förberett hur man ska gå till väga för att stärka truppen eller inte tappa för många nyckelspelare. En klubb som redan nu gjort klart med ett nyförvärv är Atlético Madrid, som plockat in José Ernesto Sosa på lån från ukrainska Methalist Kharkiv. En playmaker av profilen som Diego Simeone eftersökt, och att just dessa två jobbat tillsammans i Estudiantes har förstås varit en nyckelfaktor för att alla bitar i pusslet har lagts på plats.

Men det finns förstås en hel del andra klubbar som kommer och bör se sig om för nya spelare under transferfönstret. Fast det var i huvudsak inte det jag tänkte skriva om nu, utan lite om de spelarna som sitter på utgående kontrakt. Det finns ju nämligen en hel hög av spelare vars kontrakt tar slut till sommaren, vilket gör att de är fria att prata med andra klubbar redan nu, i januari.

Följande spelare har utlöpande kontrakt med sina respektive klubbar:

Almería: Esteban Suárez, Rafita, Fernando Soriano, Corona & Óscar Diaz.
Atlético: Daniel Aranzubía & Tiago Mendes.
Celta Vigo: Carlos Bellvís, Mario Bermejo & David Rodríguez.
Espanyol: Joan Capdevila & Simão Sambrosa.
Barcelona: José Manuel Pinto, Víctor Valdés, Marc Bartra & Martín Montoya.
Getafe: Alberto Lopo, Borja Fernández, Pedro Mosquera, Jaime Gavilán & Ciprian Marica.
Granada: Hassan Yebda.
Levante: Juanfran, Nikos Karabelas, Pedro López, Miguel Pallardó, Chris Lell, Nabil El-Zhar, Pedro Ríos & Ángel Rodríguez.
Málaga: Carlos Kameni & Eliseu.
Osasuna: Marc Bertrán, Lolo, Patxi Puñal, Álvaro Cejudo, Nino, Damià Abella & Eneko Satrústegui.
Rayo Vallecano: Rubén Martínez, Alejandro Gálvez, Anaitz Arbilla, Tito, Alberto Perea, Rodrí, Joaquín Larrivey, José Carlos, Adrián González & Seba Fernández.
Real Betis: Antonio Amaya & Salva Sevilla.
Real Madrid: Xabi Alonso.
Real Sociedad: Dani Estrada & Javi Ros.
Sevilla: Juan Cala.
Valladolid: Jaime Jiménez, Alcatraz, Javi Baraja, Víctor Pérez, Álvaro Rubio, Patrick Ebert, Humberto Osorio, Javi Guerra & Manucho.
Villarreal: Javier Farinós.

Ett par namn är ganska givna, en del andra mer överraskande. Det som mest av allt sticker ut är förstås Xabi Alonso, som hittills inte valt att förlänga sitt kontrakt med Real Madrid. Klubben har fortfarande tid på sig att övertala den spanske landslagsmannen att krita på, men räkna med att de får konkurrens.

Övriga namn som på förhand kan vara rejäla fynd att knyta åt sig på fri transfer är Patrick Ebert, Eliseu, Javi Guerra, Nabil El-Zhar & Martín Montoya.

Montoyas lagkamrat Víctor Valdés kommer definitivt att lämna Barcelona gratis, även om det är oklart vilken adress han tar sikte på härnäst. Målvaktskompanjonen José Manuel Pinto sitter också han på utgående kontrakt, vilket öppnar för inte bara en, utan eventuellt två nya målvakter i den katalanska storklubben till sommaren. Utöver Marc-André Ter Stegen, som är huvudfavorit till att ersätta Valdés, hålls också Pepe Reinas namn högt.

Marc Bartra lär däremot inte lämna Barcelona gratis, högst sannolikt inte alls. Mittbacken har gjort en sensationellt bra höst, och alla inblandade parter är i slutfasen för att nå en överenskommelse om förlängt kontrakt. Även Atléticos Tiago lär förlänga ytterligare ett år med Madrid-klubben om han fortsätter storspela som han har gjort hela hösten.

I sedvanlig ordning lär Rayo Vallecano – oavsett om de fixar nytt La Liga-kontrakt eller ej – tappa flest spelare till sommaren. Som synes sitter extremt många på utlöpande kontrakt, och då ska man också ha i åtanke att klubben har en handfull inlånade spelare också. Och är det i någon klubb det lär hända en del redan nu i januari är det i Rayo. Ja, ett nyrikt Valencia hade förstås kunnat bli extra intressant att följa också.

Fel man i fokus när Granada slog Rayo

av Adam Pinthorp

MADRID. Matchen målades upp som Pitis stora återkomst. Hjälten, den numera förlorade hjälten, skulle komma tillbaka till Vallecas – i en annan tröja. Men det var knappast några burop från läktarplats när Piti trädde in på planen i Granadas färger, snarare tvärtom.

Innan, under och efter matchen hyllades han rejält, och det med all rätt efter allt han uträttat i Rayo Vallecano under sina år i klubben.

20131214_193720Hade Rayo haft ett lika bra fotbollslag som supportrar hade man varit topp fem i Spanien. Mot Granada höll den trogna skaran fans igång precis som vanligt.

Återkomsten då? Nja, Piti stod mest i centrum när hyllningarna betades av. I övrigt var han ganska anonym, och såg mest grinig och frustrerad ut. Kanske går det hand i hand med hans tidigare skadebekymmer, och att han fortfarande inte är i full form.

Som tur var, för Piti, finns det däremot andra i Granada som är i bra form. Roberto Fernández – som har varit en av ligans bästa målvakter i höst – var återigen säkerheten själv mellan stolparna. 92-modellen Jeison Murillo visade inga prov på ungdomlighet utan snarare lugn och kontroll när han styrde sitt försvar på bästa sätt. Även Manuel Iturra på det defensiva mittfältet och Yacine Brahimi hade avgörande roller i Granadas 2-0-seger.

Men nyss nämnda får ändå stå som biroller då matchens centralfigur tyvärr var domare Muñiz Fernández. För bara några månader sedan hittade han en straff från ingenstans när Real Madrid mötte Elche – nu missade han en betydligt mer solklar straff och gav i stället Nacho Fernández sitt andra gula för filmning.

Ett helt befängt domslut – som ägde rum redan i slutet av första halvlek – fick förstås matchbilden att ändra skepnad. Rayo höll förvisso fortfarande bollen, medan Granada försvarade kompakt och försökte ställa om, men hur mycket man än rullade bollen i hemmalaget blir det tydligt när man helt plötsligt blivit av med en spelare.

Däremot lyckades Rayo ändå vaska fram ett par riktigt farliga lägen, men då spökade ineffektiviteten och obeslutsamheten – precis som tidigare under säsongen. Granada var på alla sätt värda segern, men Muñiz gav en hjälpande hand som i sådana här sammanhang bara förstör något som på förhand kan bli en väldigt trevlig och underhållande fotbollsmatch. Rayo? Ja, klubben får nog ta tag i anfallsproblemen i januarifönstret, annars står divisionen under och knackar på dörren.

För övrigt är det fortfarande svårt att ta in att Youssef El-Arabi brände en målchans som knappt förtjänar att kallas målchans. Yacine Brahimi la upp bollen på straffpunkten, knöt och putsade skorna åt El-Arabi, för att sedan lura målvakten åt fel håll. Allt som kvarstod var att sätta till en enkel bredsida och se bollen förpassa mållinjen. Men ibland är fotboll svårare än i teorin – även om ett betalt fotbollsproffs, och i detta fallet en anfallare, naturligtvis inte får missa en sådan chans.

Neymars storform fortsätter
”När Leo Messi är borta har Neymar klivit fram”, har det sagts. Och jo, efter några svala insatser från såväl Barcelona som Neymar har brassen definitivt styrt laget i rätt riktning igen med ett par fenomenala prestationer.

Anfallaren följde upp sin drömmatch mot Celtic i veckan, där han stod för tre mål och en assist, med att föra katalanerna till en ny viktig seger. Den här gången bjöds man dock på betydligt tuffare motstånd – även om Villarreal hade väldigt svårt att ens låna bollen, och när man väl fick den spela sig ur Barcelonas intensiva press.

Det blev 2-1 på Camp Nou, och Neymar stod för båda målen. Inget av dem tillhör hans varken snyggaste eller svåraste i karriären, men att gå fram och slå in en straff utan den minsta oro, och befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt är också styrkor som inte bör förkastas.

Osasuna – en av säsongens svåraste bortamatcher
När jag får ett meddelande av något slag innehållande Real Madrid tappade poäng mot Osasuna, är det krisstämpel nu?” svarar jag kort och koncist nej. Det är definitivt ingen krisstämpel på Real Madrid för tillfället.

För att ge en klen tröst: Barcelona tappade också poäng på El Sadar.

För att ge sig lite djupare in i analysen: Osasuna är ett av ligans bästa hemmalag, och att åka till El Sadar är alltid en av säsongens tuffaste matcher – oavsett tidpunkt eller form. Det är sällan Osasuna släpper till mycket på hemmaplan, speciellt mot topplagen, men inte annars heller.

Av lagen på nedre halvan tillhör Osasuna det lag som på bortaplan för topplagen bör betraktas som den svåraste bortamatchen. Nu tappar visserligen Real Madrid mark i toppen, mark som kan bli svår att jobba i kapp, men det är varken kört eller någon krissituation som råder i klubben.

I morgon väntar klassikermöte några meter bort från mitt hotellrum. Atlético de Madrid tar emot Valencia på Vicente Calderón, och Atleti kan fortsätta irritera Barcelona i toppen, men också rycka ifrån lokalantagoinsten Real Madrid vid seger.

Valencia söker många svar efter en hittills väldigt miserabel säsong där mycket gått snett. Och man kommer inte till huvudstaden med starkaste truppen då en del nyss kommit tillbaka från skadebekymmer och en del andra nyligen lagts till på skadelistan.

Men, Valencia är fortfarande Valencia, och ska aldrig under några omständigheter räknas bort i ett sådant här möte. Det kan sluta hur som helst –även om Atlético givetvis bär favoritskapet.

Sida 1 av 3
  • Tjänstgörande sportredaktör: Martin Björkman
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB