Tankar efter el derbi Sevillano
avSevilla tog den största segern i ”el derbi Sevillano” sedan 1943. Då vann just Sevilla på hemmaplan – med 5-0. Den här gången blev det ”bara” 5-1. Och det var i underkant.
Sevillas stenhårda press var nyckeln
Det tog bara tolv sekunder innan José Antonio Reyes krutade in 1-0 i närmsta krysset. Det går visserligen inte försvara det grova misstagen som Betis-keepern Adrián stod för precis innan målet, men redan från första sekund satte Sevilla stenhård press på Betis – som blev skärrade. De visste inte vad de skulle göra av bollen i de trängda lägena. Adrián slog bollen rakt ut – och vips så hade Reyes dunkat in ledningsmålet.
Den stenhårda pressen pågick naturligtvis inte 90 minuter – få klarar av det. Men stora delar av matchen pressade hemmalaget sönder sin grönvita rival – och vann på så vis tillbaka bollen oförskämt lätt emellanåt. Eftersom allt gick som på räls för Sevilla i första halvlek, och pausresultatet var hela 4-0, avtog både pressen och den offensiva lusten en aning i andra halvlek.
Hade Sevilla spelat på exakt samma sätt även på bortaplan, då hade man varit topp fyra i ligaspelet just nu. Hemma på Ramón Sánchez Pizjuán lyser laget av självförtroende. Jag gissar ändå att den här makalösa urladdningen gav lagets precis det mod och den styrka som krävs för att även spela mer av sitt egna spel på bortaplan. Den här segern kommer betyda enormt mycket för Sevilla.
Ivan Rakitic – tillbaka i formtopp
Minns ni Ivan Rakitic? Alltså inte han som hade ”Iván” på tröjan och underpresterade hela förra säsongen. Jag menar den Rakitic som under sitt första halvår i Sevilla, sedan flytten från Schalke i januari 2011, var en av ligans allra främsta spelare. Minns ni honom?
Efter ett minst sagt mellanår, som kantades av skador, fick Ivan Rakitic en bra nystart då han gjorde ett bra EM-slutspel med Kroatien. Den här säsongen har man äntligen fått se den där kreativa, energiska, och alldeles briljanta Rakitic som styr och ställer på Sevillas mittfält.
Kroaten var överallt i derbyt. Han pressade högt, vann boll, och gjorde därefter någonting vettigt. Som grädden på moset fick han också avsluta tillställningen med att göra 5-1.
När de offensiva mittfältarna gör mål är Sevilla livsfarliga
Många Sevilla-supportrar har under flera säsonger klagat på att man bara spelat med en anfallare. Jag förstår dem, för när Álvaro Negredo inte gör mål gäller det att övriga kliver fram. Precis som de gjorde mot Betis. José Antonio Reyes tryckte dit två mål, men borde gjort ytterligare något, medan Ivan Rakitic gjorde ett.
Om Sevilla skall fortsätta spela med Negredo som ensam anfallare – måste de offensiva mittfältare fortsätta leverera mål som avlastning. Eller så lägger man det ansvaret på Federico Fazio. Han verkar inte behöva särskilt många chanser för att näta numera.
Biris Norte – den tolfte spelaren
Derby-matchen till ära så tog sig supportergruppen Biris Norte äntligen tillbaka till Ramón Sánchez Pizjuán – efter att ha strejkat hela säsongen. Det har Sevilla president Del Nido att tacka för. Men någon tjafs, eller annat trams fanns inte i åtanke den här kvällen. Biris Norte var på plats för att stötta sina hjältar – och man gjorde precis så som vi annars är vana att se dem.
Sevilla med Biris Norte är långt ifrån detsamma som utan. Mot Betis hade man sin tolfte spelare i ryggen, och det hjälpte laget till en nivå man hittills inte hållit den här säsongen. Nej, inte ens i segermatchen mot Real Madrid.