Fansen röstade för Luis Aragonés. En del önskade Roberto Di Matteo. Det blev i stället Ernesto Valverde som anställs som ny Valencia-tränare sedan Mauricio Pellegrino fått sparken i lördags.

I min analys av vad som gick snett för Pellegrino i Valencia tog jag framför allt upp två saker: frånvaron av en tydlig spelidé och oförmågan att fängsla spelarna. För vi sedan blickarna till Ernesto Valverde, som skall leda laget framöver, har han precis sådana egenskaper som Pellegrino saknade.

För det första är Valverde väldigt tydlig i sitt sätt att tänka och vilja spela fotboll. Han sparar sällan på krutet utan vill framåt och lira anfallsglad och offensiv fotboll. Något som i nära på alla fall lyckats i varje klubb han tränat. När vi ändå är inne på meritlistan, så är även det en klar fördel för Ernesto kontra Pellegrino. Den sistnämnde hade bara varit assisterande innan han tog jobbet som huvudtränare för Valencia. Nu vet klubben, supportrarna och alla övriga inblandade vad de får.

Valverde inledde sin tränarsejour i Athletics ungdomssektion. Han tog sig sedan hela vägen upp till A-laget, där han gjorde bra ifrån sig. Därefter tog han över Espanyol, där det blev succé när han förde laget till final i UEFA Cupen, men föll i straffläggningen mot Sevilla. Efter ytterligare en säsong i Espanyol valde han inför säsongen 2008/09 att flytta till Grekland för att pröva lyckan i Olympiacos. Resultatet blev ny framgång när han ledde laget till en dubbel med både liga- och cuptitel. Förvånande nog förlängdes inte Valverdes kontrakt varpå han i stället fick förfrågan att ta över Villarreal, som hade tappat Manuel Pellegrini till Real Madrid. Svaret blev ja, men där tog framgångarna slut för en period.

Efter en usel ligastart låg ”den gula ubåten” i mitten av tabellen vid juluppehållet – något som blev för mycket för ledningen, som valde att ge Ernesto foten. Den efterföljande säsong återvände Valverde till Olympiacos, efter att Ewald Lienen fått sparken bara några omgångar in på ligaspelet. Den nya sejouren i Grekland blev återigen succé fyllt av titlar, och när han i våras valde att lämna tränarposten i klubben på grund av personliga skäl hyllades han något enormt av fansen.

Nu, efter några lugna månader, är Ernesto Valverde redo att kasta sig ut i tränarlivet igen. Om han är rätt eller fel man för Valencia är oerhört svårt att svara på. Att man däremot vet vad man får, både som tränartyp och spelfilosofi, är däremot ett faktum. Och jag kan tänka mig att klubbens ledning inte ville chansa ytterligare en gång.

Är Valverde en budgetlösning? Ja, utan tvekan. Men det finns ingenting som säger att det per automatik vore ett sämre alternativ. Tar man en titt på Valencias trupp så är det slående att laget består av många små, kvicka och kreativa lirare. Jag skulle inte kunna se en tränare som Roberto Di Matteo träna en klubb som Valencia, men det spelarmaterialet som finns att tillgå. Valverde, med sitt offensiva tänk, kan i den aspekten bli ett bättre val. Med den här truppen ska Los Ché spela en attraktiv fotboll, det är det spelarna är ämnade för och kan bäst.

Många Valencia-supportrar verkar redan ha dömt ut Valverde på förhand. Varför sudda ut hoppet innan man ens börjat hoppas? Ge Ernesto chansen, det kan bli bra.

Det jag känner mig mest kluven kring är just det faktumet att han tidigare inte tränat någon ”storklubb”, bortsett från Olympiacos som är en av de grekiska storheterna. Att lyfta lag utan större förväntningar är en sak. Nu har har stor press på sig att vaska fram resultat.

—

Valverde kommer skriva på ett halvårskontrakt. Flera källor uppger att den långsiktiga tanken är att få in Miroslav Dukic (Valladolid) till nästa säsong. En tränare som ryktades till Valencia även inför den här säsongen, något som då alltså uteblev.