Fede Cartabia, Paco Alcácer och Juan Bernat levde ut sin potential. Sergio Canales visade gammal god form och Dani Parejo slog inte bort många passningar. Det mesta var frid och fröjd i Valencia när man körde över schweiziska St: Gallen med 5-1 hemma på Mestalla på torsdagskvällen.

Äntligen fick vi se det där charmiga och fartdyllda hemmalaget på Mestalla tillfredsställa de annars så kräsna supportrarna. Just nu är det glada miner i Valencia, men med det sagt är det svårt att bedöma hur stora växlar man egentligen ska dra av lagets insats. Det var många som imponerade, och definitivt stärkte sina aktier för att få spela helgens derby mot Villarreal, men St: Gallen var defensivt under all kritik. Speciellt målvakten Daniel Lopar. Å andra sidan var det precis det – några enkla mål och många olika spelare i målprotokollet – som Valencia behövde.

Det jag gillade mest var framför allt att Miroslav Djukic gav den offensiva trion Fede, Canales och Alcácer speltid tillsammans – något som direkt gav frukt i form av ett fartfyllt spel. Till och med den tidigare ratade Pablo Piatti (något ni kan läsa mer om här) fick starta matchen och gjorde definitivt inte bort sig. Argentinaren utmanade på sin vänsterkant, vågade gå på egna avslut, och var som alltid en nyttig spelare i defensiven.

För några veckor sedan var Piatti helt utfryst men har istället för att ge upp gjort raka motsatsen – kämpat ännu hårdare. Han har till och med gått ner i lön för att få vara kvar och jobba för sin plats i Valencia, något som uppskattas både hos fansen och tränaren.

– Men det är knappast för hans lönesänkning som han spelar, det är för att han har presterat på träningarna och förtjänat det, försäkrar Djukic enligt SuperDeporte.

Den värsta stormen har lugnat ner sig i Valencia. Efter den urusla säsongsinledningen var pressen hård, men efter några viktiga segrar fick Djukic välbehövligt andrum på tränarbänken samtidigt som presidenten Amadeo Salvo gick ut och gav sitt fulla förtroende för tränaren.

– Djukic kommer stanna hela säsongen – oavsett vad som händer, sa Salvo.

Även om Valencia just i detta nu andas optimism efter säsongens hittills största seger är det på söndag man verkligen måste prestera. Och då är det inget schweiziskt St: Gallen utan något försvarsspel som står på andra sidan. Då är det mot ett välorganiserat Villarreal på bortaplan i ett pressat derby.

Har vindarna vänt helt för Los Ché nu? Är Fede Cartabia och Juan Bernat redo att ta över den stora scenen? Valencia måste bevisa för omvärlden att de inte bara kan spela bra mot sämre motstånd i Europa League. Men så måste ju Djukic våga tro på de yngre förmågorna även när det gäller. Har han modet att göra det?

—

Nästa gång jag uppdaterar bloggen gör jag det högst troligt från spansk mark. På fredagsförmiddagen sätter jag mig på ett plan mot Barcelona, där jag stannar till söndag. Därefter styr jag vidare mot först Vila-Real och sedan Valencia. En fullspäckad helg väntar.