Vad har boostade träningsresultat, frälsta hälsogurus och en 5000 år gammal asiatisk tradition gemensamt? Just det, en ostoppbar fäbless för grönt te.
Men hur bra är egentligen denna mytomspunna dryck för kroppen? Och stämmer verkligen alla rykten kring dess bidragande effekter?

 

 

 

 

Viktminskning och fettförbränning

Grönt te är en av årets mest hypade träningsdrycker. Mycket tack vare dess påstådda egenskaper kring ökad fettförbränning och påskyndad viktnedgång. Men vad säger forskningen?

Jo, studier presenterade i American Journal of Clinical Nutrition påvisar att det gröna teet faktiskt kan bidra med ökad kroppslig energiförbränning (upp till 70 kalorier extra per dag). En effekt experterna länge trodde sprang ur dryckens koffeinhalt, men numera konstaterat även stöttas upp av antioxidanten polyfenoler som återfinns i drycken.
Förutom förbränningsaspekten har även kroppens glykosnivåer visats påverkas positivt av denna uråldriga dryck, något som tillsammans med den aningen aptithämmande effekten kan bistå vid viktnedgång.

Något som dock inte kan understrykas med tillräckligt tjock penna är de facto att te inte är någon mirakeldryck. Trots att kroppen må påverkas termogent krävs fysisk aktivitet för resultat värda att skriva hem om.

 

 

 

 

Immunförsvar och allmänhälsa

Kan jag, som inte räknar kalorier eller hoppas kunna dricka bort överflödiga energimängder, också finna vinning i grönt te?
Självklart!

Drycken är fullproppad med stärkande antioxidanter som skyddar kroppens immunförsvar mot utomstående hot (förkylningar, virus etc). Dessutom har dess innehåll bevisats bidra med positiva effekter mot bland annat diabetes och höga kolesterolvärden. Något som kan utgöra behjälpliga pusselbitar för ökad hjärt- och kärlhälsa.

 

 

 

 

Konklussion

Nej, grönt te kommer inte boosta dina träningsresultat till helt nya nivåer. Men gissa vad, det kommer inget göra.
Att däremot avnjuta några koppar kommer skänka kroppen stärkande antioxidanter och marginellt (nyckelord) ökade förbränningsegenskaper. Något som kan utgöra den där extra lilla hälsopuffen och stärka kroppen tillräckligt för att du skall lyckas ducka alla irriterande höstförkylningar.
Med andra ord, drick grönt te om du gillar det. Inte annars.

 

 

 

Har träningsresultaten stagnerat och gymmotivationen checkat ut för ett lite väl tidigt juluppehåll? Då kanske ett besök till Londons träningsanläggning ”GymBox” kan vara räddningen. Här hittas nämligen passet ägarna själva titulerar som ”världens tuffaste träningspass” på schemat.

 

 

 

 

Ett pass som övervakas av akutvårdspersonal och kräver signerade försäkringspapper från samtliga deltagare. Ja, så ser verkligheten ut för träningsentusiasterna som vågar utmana sig själva mot nya fysiska nivåer varje måndagskväll i norra London.

 

 

---

“You want the body to die for, you gotta be willing to die for it”.
Ord och inga visor från passets skapare Firas Iskandarani. 

---

 

 

”Flatline” (hjärtstillestånd) är träningsklassen som både lockar och skrämmer Europas alla träningsfantaster. Men trots att gymmet presenterade deras nya passkoncept förra året har än så länge ingen deltagare lyckats fullfölja ett helt pass.

 

 

 

 

Men vad handlar då spektaklet egentligen om? Och hur jobbigt kan det vara?

Konceptet bygger på högintensiv stationsträning med inslag av tunga och varierade basövningar. En kombination som skapar skyhöga pulstoppar och värkande mängder mjölksyra  – allt på en och samma gång. Något en av deltagarna blev varse och uttalade sig om på gymmets blogg.

 

 

---

“I thought I was fit, but this proved me wrong”

---

 

 

 

 

 

Så, om motivationen dalat eller om du anser att vårt svenska träningsklimat inte riktigt håller måttet. Hoppa från kanten och boka in en resa innefattande ”världens tuffaste träningspass”. Du (eller stackaren du väljer att ge bort detta till i julklapp) har 45 svettiga minuter, fyllda med burpees, repklättring, olympiska lyft och strongmanmoment, att se fram emot/vrida dig av ångest inför. Och vem vet – du kanske blir den förste som klarar hela passet?
Undertecknad blev åtminstone sjukt sugen på att testa!

 

 

 

Ny eller bara osäker på vad som gäller? 
Här presenteras de 5 viktigaste reglerna för hur du skall bete dig innanför gymmets väggar. 

 

 

 

 

Gymvett och etikett

 
 

1. Stör inte under pågående set

Rubriken kan verka självklar, men nonchaleras på daglig basis.
Det spelar ingen roll vad du vill berätta, innefattande allt från förra helgens aktiviteter till Nordkoreas konfidentiella kärnvapenplaner, en person med tungt lastad skivstång på axlarna är inte mottaglig. Respektera därför dina träningsgrannars heliga ritualer och begränsande träningstid.
Om du ändå ämnar använda gymmet likt ett irl-tinder, välj omsorgsfullt och socialisera i vilopauserna. Aldrig under lyften.

 

 

 

 

2. Se upp med din expertis

Om det inte är HELT avgörande för en annan persons säkerhet, behåll dina ”smarta” råd för dig själv. Självklart, om någon lyfter med helt urspårade tekniker, har lastat skivstången felaktigt eller snurrat till begreppen och tränar axlarna i benpressmaskinen – hjälp till. Men i övrigt är det ganska innehållslöst att viga dyrbar träningstid åt att lyssna till andra gymmares favoritvinklar kring deras egna bicepsträning.
Kort och gott – i gymdjungeln ber en om hjälp om så önskas, annars gäller novisen ”tack men nej tack”.

 

 

 

 

3. Ockupera inte hela lokalen

Visst, cirkelträning med mängder av olika skivstänger, kettlebells, chinsräcken, hantlar, hoppboxar och lyftarpodium är supereffektivt. Men så länge du inte tränar nattetid eller har lokalen helt för dig själv är gymmet inget undantag för den gyllene regeln.
Respektera att andra människor kanske också önskar nyttja utrustningen på gymmet (där de betalar precis lika mycket som du för att vistas) och begränsa multitaskandet till rimliga nivåer. Om ditt träningsupplägg kräver mängder av olika redskap – låt andra få nyttja sakerna mellan dina set.

 

 

 

 

4. Din mamma jobbar inte här – kom ihåg det

En uttjatad kliché på såväl arbetsplatser som träningslokaler. Men på riktigt – plocka undan efter dig.
För dig (som spenderar 60-90 minuter i gymmet) kanske det inte känns som en stor grej att lämna kvar några viktskivor på stången. Men för personalen eller nybörjaren som gång på gång får slå personligt rekord i marklyft genom att städa upp efter dig varje dag skapas onödig irritation.
Ingen vill inleda träningstimmen med att städa upp efter någon annan. Se därför till att gymmet lämnas på samma sätt du själv önskar finna det. Enkelt.

 

 

 

 

5. Va’ snäll!

Oavsett hur länge du tränat, hur hemmablind du blivit eller hur stora armar du lyckats bygga – kom ihåg att gymmet är en av världens läskigaste platser för vissa. Lägg därför undan den där råa skrikmentaliteten och gör ditt yttersta för att andra, såväl nybörjare som blyga, också skall känna sig välkomna i denna magnesiumfyllda miljö. Sprid glädje, highfiva, skratta och säg hej. Bli inte ett introvert gymmonster andra människor räds och tror samlar på bokstavsdiagnoser, bli en förebild. Någon andra ser upp till och blir motiverad av att träna bredvid. DÅ, men först då, är du stark på såväl insidan som utsidan!

 

 

 

 

 

 

Vad har Ivan Drago, Floyd Mayweather och världens CrossFit-elit gemensamt? Just det – sinnessjukt vältränade kroppar och imponerande hopprepskills. Här presenteras anledningarna till varför du ska gräva fram hopprepet från förrådsbråten och sluta fred med din gamle skolgårdsnemesis.

 

 

 

 

Om du tillför skaran människor som anser att hopprep är ett attribut tillhörande skolgården, barnkalas och cirkusartister bör du tänka om illa kvickt. Annars är nämligen risken att du går miste om sinnesjukt effektiva träningsstunder överhängande.

Rephoppning innebär skonsammare belastningsmoment för lederna än exempelvis löpning, och är en av de mest plånboksvänliga motionsformerna som finns.
Kort och gott – fantastisk träning som höjer såväl din puls som fettförbränning, allt samtidigt som du dessutom skärper sinnet och koncentrationen.

 

 

Men, det är ju så jobbigt att vara kass

Rom byggdes inte på en dag. Detsamma gäller dina framtida, tillika felfria, hopprepsskills.
Hopprep kräver koordination, styrka, uthållighet och tålamod. Helst på en och samma gång.
Sträva därför att succesivt öka svårighetsgraderna och intensiteten i dina hopprutiner för att bana in den korrekta Rocky Balboa-tekniken samtidigt som kroppens muskler, leder och ligament ges en ärlig chans att hänga med i utvecklingen.

Då hoppandet dessutom är en energikrävande aktivitet (cirka 8 kalorier/minuten) försvåras övningsutförandet i takt med att musklerna tröttas ut och pulsen slår i taket. Något som gör pauser, tekniknötning och kalla nerver till ett måste.

 

 

 

 

Hur börjar jag?

Att du känner dig ”lite” ringrostig efter en 10-20 år lång paus är knappast konstigt. MEN, det fina i kråksången är att du nu, efter alla dessa år, ges möjligheten att bana in ett korrekt övningsutförande utan att trassla in dig bland massa förlegade barndomsreferenser. Här är tipsen som gör dig till gymmets nykrönte hopprepsmästare.

 

Balansen

✓ Låt kroppsvikten vila på fotbladets framkant och ha knäna aningen böjda
✓ Hoppa inte onödigt högt. Några centimeter räcker mer än väl och kostar inte kroppen onödiga mängder energi.
✓ Behåll armbågarna nära kroppen och skapa små cirklar med hjälp av handlederna. Undvik alltså att göra tornadoliknande svingar med armarna, finn istället kraften från handledsrörelsens snärtande kraftmoment.

 

Hoppen

✓ Allt som krävs för att komma över det tunna repet är ett litet hopp, kom ihåg det!
✓ Låt kraften springa ur dina anklar, knän och höfter. Inte armarna och axlarna ✓ Sträva efter känslan att du trycker fotsulorna genom golvet och låter fötterna peka ned mot marken under varje genomfört hopp

 

Landningen

✓Försök att utföra dina nedsättningar skonsamt och mjukt genom fortsatt lätt böjda knän. Undvik att slå ned för hårt i marken.
✓ Öva in balanserade stegnedsättningar där dina anklar, knän och höfter kopplas in för maximal styrka, teknik och fart
✓ Låt kontakten med marken vara så rapp som möjligt

 

Trappa upp succesivt

✓ Börja lugnt och ge tekniktipsen är ärlig chans
✓ En populär (och effektiv) start är att inleda med 10 x 10 hopp.
✓ Vrid succesivt upp svårighetgraden genom ökade repetitionsföljder och intensitetsnivåer
✓ Låt ditt första delmål bli att bemästra 100 hopp utan varken vila eller smärtsamma snavfel

 

 

 

 

 

Har höstmörkret dränerat energidepåerna? eller är du kanske bara trött på träningsmusikens opeppiga technotrummor?
Oroa dig inte, här är fem smittsamt inspirerande träningspoddar som boostar motivationen till nya, årtidsfräscha, nivåer. 

 

 

 

 

Podcast

För att undvika, det alltid så uttjatade, iOS vs. Android kriget finns samtliga podtips att hitta för såväl iPhone som Android. Du tillhör troligtvis redan målgruppen som är en fena på att orientera dig i cyberspace, och kommer därför inte stöta på några problem med att finna poddarna. Men om så inte är fallet (hej mamma!) finner du all hjälp som krävs för att komma igång via länkarna nedan.

 

 

 

 

Topp 5

 

I nöd och lyft

De äkta makarna Kalle Zackari Wahlström och Brita Zackari pratar om träningens likheter och olikheter. Den endorfinkickade Kalle och latente träningsmotståndaren Brita kompletterar varandra i återkommande avsnitt som passar de flesta. Roligt och inspirerande på en och samma gång. Heja!

 

 

 

 

 

Träningspodden 

Jessica Almenäs och Lovisa Sandström (aka Lofsan) styr spakarna bakom landets just nu största podcast inom träning och hälsa. Här blandas personliga erfarenheter med slagkraftiga tips kring hälsa, livsstilsförändringar och kost. Ett måste för dig som vill hålla dig uppdaterad kring vad som gäller i träningsSverige 2017.

 

 

 

 

 

Maratonpodden 

Journalisten och löpentusiasten Petra Månström träffar intressanta och aktuella personer för att prata om det outtömliga samtalsämnet uthållighetssport. Bland gästerna återfinns namn som Lisa Ring, Johan Steene, Robert Wells och Michael Dahlén. Spännande samtal om motion och motivation blandas med matnyttiga erfarenheter och tips. Med andra ord – löprundans bäste vän.

 

 

 

 

 

Kropp & själ i P1

Nej, public service är inte tråkigt! I detta program behandlas allt från stenhårda träningstips till läkande fakta kring alkoholproblem. Programledare, inbjudna experter och lyssnare bollar folkligt kring såväl stora som små frågor samtidigt som de fortbildar träningsintresserade i olika riktningar.

 

 

 

 

 

OCR-podden

Multitalangerna Andreas Tjärnberg och Johan Lindqvist är eldsjälarna som tränar, tävlar och älskar OCR (Obstacle Course Running). I herrarnas pod blandas sporrande träningsmotiovation, professionell hinderbaneteknik och sylvassa profilreportage. Allt kokas samman till podmåstet för dig som önskar hänga med i utvecklingen kring en av världens just nu snabbast växande idrottsformer.

 

 

 

 

 

 

Uppehåll, pauser och kantade kontinuitetsvisioner är en del av den naturliga träningscykeln. Upptrappad arbetsbelastning, fullfjädrade förkylningsepidemier, Caipirinha-späckade semesterveckor i solstolen – ja, oavsett anledning tvingas alla någon gång till uppehåll från träningsrutinernas invanda och välfungerande mönster.
Allt ovanstående är givetvis helt i sin ordning, men om uppehållet pågår för länge kan vägen tillbaka bli svårmanövrerad.
Så här påverkar våra fysiska uppehåll kroppen.

 

 

 

 

Smidigheten drabbas hårdast – styrkan klarar sig bäst

Brinnande lungor, paralyserande träningsvärk och bleknad styrkekapacitet. Välkommen tillbaka till ruta ett. Men stämmer verkligen detta? Sluta grubbla, här nedan finner du svaren.

Under längre (+3 veckor långa) träningsuppehåll påverkas primärt fyra olika fysiska områden i kroppen. Konditionen, muskelstyrkan, uthålligheten och vår smidighet.

 

 

Kondition
Här återfinns den fysiska parametern som besitter starkast igenkänning bland många vardagsmotionärer. Efter träningsuppehåll upplevs ofta varje kilometer likt en evighet och konditionen som ett minne blott.
Studier visar att endast några få veckor räcker för att sänka kroppens konditionsvärde med upp till 15 %. En siffra som må låta ofarlig, men garanterat lämnar tydliga spår längst dina sedvanliga löp- och cykelrundor.
Återta därför alltid konditionsträningen med lågintensiva och kortare löpdistanser, allt för att sakta hitta tillbaka till flåsets tidigare kapacitet.

 

 

 

 

Muskelstyrka
Muskelstyrkan utgör, till mångas förvåning, området som bäst står emot träningsuppehåll. Även om pausen blir längre än väntat och den faktiska muskelmassan förminskas krävs mindre aktivitet än många tror för att lyckas bevara merparten av musklernas dyrbara styrkekapacitet.
I klarspråk innebär detta att vikterna, som efter pausen ”helt plötsligt” känns orubbliga, många gånger kantats mer av din mentala svacka än den muskulära. På’t igen ba’.

 

 

 

 

Muskulär uthållighet
Muskulär uthållighet är en superkraft som byggs upp via långa och många träningspass. Något som dessvärre gör dina uppehåll till en kraftfull dödsstöt som försämrar uthållighetstoleransen snabbt.
I praktiken innebär detta att träningspauser leder till att musklerna tröttas ut snabbare och inte längre tål mjölksyra lika bra, något som resulterar i att vi inte längre orkar träna lika effektivt.
Ett användningsbart nytändningstips är därför att inleda träningssatsningen med en halvering av dina ordinarie pass repetitionsföljder och tidsintervaller. Detta för att succesivt, vecka för vecka, öka upp uthålligheten på nytt.

 

 

 

 

Smidighet
Allra värst drabbad av dessa fyra kroppsliga parametrar är vår smidighet. Här visar flera studier dramatiska försämringar direkt då musklerna och bindväven inte längre utsätts för långa rörelsebanor eller andra effektiva stretchmoment.
Undvik detta genom att stretcha under semestern, utföra några riktiga djupa knäböj på kontoret eller återuppta träningsperioden med stora rörelser och avslutande stretchsessioner.

 

 

 

 

 

 

 

 

När dina svårmanövrerade sockercravings knackar på dörren kan det känns tryggt att besitta några nyttiga ess i rockärmen.
Här följer världens nyttigaste, enklaste och snabbaste recept på isglassen du kan unna dig med gott samvete!

 

 

 

 

Vitaminbomb!

En av fördelarna med att tillverka egen isglass är givetvis de enorma valmöjligheterna och smakkombinationerna som följer med på köpet. Här tillåts du välja fritt mellan allt från antioxidantfyllda bär, c-vitaminrika frukter och immunförsvarsstärkande grönsaker. Allt kombinerat efter tycke och smak.

Då isglassarna dessutom inte innehåller några tillsatta sockerarter kan dina nyuppfunna smakkombinationer avnjutas i soffan med fortsatt fläckfritt samvete. Win!

 

 

 

 

Så gör du

Låt fantasin och smaklökarna experimentera fram nya, roliga och djärva kombinationer.
Vid nytänkande variationsförsök – behåll receptproportionerna, men ersätt nedanstående förslag efter säsong eller eget humör.

Mixa samtliga ingredienser med en stavmixer, fyll formarna och stoppa ned glasspinnen. Låt stå i frysen 3-5 h och taada – din alldeles egna, nyttiga glass!

 

✓ 2 dl frusen mango
✓ 2 dl frysta hallon
✓ 2 dl vatten
✓ Glasspinnar (alt. sugrör eller i värsta fall en upp- och nedvänd tesked)
✓ Fryståliga och portionspassande behållare

 

 

 

 

Fler njutbara smakkombinationer som förgyller höstmörkret

✓ Blåbär & ananas
✓ Mango, jordgubbe & lime
✓ Granatäpple & citron
✓ Vattenmelon & hallon
✓ Mango, apelsin & chili

 

 

 

Att proteiner utgör en avgörande parameter för våra surt förvärvade träningsresultat landar knappast som en nyhet. Men vilka råvaror är egentligen bäst?
Här finner du tio naturliga proteinkällor, och en välriktad gliring till alla som påstår att wow-framkallande träningsresultat kräver dyra pulver och överdriven köttkonsumtion. 

 

 

 

 

Sverige har drabbats av proteinhysteri.
Idag spenderar såväl motionären som entusiasten en förmögenhet på proteinpulver, träningsbars och färdigblandade shakes. Och visst är vårt proteinintag viktigt, men måste beståndsdelarna verkligen framställas via industriella maskiner?

Proteinet utgör våra musklers byggstenar och är ett av de viktigaste näringsämnena vi kan prioritera i den dagliga kosten. Detta oavsett om du önskar addera vikt i form av kvalitativ muskelmassa, eller tighta till kroppen med effektiviserad fettförbränning.
Exakt hur mycket protein just din kropp behöver kalkyleras via flera variabler, men en svepande tumregel som forskningsvärlden lyckats konstatera är att 1,2-2 gram protein per kilogram av kroppsvikten fungerar för de allra flesta.

Så, självklart lyder svaret på ovanstående frågeställning nej – de allra flesta är fullt kapabla att tillgodose kroppens proteinbehov med hjälp av smarta kostval.
Här är 10 naturliga proteinkällor för dig som helst betackar dig kosttillskottsindustrins maskinella produkter.

 

10 Naturliga proteinkällor

Animaliska produkter

Per 100 gram råvara 

✓ Tonfisk: 23 g
✓ Kyckling: 22 g
✓ Nötkött: 22 g
✓ Makrill: 20 g
✓ Fläskkött: 19 g

 

Vegetariska produkter

Per 100 gram torkad råvara

✓ Sojabönor: 34 g
✓ Linser, gröna/röda: 24 g
✓ Bönor: 22 g
✓ Ärter, gula/gröna: 22 g
✓ Kikärter: 21 g

 

 

 

 

Men hur ligger det till, är för mycket protein skadligt?

Frågeställningen har stötts och blötts i årtionden. Kontentan av alla diskussioner har resulterar i att det inte finns några bevis på att stora mängder protein medför ökade skaderisker för en frisk persons organ eller hälsotillstånd.
Om du däremot besitter sjukdomsbakgrund med ex. nedsatta lever- eller njurfunktioner bör du vara mer försiktig med dina intagsmängder, detta då näringsämnets nedbrytningsprocess kan rubba kroppens ordinarie cykler.

Viktigt att understryka i sammanhanget är dock att våra kroppar inte behöver bombarderas med proteinkällor bara för att vi slagit hål på myten om riskerna vid höga intag. Balanserade resultat kräver en balanserad kost, inget annat.

 

 

 

”Den bästa träningen är den som blir av”. Eller?
Att fysisk aktivitet är en av nutidens starkaste kryptonit mot stress är vida känt. Men vad är egentligen mest effektivt?
Här nedan skärskådar vi skillnaderna mellan svettiga konditionspass och frustande gymset för att ta reda på sanningen.

 

 

 

 

Konditionsträning

Lugna joggingturer, horribla backintervaller och skojfriska fartlekar. Ja, vi svenskar älskar vår flåsträning…
Statistik visar att två av fem svenskar inkluderar löpning som en aktiv del i deras träning. Men varför? Hur kommer det sig att 2/5 av befolkningen snörar på löpskorna och klär ut sig till kompressionsklädda löpentusiaster?
Svaret stavas ”runners high”.

 

 

 
 
Serotonin är en av kroppens starkaste signalsubstanser och assisterar alltifrån vårt humör till upplevda känslor kring depression, ångest och egenvärde.
Genom att snöra på dig löpskorna och stappla ut (oavsett längd, fart och terräng) frisätts mängder av detta avstressande hormon. Något som hjälper kroppens inbyggda stresscentra och problemlösningsfunktioner att fungera bättre.

 

 

Gymträning

Kan det verkligen stämma att alla frustande CrossFit-atleter, bodybuilders och gymmänniskor, med deras hundratals lastade kilon på skivstängerna, är mindre stressade än den generella soffpotatisen?
Det kan du ge dig på.

 

 

 

Brittiska studier understryker det tydliga sambandet mellan de som styrketränar tre-fyra gånger i veckan och radikalt minskade stressnivåer. Men stress är inte allt som motverkas genom några ronder i hanteldjungeln. Nej, vikternas magiska krafter kan mer.
Testpersonerna som styrketränade frekvent uppvisade markanta nivåer av bättre välmående och minskad irritation och aggressivitet.
Något forskningsvärlden bland annat förklarar via träningsformens blodtryckssänkande effekter.

 

 

Konklussion

Uppenbarligen fungerar både löpspåret och garagegymmet toppenbra för dig som önskar en mindre stressfull tillvaro. Lägg därför alla onödiga måsten åt sidan och välj träningsformen du trivs bäst med.
Och för att inte tröttna – våga variera dig. Variationen kommer knuffa såväl din motivation som resultaten i rätt riktning.

 

 

 
 
 

Våra kroppar är skapta för aktivitet och rörelse. Svårare än så är det inte.
Men hur mycket behöver en egentligen träna för att nå ”drömresultaten” alla pratar så varmt om?
Svaret är enkelt – mindre än du tror.

 
 

 

 

30 minuter om dagen räcker

Ja, du läste rätt. 30 minuter räcker för att skapa underverk med din befintliga fysik – förutsatt att du spenderar tiden effektivt.
Priset du behöver betala för att slippa dedicera mer än en daglig halvtimme är dock ingenting du smidigt avbetalar med ditt kreditkort. Nej, för resultat gäller mjölksyra, svett och pannben som valutakurs.
Kort och koncist – du får de resultaten du förtjänar.

 

 

3 slagkraftiga träningsmetoder under 30 minuter

En av de avgörande nycklarna till dina framtida träningsresultat stavas struktur. För precis som allt annat här i livet kommer dina resultatmässiga landvinningar dugga betydligt mycket tätare med hjälp av en väl förberedd och smart utförd plan.
Här är tre effektiva träningsmetoder för dig som tröttnat på att ödsla dyrbar tid – utan märkbara framsteg.

 

 

CrossFit

Den omåttligt populära urmodern bland högintensiva träningsformer återfinns fortfarande stolt på toppen.
Crossfit går, i svepande drag, ut på att tillskansa kroppen rejält med träning – på otacksamt kort tid. Träningsformen har dessutom lyckats bygga upp en sammanhållen communitykänsla som både peppar och gör ”sporten” extra beroendeframkallande.
Fyll en tråkig eftermiddag med ”benchmark wod’s” som Fran, Jackie eller Linda. Din framtida fysik kommer tacka dig.

 

 

 

 

HIIT

Rubrikens förkortning står för High Intensity Interval Training och dess innebörd är enkel – prestera maximalt från start till stopp.
Här är passen generellt mellan 12 och 18 minuter långa, något som må låta snarstucket, men garanterat hinner inrymma ett rejält träningspass.
Hur går det till?
Enkelt. Välj ut 4-6 övningar (ex. knäböj, armhävningar, sit-ups, kettlebellswingar och utfallssteg) och sträva efter att klara av så många varv som möjligt under din förbestämda tid. Välkommen till flåsfesten!

 

 

 

 

Cirkelträning (komplexträning)

Komplexträning handlar om att försätta kroppen i aktiva vilotillstånd istället för att skämma bort den med slentrianmässiga pauser. Utför därför 5-6 olika övningar för kroppens samtliga muskelgrupper, så fort den ena muskelgruppen blir för trött för att fortsätta prestera – byt till nästa övning med så lite (eller ingen) mellanliggande vila som möjligt.
På detta sätt tränar du igenom hela kroppen under ett endaste arbetsset, något som skapar slagkraftiga och resultatbringande effekter bland såväl motionär som elit.